Jullovet fortsätter

"Det är så lätt när man har en sån här otroligt smidig kropp!" Pappas uttryck efter att ha provat alla julklappskläder, allt satt som en smäck och inget behövde bytas. Han tyckte att det var en väldig tur för oss att han är så smärt, då blir julklappsköpen så enkla. Synd man inte ärvde den smärtheten, eller kanske självförtroendet. Glimten i ögat tror jag iallafall vi alla ärvde och det tycker jag är fint!

Efter tomtehysterin och julklappsöppning har vi åkt pulka, snowracer, skrana, spark och skridskor. Dinerat hos moster Linnéa, fikat, vinat hos grannen, dansat på Ferrum, döpt Elsa i iskyrkan, umgåtts med kusinerna, bastat och lekt med Richard. Det har varit hysteriskt kallt, endast en dag med skidvänlig temperatur. Då åkte jag, Ulrica och Toralph en skön kvällstur runt berget. Riktigt mysigt att skida över berget i nysnö med ljus från pannlamporna. Idag är det -28 igen och vi överväger nog att stanna inne idag. Clara har kaffebjudning i sitt nya prinsesstält, sjunger, dansar och roar oss på bästa sätt!

I Kuoksu med pyrande julkänslor

Njuter av total tystnad och ett glas lingonsaft...

Micke kom över på en kopp kaffe men drog precis iväg med sparken så snön yrde. Clara sover efter ett snöpass med snowracern och övriga personer jobbar. Jag håller brasan vid liv och slår in paket. Julstämningen börjar krypa sig på å jag vill aldrig mer åka härifrån!
Dagens aktiviteter kommer att bestå av skinkgriljering, slå in nåt paket då och då, frysa islyktor i form av stjärnor som vi lite snyggt placerar ute på gården. Massor av lyktor, så mycket ljus det bara går. Här får man vara glad för det lilla ljus man får mellan 10-13 och då är det lite halvljust dessutom.

Efter ytterligare förberedelser inför julbordet har jag lovat Clara att vi går ner till stallet och hälsar på Ellas hästar. Hon har pratat om Ella och hennes hästar i flera månader, ja sen vi var här sist helt enkelt. Så hästarna ska få en morot eller två och sen vill nog Clara titta till sin hund, Sune. Pappa är fodervärd och styr upp Sune till en prima jakthund så han får nog stanna här, möjligen nån visit till Stockholm under sommarlovet eller nåt.

Elden håller på att brinna ut och veden är slut, måste ta en tur till vedboden innan Clara vaknar!

Årets första snö(kaos) är äntligen här!!

Clara är inte rädd längre! Hon har övervunnit rädslan för snö och har kommit på massor med bra grejer som man bara kan göra med snö. Snöbollar, snögubbar, snövurpor, snöspår och hon är överlägset bästa på snöspårningen. Igår varvade hon runt utanför Liljeholmens centrum så nu behöver inte plogbilen jobba på flera dygn!

Jag är så slut så slut, vi har frossat i årets Opera källare julbord. Finns inget bättre, kunde konstateras att det inte är värt att äta nån annanstans. Men nu gör det ont i hela kroppen efter den maraton ätningen. Bäst är deras sill och efterrätterna, det är så gott så man dör och hummern inte att förglömma. Hummer och champagne, vilken julefrid!
Å nu ska jag raka spåret i säng, inga som helst omvägar, inte ens för att avvika och ta en slurk julmust i kylen. Bums i säng.

Tre snoriga år framför oss

Clara tar igen att hon var ett sånt friskt barn mellan 0-1 år. Hon hade väl en eller två lätta små förkylningar som försvann i en nys.
Men nu är hon en riktigt liten snoris. La sig med feber igår och hemma från dagis idag.

Läste precis att det vanliga för barn på dagis är att de får en förkylning var tredje vecka. Det innebär att barnen aldrig hinner bli helt friska mellan varven. När barnen fyller tre år blir det bättre, TRE ÅR! Vilken tröst.

Så idag jobbade jag hemma på morgonen, Petri löste av vid lunch och sitter nu på kontoret och kör nattpasset. Jag har försökt jobba här hemma nu på kvällen för att kunna vara hemma större delen av dagen imorgon. Precis när jag fick upp farten sätter systemet jag jobbar i igång att krascha gång på gång. Nu ger jag upp, nu får det vara, skit!

Helgen var i alla fall betydligt bättre. Ett skönt slut på veckan med sötaste luciatåget på dagis, Clara var superduktig. Hon vågade sig inte på att sjunga med och göra rörelserna hon övat på i flera veckor. Det blev för mycket, hon satt bara helt still i Eddies famn med sin röda tomteklänning och betraktade.
Farmor och farfar som var på plats kom sen över på middag, gräddstuvad suovas med pottimos.

Jag sparade undan lite suovas och gjorde en förrätt till lördagens middag. Då hade vi äran att ha en gravidmagad Johanna och hennes Daniel på middag. När jag ser bilder på Johannas outfits blir jag lite sugen på en gravidmage, hon klär sig så fränt. Men inte så sugen att jag kommer skaffa mig en, nä nä… hold your horses, inte än på länge!

Söndag och brunch på Skeppsholmen, med Teresia! Hon bor i Australien och vi kom fram till att det har hunnit bli över sju år. Vad hände, vart tog tiden vägen?! Mycket trevligt att ses i alla fall. En vända på Moderna museet med Petri och Clara och sen skulle vi till Skansen för att titta på lucian. Kön in till Skansen var den sjukaste jag sett på länge. Vi blev osugna och vände bilen hemåt.
Missade helt ofrivilligt en middag hos Petra och Chrisso. Istället satt jag med offertarbete till halva natten och Petri satt på sitt håll och jobbade hårt.

Jullovet känns otroligt välkommet i år å det är nära nu!

Nattjobb

Lussevakar inför Claras luciatåg, med jobb... obotligt tråkigt just i detta läget. Jag har sjukt mycket annat som bara ligger och väntar men som jag aldrig hinner med. Idag hade jag tänkt förbereda en efterrätt inför helgens middag, fixa förrätt för morgondagens middag, baka pepparkakor med Clara och allmänt röj här hemma. Det ser inte klokt ut och klädhögarna växer sig så stora att att de snart inte går att ta sig igenom. Smutstvätt har jag hunnit med en del mellan jobbvarven, när datorn tänker skyndar jag för att slänga i en tvätt. Men då blir ju den rena tvätten katastrof, det är högar exakt överallt just nu och inga små högar.

Sen är det visst jul snart och jag fattar inte när jag ska hinna med att styra upp julklappar. Jag har avbokat min frissa tid tre gånger och nu ger jag upp, håret får se ut som skit ett tag till. Idag blev jag tvungen att avboka min naprapat tid i nästa vecka eftersom en workshop dök upp. Hinna träffa vänner, träna eller göra nåt under veckorna existerar inte. Åh vad jag känner mig neggo just nu. Hoppas verkligen att det funkar bättre med att jobba 70% efter jul, hoppas, hoppas, hoppas...

Nu ska jag tugga i mig några skumtomtar och jobba effektivt i typ 13 minuter till. Sen får det vara bra då har klockan hunnit bli 01:00 och jag tycker att det är nog.

Clara passar på att öva julsånger i badet. På fredag är det stora framträdandet - Luciatåget! Midnatt råder sitter som en smäck helst delen med tipp tapp, tipp tapp, tippe-tippe-tip, tapp...

Vecka 49

Lämna på dagis, jobba ikapp efter svininfluensan, jobb, jobb, jobb... hämta på dagis, trött, styra upp hemma, sova. Lämna, jobba, hämta, Rysslandsbesök och god middag! Lämna, jobba, hämta. Julbord, konferens, trött så trött, åka hem, SOVA!! Julshopping, fika på NK med minsta systern Uitto som hade fått lockar i håret! Shoppa mer, glöggtillställning, hem och vända, mat med tjejerna och Jocke, ännu tröttare, SOVA! Söndag och sovmorgon, långt ljuvligt morgonbad med Clara, mot Nynäs - husvisning (nä vi ska inte köpa hus, som vanligt. Bara titta...). Huset var alldeles helt perfekt, besvärligt. Kollade in Stockpipe kontoret efter renovering, väldigt bra. Kilade förbi Pontus och Anki, tänkte bara kika förbi. Surprise! Där serverades värsta middagen. Mys och sen hem och invänta en ny vecka!

Träningsläger

Drygt fyra mil på skidor under helgen, jag är nöjd! Jag hade aldrig trott att jag ens skulle få ihop det med tanke på sviterna efter svininfluensan. Vi anlände till lägenheten i Ramundberget en bra bit efter midnatt i torsdags natt. Fredag hade jag tänkt jobba, givetvis funkade inte det, noll täckning. Ulrica och Anders som är IT experter hade såklart med sina datorer och olika typer av mobila bredband. Inget funkade!

Men, klok som man är hade jag jobbat bort det viktigaste och jobbat in mina timmar för att vara på den säkra sidan. Efter att ha fått iväg några mail från Anders dator hade jag alltså inget annat val, det enda jag kunde göra var att inta ryggläge vid panoramafönstret, glotta ut över fjället och lyssna till spraket från brasan intill. En komplett form av njutning.
.

På kvällskvisten kom jag och Ulrica på att vi faktisk var på träningsläger. Vi lämnade män och barn hemma, krånglade i oss i skidtrikåerna, lastade bilen och drog ner på byn. Tur vi hade med plånboken, vi hittade en affär! Shoppade loss i en skidbutik och slösade resten av pengarna på ICA. Och just ja, träningsläger var det. Efter att ha stillat shoppingbehovet något hittade vi skidstadion och elljusspåret i Bruksvallarna. Vi hoppade ur bilen på olätta steg, suckade över att det här med vallning var så himla mycket lättare förr. Förr i världen, på den gamla goda tiden när vi alltid hade med oss vårt alldelse egna lilla vallateam - PAPPA!

Jämmer och elände, vi hostar och harklar och intalar varandra att det inte alls är bra att åka på för hårt med en som precis tillfrisknat från en pandemi och en annan som vaknade med halsont, hosta och snorig näsa. Vi får ut skidor och stavar och halar fram vallaburken för 150 spänn som killen i skidbutiken meddelade att vi inte kunde leva utan.

Ulrica lägger skidorna i snön, drar på stavarna och ska till å trampa i skon i bindningen. Hon brister ut i ett gapskratt som får hela stadion med hurtbullar att sakta in och vända blicken mot oss. Hon har glömt att ta på skidpjäxorna, dom ligger fint och väntar i torkskåpet där hemma.

Jag testade skidorna och åkte ett varv runt på 3 KM. Andningen kändes lite intakt och så fort jag försökte trycka på i backarna kom blodsmaken i munnen. Inte så bra, men skidorna gick fint.

Lördag var en bra dag att vakna på. Det gjorde inte så mycket att sovmorgon uteblev. Jag och Clara smög upp vid åtta, satte oss i köket och tittade ut över snöklädda berg och solen som började anas långt där bakom. Sakta vaknade huset upp och vi grundade med grötfrukost.

En härlig dag och allt kändes bättre när jag kom ut i skidspåret igen. Ännu bättre kändes det när jag gled ikapp Tjeckiska landslagskillar, när det väl blev uppför drog de som avlöningar och jag blev kvar som en flåsande hund. Men känslan att glida förbi är oerhörd. Och jag vet hur jävligt det känns när man har sämre glid och folk lätt bara försvinner förbi. Jag får tacka längdåkaren Markus Gandler, det är hans skidor jag åker på, helt grymma skidor! Morgonmys

SNÖ!!

Te med honung i

Koffeinfritt fruktte med massor av honung från Kuoksus bin! Dagens medicin.

Clara vinglar med en stor vuxenmugg och sörplar i sig sitt te, rör ut honungen med en sked, smuttar på skeden och ger ifrån sig ett ihållande Mmmm. Hennes första kopp te och det var visst en upplevelse. Inte minst för att hon lyckades så bra med att dricka från en mugg där hela ansiktet fick plats.

.

Det är den sista kureringen efter svininfluensan. Vi har legat i feber större delen av förra veckan och nu har hostan tagit över, ingen rolig hosta. Det var väldigt lättande att Clara snabbt anammade tedrickandet. Honungen och det ljumma teet gör halsen len och håller hostan borta, bästa medicinen hittils som har gett nån form av verkan på svinis. Det och glass har vi blivit lite lyckliga av annars har det bara varit jobbigt.

.

Jag ligger efter på jobbet och med allt annat också för den delen. Morgondagen som är första arbetsadgen på en vecka kan bli exakt hur jobbig som helst. Inte helt sant, jag har haft några arbetsdagar här hemma och försökt jobba så mycket som möjligt hemifrån. Men det är mycket som väntar...

Tredje dagen hemma för min del, fjärde för Clara = världens tråkigaste pryl! Och med tanke på att jag och Petri skulle ha klivit på planet till London alldeles i denna minut suger det ännu mer. Det är i läget att jag bara vill stampa med fötterna hårt i golvet, lägga mig ner och tjura och vägra acceptera det faktum att vi inte kan göra annat än försöka tillfriskna, här hemma... Hör hur tråkigt det låter. Men det är just precis vad vi gör. Och jag förstår verkligen inte hur en liten minitjej kan ha så mycket ork när jag blir trött bara av att sträcka mig efter fjärrkontrollen!

.

Vi har kavlat modellera så fingarna domnat, Clara har tömt alla skåp och lådor hon kommer åt, jagat mig med pannlappar och tvingat mig att läsa böcker och titta på Nicke Nyfiken så det är snudd på att jag kräks. Sen blir hon trött och liten för ett tag och kryper upp i famnen. Pussas, kramas och påminner att vi nog ska dricka lite vatten. Glasspaus och sen drar hon fram kritor och papper och vill måla, inte själv, mamma måste också. Alvedon och på med musik, en liten dans på det hela kan väl inte skada. Vi diggar musik och då och då rusar Clara till brevinkastet, öppnar det och vrålar paaaaappaaaaaa. Sen kommer hon på nått nytt hyss som jag inte orkar reflektera över just för stunden. Om fem timmar skulle vi ha suttit på fin restaurang och ätit fiiiin middag, i London, suck...

Clara drar runt på sin vagn som en liten bag lady. Hon fyller den med allt som är bra å ha. Senast tog hon en runda in i toaletten och plockade på sig tandkräm och andra förnödenheter. Råkar man röra i vagnen fräser hon som den argaste pytonormen.

Seg feber

Min och Claras tur att bli sjuka, det är så tråkigt att klockorna stannar! Jag jobbade måndag men var som ett vrak och på kvällen small febern till ordentligt. Clara är vid gott mod även med hög feber. Tittar hon inte på Nicke Nyfiken drar hon på gummistövlarna och mössan sen vinkar hon hejdå och går på promenad med dockvagnen. Några varv runt lägenheten nynnande på Broder Jakob. Hon är också väldigt mån om att jag ska dricka mycket. Jag tjatar ju på henne hela tiden om att dricka vatten, festis, saft, mjölk. Så när hon väl dricker tar hon en klunk själv och sen sätter hon huvudet på sne, sträcker glaset mot mig och säger med viktigt ton "mamma djicka" å så nickar hon allvarligt. Sen far hon runt med febertermometern och tempar allt som kommer i hennes väg. Så vi är rätt bra på att att hand om varandra!

Helgmys med pipps och alvedon

29 stycken plockade jag undan och 17 fick hänga kvar sen hittade jag 4 eller 5 stycken i en klädhög i sovrummet. Jag påbörjade en garderobsrensning igår och kom upp i över 50 kjolar. Efter brödbaket som jag är mitt uppe i just nu tänkte jag ta tag i klänningarna. Dom har jag bättre koll på eftersom jag har haft en lång klänningsperiod. Dels för att jag gillar klänningar och tunikor men också för att det är lättare som gullig, mullig småbarnsmor att dra på strumpisar och en klänning som inte stramar över varenda valk. Men det tar sig, jag närmar mig mina favvojeans. Egentligen känns det väääldigt långt borta men jag försöker att ta det med ro och tänka positivt. Jag hittade iallafall fem par jeans som jag kommer i, och dom kom jag inte i för några veckor sen. Sen blev det en rätt ordentlig hög med jeans som jag suktar efter oerhört mycket. Men jag får väl vara lite lycklig över de fem som funkar!

Petri blev sjuk lagom till helgen och Claras kusin Ludde fick också en släng av feber. Vi fick alltså inte besök från Umeå. Mycket tråkigt, riktigt riktigt tråkigt. Men... jag såg istället min chans att fixa här hemma med exempelvis garderobsrensning. Och det är verkligen inget man kan rassla av bara så där.

Mellan städrycken har jag försökt vara en god mor och hustru, hehe...
Men faktiskt, jag tycker att jag lyckats rätt bra med att ta hand om den sjuke, Clara och mig själv. Alvedon varvat med ipren, julmust och alla typ av vätska som är bra när man har feber. Jag har bakat, tränat, städat garderober och ordnat både fredgasmys och lördagsmys. Claras nya favorit till myset är pipps! Vilket betyder chips.

Clara letar vattenpölar att studsa i...

Igång och spinnar igen!

Discospinning idag, det var ju... intressant. Jobbigt pass och jag är nu fullständigt slut i hela kroppen. Skönt slut, ska nog avrunda kvällen på spikmattan och somna snart.

Imorgon tänkte jag hänga med grabbarna på jobbet på lunchspinning, vore bra om det funkade. Sånt blir lite svårt när man jobbar 70% och har hämtning på dagis, då blir det oftast att prioritera bort långa luncher och ibland hela lunchen. Det är den tråkiga biten, men vad gör man inte för sin lilla Clara!

Idag är det onsdag, alldeles strax torsdag och sen är det inte länge kvar till fredag och då kommer småskruttarna!

Ta fram anteckningsboken

Jorå så att... om intressekubben är sugen på att anteckna kan jag slänga ut nyheten att jag faktiskt gick ned 5 kg under tiden jag flitigt drack min morgondrink med citron och ingefära. Och med tanke på att jag stått still i en hel evighet och inte tappat ett enda gram är det här ett stort steg i jakten på min gamla kropp! Jag drinkade flitigt i drygt en månad och det funkade faktiskt. Ska nog ta upp det där igen och köra en omgång till.

Och japanen flyttar ut, vår lilla hyresgäst som bott i uthyrningsdelen i tre år. Lite vemodigt, men mest alldeles fantastiskt bra. Vi har bestämt oss för att bo kvar här ett tag till, smälla upp ett hål i väggen och fixa en ingång till andra rummet. Vips har vi gott om plats, Clara får ett eget rum och hör nu - walk in closet!!! Det är nära nu, den ultimata garderoben är inte långt borta.

Vi har fått upp vinterkläderna från källaren, tog bara lite drygt en månad. En del kan tycka att det inte är snabbt nog, i vår familj är det väldigt bra jobbat.

Jag kan äntligen hämta ut mina nya fruktansvärt snabba rullskidor med nya pjäxor och stavar. I veckan kommer premiäråket att ske. Skidorna är betydligt snabbare än vad jag är just nu så kombinationen blir ytterst intressant att uppleva.

På SATS har man vattenläcka så mitt inbokade träningspass blev hastigt avbokat, bajsvatten har runnit ut över hela anläggningen, alldelse nya fina anläggningen dessutom. Stängt tillsvidare.

Ja, å sen kommer min syster, man och barn hit till helgen. Det kan ni också skriva upp och stryka under att jag längtar till!!

Skogspromenad..

Här var det sandkakor!

Clara drog fram en madrass, kuddar, gosedjur o kör nu vrålattack bus! Vi råkade glömma att det är farsdag idag!! Min pappa glömde jag såklart inte men vi glömde att vi har en pappa här hemma också, ajajaj.. Måste åtgärdas.

Nu tänker vi inte hålla på å vara sjuka längre!

Förkylningen hann bara lätta en aning när magsjukan klev in och tog över. Än så länge bara för Claras del men just magsjukan brukar ju vara sånt som biter sig fast och inte lämnar nån oberörd. Jag har kört hårt med handspriten och hoppas att alla baciller i min närhet fått smaka. Igår var jag och kräkisen hemma, jag försökte jobba mellan attackerna och lyckades faktiskt få en hel del gjort. Petri kom hem på lunch vilket både jag och Clara väntat på med stor iver. Clara låg halvdåsig och tittade på Teletubbisarna på DVD och jag styrde upp lunchen. När han äntligen kom hamnade jag i ett telefonmöte och när jag la på luren sa Petri tack och hej och drog vidare. Blev ju ingen trevlig lunch alls och när jag själv skulle äta var min matlust helt borta. Inte konstigt i och för sig efter allt spysanerande och vrålförkylning på det.

Idag kändes allt dock betydligt ljusare. Clara var piggelin och slukade en tallrik gröt till frukost - lättnad! Inget dagis såklart men hon åkte till farmor och jag och Petri kunde jobba på i godan ro. Och nu tror jag att det börjar närma sig slutet för min förkylning också, det vore ju fint!

Förövrigt så har jag tagit tag i saker och ting, jag gick ned i arbetstid från 1 november. Numera jobbar jag 70% vilket jag hoppas ska fungera och göra att livet går att få ihop. Jag hade gärna tagit emot en heltidslön och med allt som händer på jobbet vore det fint att kunna jobba på som förr. Men... livet är inte förr, livet är här och nu!

Bubbaaa! = Bolibompa!

Vi snorar i kapp, jag och Clara. Jag trodde min förkylning var en snabbt övergående variant och körde en morgonspinning igår. Det skulle jag tydligen inte ha gjort, idag är jag mycket sämre. Jag har varken tid eller lust att vara sjuk, ska hota bacillerna med en vitlökschock innan jag går och lägger mig.

Egentligen hade det varit bra för mig och Clara att vara hemma imorgon men det kommer knappast funka. Om det inte vill sig så illa att jag eller hon har feber imorgon är det nog bara att traska iväg för att göra sin plikt. Vi har iallafall haft en väldigt skön helg och har förhoppningsvis fyllt på med riktigt bra energi. Så jobb och dagis kommer möjligen flyta på lätt även med en envis förkylning i bakfickan.

Vi hade hemmamys på fredag och bortamys på lördag. Efter lekland med Linda och Liam igår åkte vi till Saltsjöbaden för att äta årets godaste middag. Den stod Kribba och Annica för, italienskt hela vägen och det var så gott, så gott att jag i morse ångrade att jag inte åt mer. Och hela mysgrejen med levande ljus, fin dukning, en varm brasa som sprakade och gott sällskap gjorde kvällen till fulländad. Å Kribba blev nobbad till programmet "halv åtta hos mig", dom vet inte vad dom missade!

Idag var jag väldigt mosig av förkylningseländet. Vi skrotade hemma i morgonrock fram till lunch. Hade inte familjen Nylander dykt upp hade jag säkerligen inte kommit ur morgonrocken än. Efter att Clara, Saga, Signe och Ebbe haft picknick på en madrass på vardasgrumsgolvet gick vi ut och grävde dagens grävardos i sandlådan. Promenerade ner till vårt nya fina centrum och köpte med mat, hem för att äta, läsa kvällstidning och äta lördagsgodiset som jag missade igår. Och jag listade ut vad Clara menar med "bubbaaa!" som hon lite nu och då glatt ropar ut när vi sitter vid TVn, hon menar ju Bolibompa såklart! Det är så härligt när man förstår varandra till slut.

:(

Nu har dom åkt... Tiden går som bekant lite hastigt just när man inte vill att den ska göra det. Mamma och moster vinkade hejdå imorse och är nu åter hemma i byn. Vi saknar dom redan!
Clara frågade efter mommo det första hon gjorde när jag hämtade henne på dagis, sen skyndade hon hem för att rusa in i sovrummet och leta. Det var en stor besvikelse när hon inte hittade någon och det blev ett himla tjat om att ringa mommo. Hon traskade runt med miniräknaren några varv och pratade intensivt, sen var det bra. När mommo äntligen ringde (på riktigt) hade Clara inte tid att prata, det var Nicke Nyfiken på TV.

Petri är borta med jobbet, igen... Det blev ett abrupt slut på jobbandet vid halv tre och stress iväg för att hämta Clara. Huliganbus ända till läggdags och ett bad däremellan. Nu har jag återigen återställt lägenheten, svabbat undan middagsgegget och ska försöka rycka upp mig med en kopp kaffe sen blir det jobb. Inte helt taggad, inte ett dugg faktiskt men det kanske blir bättre med det där kaffet...

En liten låt så här på kvällskvisten...

Mamma o Linnéa försvinner ner i källaren på slottet, å här spökar det visst..

Äntligen är dom här!

Afternoon tea på Häringeslott!

Nedräkning...

Halv VAB-dag med febrig liten Clara sen kom Petri hem och tog över. Järnet till jobbet och maila! Järnet iväg med mini Coopern på kundmöte! Järnet tillbaka! Och hela dan hade visst passerat... Kvällsjobb, kunde som inte slita mig, kom i gång så bra. Inte förrän det plötsligt blev mörkt på hela kontoret vaknade jag till, alla lampor bara stängde ned. Vet inte om det sker automatiskt vid nån speciell tid men mörkt blev det och jag var ensam kvar. Då fick jag iallafall en spark i baken att packa ihop. Oooops klockan blev lite för mycket, hämtade sushi och skyndade hem!

Nu känner jag mig lite irriterad över att jag glömde köpa godis. Men jag ska iallafall kliva ur mina tajta jeans och kliva i ett par mjuka sköna mjukisbrallor och lägga mig raklång i soffan. Där ska jag räkna ned, räkna ned timmarna tills vi åker till Arlanda och hämtar upp mamma och moster!!

Clara är hemma igen men med lite feber. Hon tar tempen och konstaterar att det inte blir nåt dagis idag. Min första VAB dag, hur har man tid med det?

Resande fot

Clara är är på resande fot kan man säga. Hon tog sin lilla resväska fylld med en röd kam, sin Ferrari bil, en pixibok, sin minikeyboard som spelar tre olika låtar och nåt mjukisdjur och drog till farmor och farfar. Petri är på mässa och jag har mycket på jobbet så det var en väldigt smidig lösning att Clara tog en två dagars semester. Hon har det så himla bra och verkar inte ens sakna oss nämnvärt.

Jag saknar henne dock men det var väldigt befriande att kunna vara tidigt på jobbet, till och med först på bygget idag och dra hem sent. Och det utan att ha ångest över att jag inte hinner få Claratid när jag kommer hem. Jag hade en inbokad dejt med Lisa men det sket sig, väldigt synd. Istället passade jag på att jobbade flitigt, gymmade och tog ett långt rofyllt bad. Så långt bad att fingrar och tår blev irriterat russinaktiga. Middag vid nio med ena ögat på TV3 och Efterlyst, en timme vid datorn och nu ska jag krypa ner i sängen. Varför säger man krypa ner i säng? Skit marigt att krypa hela vägen till sängen, ju... Nä, jag går dit, lägger mig under täcket och tänker på Clara en stund och sen tror jag att jag somnar rätt gott!

Dagen idag var ingen bra dag

Dagen idag har verkligen inte varit en av de bättre dagarna. En klassisk måndag får jag nog lov att kalla det. Allt strul man kan tänka sig på morgonen. Jag råkade stänga av klockan i ett väldigt trött ögonblick och vaknade till med ett ryck 30 minuter senare. Järnet upp! Yrade runt med Clara i hasorna, lyckades drälla hennes gröt runt halva köket och geggade med resten av frukosten minst lika mycket. Nån egen frukost var det inte tal om, jag prioriterade lite mascara för att pigga upp mina trötta ögon. Mitt i mascarakletet studsar Clara upp på toalettstolen. Jag hade förberett och tagit av blöjan för att spara tid. Så där stod hon i pyjamasen blöjlös, plötsligt börjar hon attackgråta. Hon kissade ner hela pymmisen och det rann en hel flod ner på golvet. OK, fram med skurmoppen, i med Clara i duschen, hon är inge glad, jag är tokstressad.

När vi kommer ner på dagis hur sena som helst hittar jag inte hennes röda yllebyxor och ute är det svinkallt. Ringer Petri, han hade tagit hem dom i förra veckan, åhhhhh.... Det löser sig, hon har andra byxor som funkar. Liten Clara är ledsen och vill inte gå ut i regnet, jobbigt att lämna henne. Jag sitter en stund på golvet och sjunger "tänk om jag vore en liten liten apa...", hon blir lite gladare och jag rusar ner till tvärbanan. Inhandlar en torr smörgås på konsum och en yoggis, väntar 7 minuter på tåget. Precis när det kommer in tycker jag mig sakna något, DATORN!!
Bajs, den är kvar hemma. Springer hem i regnet och inser att klockan blivit galet mycket. Riggar upp datorn hemma och hinner få iväg grejer som var lovat till 10.00, tack och lov.
Styr upp några grejor till och gör ett nytt försök att komma till jobbet. Hittar konsumfrallan i väskan när jag äntligen sitter på tåget, den ser ännu äckligare ut efter några timmar i väskan. Hoppar frukosten eftersom det är lunchdags. Men lunch hann jag inte med förrän efter ytterligare några timmar.

Det blev en lång och jobbig dag med mycket strul. Nu har jag precis gjort det sista för idag med offertskrivande och nu tänker jag bota min onda rygg med spikmatta och sömn. God natt!

Regn o rusk ute så vi har haft hemmamys men nu ska vi ut, kanske Andys lekland idag. Och det blir definitivt mycket lördagsgodis ikväll!

Champagneskål när jag kom hem från jobbet idag, det tackar vi för! Vidare firar vi med rådjursfilé, barolovin o en pannacotta på hjortron.
Clara skålade glatt men tackad vänligt men bestämt nej till ankleversnittarna.

Guuujka!!

Skönaste grejen idag - Clara kunde plötsligt säga gurka, eller typ guuujka men ändå!
Oskönaste grejen idag - Clara fick en elak spruta av barnmorskan på sin 18-månaderskontroll imorse :(

Andra ord som Clara svänger sig med lite nu och då,
Mamma, pappa, apa
Mommo - sa hon första gången igår när hon tog upp miniräknaren och började snacka i den, hon skulle ringa till mommo.
Kischa = kissa, hon ska upp på toastolen, sitter i två sekunder. Sen låter hon "ksssssssss" och ska ner snabbt som attan. Givetvis kommer inget kiss men hon tror att hon har gjort det man ska göra och är mäkta stolt.
Glasch = glass
Ditt = sitt, hon donderar ofta med bestämd hand att man ska sätta sig lite här och var vart hon tycker verkar bra.
Acka dej = akta dig, som i akta dig i sången "lilla snigel". Stor favorit just nu.
Oj! - när hon råkar lägga av en rökare eller när hon för femhundrade gången tittar sig i spegeln med sina mossgröna solglasögon med dinosaurier på.
Dä! = där, används en miljon gånger per dag. Oftas när hon ska visa vart napparna brukar ligga och hon behöver en alldelse precis just direkt.

Jag kan även stolt berätta att hon kan låta som en brandbil, en tupp, frusta som en häst, mjaoa, skälla, sniffa med näsan som en kanin, hoa som en uggla. Vilket hon förövrigt gör när hon vill äta yoghurt, det sitter nämligen en liten uggla på Arlas Yoggi Yangster som hon brukar äta. Så det kan bli ett himla hoande vid kylskåpet när Clara blir sugen på ett kvällsmål.
Å hon är världens goaste tjej som ska pussa på allt från sin egen stortå till den läskiga krokodilen i krokodilboken till dockor och mjukisdjur, fotografier och tack och lov även på oss!

Claras höjdpunkt under förra veckan, en pixask som mommo skickade i ett paket med bra å ha grejer. Som supergosiga röda fina yllebyxor.
Pixasken räckte ända till fredag o då hjälpte jag henne med de två sista godisarna. Det säger ju allt om hur liten hon är.

Värst vad vi blev harmoniska då..

Spinningpass till 17:00 är inbokat, jag är riktigt sugen. 90 minuter av total urblåsning, hoppas jag orkar hela vägen och kan kliva av cykeln nöjd och belåten. Men innan jag drar på cykelskorna ska vi på en lägnehetsvisning av det intressantare slaget. Jag är väldigt ivrig faktiskt, har en bra känsla och har redan målat upp en bild av hur vi ska inreda Claras första alldeles egna flickrum. Gud så spännande... jag tror faktiskt att den här lägenheten redan är vår.

Efter gårdagens härlig höstpromenad, lunch på Melanders fisk och shopping inför middan i saluhallen satte vi oss i lekparken nedanför "vår nya lägenhet". Tittade upp och fantiserade om hur vi skulle göra om och hur bra det skulle bli. Det kändes oförskämt harmoniskt. Så har förövrigt hela helgen känts till skillnad från förra helgen med mingelparty, underbara barn mässa, middagsbjudning lördag och söndag + träning + fix hemma + shopping av nya vinterkläder till Clara.
Det påpekade faktiskt Petra och Chrisso när de kom över för att käka igår, "vad skönt att komma hit, man blev alldeles lugn och harmonisk" Himla bra betyg måste jag säga, precis så vill jag att man ska känna när man kommer på middag till oss ;)

arla morgonstund..

Inga större happenings idag inte

Å så var det äntligen fredag! Färdig mat från saluhallen och ett glas rödvin, några smaskiga ostar på det, kanske ett glas vin till och sen kommer det vara omöjligt att inte somna.

Vad hände i veckan då? Jobbat, jobbat, jobbat. Offererat, rapporterat, möten åt olika håll, ett myket intressant där vi fick en smygtitt på vårkollektionen hos ett av Sveriges hetaste klädmärken. Skorna som kommer var högst intressanta! Där satt de och ritade på höstkollektionen 2010 och jag har inte ens hunnit köpa mig en ny kollektion för i år, suck... jag hinner inte med!

Det är mycket jag inte hinner med men det är kul på jobbet!

Nu ska jag se hur länge jag kan sitt upprätt i soffan innan ögonen går igen. Clara stängde ögonen på tre sekunder och sover djupt, Petri stängde ögonen på mindre än en sekund och sover ännu djupare. Jag skulle kunna somna stående men ska försöka kämpa mig igenom Idol åtminstone, men sen, sen ska jag sova!

Inget harmoniskt frukostbord idag inte, så när som på en fin blombukett som Pontus o Anki hade med igår. Idag är det bara kletigt o rörigt, inte min stil alls. Förstår inte hur det kunde hända. 
Och mitt i frukosten ser Clara sin dockvagn som ser ut att ha havererat. Hon blir lite bekymrad o bara måste ner från stolen. I panik försöker hon få till vagnen med sin små kaviarfingrar o lyckas! Nu är den inte på sne längre men har en halvtaskig odör av död fisk. Inte så mysigt..
Nu ska vi koka kaffe o smyga in till Petri med morgontidningen. Det är mysigt!

Jag är en riktigt såskopp nuförtiden

Jag är allt annat än i farten när jag kommer hem nuförtiden. Gör bara precis det som behöver göras. Äta, bada Clara, mysa, läsa bok, in med nån tvätt när det kniper, upp med tvätten, lägga Clara, såsa ihop och känna ångesten komma sipprande om jag har jobb som väntar. Klarar jag mig utan kvällsjobb vinkar jag istället av Petri när han drar iväg på kvällsjobb. Såsar ihop utan jobbångest. Puttar undan nån liten dammtuss under soffan, låtsas som att jag inte ser att bordet är så kladdigt att jag skulle fastna fast ordentligt om jag råkar röra där. Sjunker ned i soffan och bläddrar i en tidning utan att läsa vad som står, när jag kommer på mig själv med det fenomenet lägger jag tidningen på bordet. Och där lär den ligga tills någon bänder loss den med våld. Sen zappar jag helt förutsättningslöst och stannar mest troligt vid Idol eller nåt annat crap.

Och mitt i den världen som jag lever i just nu dimper tidningen Vasalöparen ner! Vänta nu... Hur tänkte dem nu? Jag är nog rökt när det gäller Vasaloppet, fullkomligt jädra rökt! Jag lär inte få överdrivet kraftigare muskler i överarmarna av att sopa dammråttor under soffan. Det kändes plötsligt väldigt märkligt att jag överhuvudtaget anmälde mig till Vasaloppet. Jag var nog inte helt sund i tanken vid det tillfället. Det lär knappast bli mindre att göra på jobbet ju mer jag kommer in i det och dygnet lär säkerligen inte få fler timmar. Claratiden ruckar jag inte en centimeter mer på och träning blir definitivt en bristvara hur jag än gör. Nånstans har min goda planering för hur allt ska gå ihop fallerat, måste lägga upp en ny bättre strategi.

Clara storhandlar. Hon hade lite svårt att lämna hyllan med mumsmums o tyckte att vi behövde det väldigt mycket.

Fikastopp på Waynes Coffee

Fredagsmys efter jobbet igår, hummer, lammfärsbiffar med pottigratäng o smörfrästa kantareller. Asså herregud så gott det var!

Tröttmössa

Ännu en vecka som bara försvann, väldigt skönt med fredag imorgon för jag är trött. Efter att jag badat och gjort Clara redo för natten hade jag en tanke om att lägga mig raklång i soffan. Blunda bara för några minuter och slötitta på TV eller möjligen somna in helt stenhårt. Men inte blev det nåt med det. Kom på att jag hade ett gäng plommon i kylen som var på vippen att dö bort. Tog fram kastrullen och kokade ihop en kräm. Sockerlag, plommon, en kanelbit och färsk ingefära. En kula vaniljglass och kvällen blev till fest!

Mjaa nu tog jag väl i så jag nästan sprack, inte fest precis men ett jädra bra avslut på en hektisk dag.

Jag har alldeles just lagt ner mitt tappra försök till å jobba. Idag blev det segt, ingen ork, fladdrar i tanken och kan inte koncentrera mig. Jag sitter här och tänker på att jag tänkte våffla håret och kan inte släppa den tanken. Igår rassalde jag i alla fall av några timmar på kvällskvisten och ända in på natten, så jag kan nog lägga ner jobbet för idag med gott samvete. Tror jag styr direkt in i sovrummet och gosar ner mig i sängen.

Hjärtegrynen är hemma igen

Mitt lilla hjärta är hemma igen!! Helgen blev precis så bra som jag tyckte att den borde bli. Men attans vad jag har saknat Clara. Mitt andra lilla hjärta vände i dörren och drog på ny turné, honom såg jag inte mycket av. Två minuter igår och upp emot sju minuter idag. Men det är liksom bara att gilla läget och vara glad för det lilla...

I veckan tror jag att det blir mycket jobb. Har inte planerat nåt utöver det och det är rätt skönt. Blir det nån form av fritid så får Clara bestämma vad vi gör av den. Kan bli nåt besök hos djuren i Aspudden. Clara blev polare med både geten och en stor ful gris när vi var där sist och hon gör nog mer än gärna ett återbesök.

Husmodersklubben är ute o luftar, har shoppat höststövlar o avnjuter en räksallad o ett glas vin i solen.

Middag på farfar Ginko, eller var det morfar.. Skit i det mycket gott iallafall. Sen blev det bio och en väldigt stor godispåse, njuter..

Känner att det kommer bli bra

Jag saknar min bebis!! Petri och Clara hälsar på hos mommo och moffa och jag blev ensam kvar. Ser fram emot en egen helg väldigt, väldigt mycket. Men det är ju så jobbigt att man kan sakna busmonstret så himla mycket, och busmonstrets pappa också såklart. Men lite mer busmonstret än den andra.

Min egna helg kommer ytterst lägligt och det kommer bli så nice. Jag är fortfarande trött efter en hel vecka ensam med Clara. Petri lämnade oss och drog iväg på älgjakt, hade det inte varit för hans mamma och syster så hade jag gått under. Det hade aldrig funkat. Nu fick jag hjälp med några dagishämtningar och ändå var jag totalt sönderstressad. Så helgen kommer att innehålla rehab i form av inlines hem från jobbet imorgon. Bio, ÄTA PÅ RESTAURANG. Morgonspinning efter sovmorgon och frukost, egen frukost med kaffe, macka och tidningen. Ingen liten person som drar i en, försöker rycka kaffemuggen ur näven och blir skitsur när hon inte får smaka. Ingen liten person som kommer och ska äta på just min smörgås även fast hon precis ätit en egen. Och för den delen ingen liten person som ger en morgonpussar och världens bästa kramar, suck...

Sen hoppas jag på fint väder, strosa på stan, bara gå i lugn och ro och glo. Glo på folk, glo på kläder, fika. Och nån trevlig kvällsaktivitet, vet inte vad än men nåt med piffigt hår, lite läppglans, ett glas rödvin kanske. Sovmorgon på det och sen en hel söndag kvar, moahaha!

Huivi is the thing!

Middag på Strand och Clara visar musklerna. Hon är minst lika stark som Pippa! Å visst har hon en fin huivi, eller sjalett för icke Tornedalingar. Claras dagisfröken frågar alltid lika undrande vad det nu hette, det där Clara har på huvudet ibland. Och sen försöker hon uttala huivi, vilket alltid blir fel.

Lördag morgon i parken - 08:33!!

När vi sa god natt i fredags kväll trodde jag att vi hade en överenskommelse - lördag imorgon och lång sovmorgon. Men det hade Clara glömt när hon väckte mig 05:45! Så tidigt vaknar hon inte ens när vi ska till dagis på vardagarna. Och från 05:45 till strax efter åtta hade vi en duracellkaninmorgon, jag var så trött och Clara var så pigg! Efter åtta gick det inte att vistas inomhus längre. Vi laddade med vattenflaska, hink och spade och rullade till parken. Tack gode gud för att vi har en lekpark på snubblingsavstånd från porten.

När klockan var tio kändes det som att dagen snart var till ända men då sov fortfarande hela stan. Spelbutiken där vi hämtar ut paket öppnade precis. Clara hängde på låset för att hämta ut ett paket som legat och väntat sen i början på veckan. Filmer från faster Tanja, superpresent! Hem i en rasande fart och Clara var jättenöjd framför TVn och jag kunde förbereda lunchen i lugn och ro. Fantastiskt!

Clara börjar krokna efter hårdkörning i lekparken i går morse...

Inget är längre som det varit

Jag är inte alls nöjd över att mammaledigheten har fått mig att tappa fotfästet helt, när det gäller att trampa runt i högklackat. Lågprofilare, som Petri uttrycker sig är den nya melodin. Matchar ju inte så bra med high heels och skogspromenader. Och nu har jag vant mig vid att leva här nere på trygg höjd, skitjobbigt när man måste upp på höjder mer än 1 cm. Boring, boring, boring jag vet. Jag ska jobba på att komma upp igen!

Jag lyckades dra på mig ett par relativt höga klackar en dag i förra veckan. Just den dagen då jag var sen, till råga på allt till ett kundmöte. Så jag tvingas springa järnet för att hinna ikapp vår VD som var i tid. När vi sen var hurtiga nog att ta trapporna (på hans initiativ, iförd foträta skor) istället för hissen började klackarna att göra sig påminda. Jag såg fram emot att sitta på bussen tillbaka till kontoret och vila upp mina tillskrynklade fossingar. Men innan det momentet var vi såklart tvungna att tokspringa till bussen som höll på att köra ifrån oss. Skoja att jag var svettig och på snedden när vi återvände till kontoret. Resterande dagar den veckan körde jag åter igen med så platta skor som möjligt. Inget är längre som det varit...

Hemmaträning är ett riktigt otyg

Försökte helt på allvar att köra en stund med hemmaträning. Satt på toa och passade på att gå igenom i huvudet alla övningar som min PT brukar köra. Det går ju faktiskt att få till här hemma också. Skulle sitta fint nu när jag har en vecka då gymträning uteblir.

Jag började med två armhävningar men fick då syn på min nya "Mama" tidning, "ahaa det är där den är, att jag inte tänkte på att snoka i Claras ugn!" bubblade jag högt för mig själv. Jag har varit sugen att läsa artikeln om Ann Söderlund och hennes galna ungar men inte hittat tidningen. Nu låg den plötsligt där helt ny och oläst framför näsan. Jag tänkte att jag kan ta en kort liten paus och bara läsa just den artikeln och sen givetvis fortsätta med hemmaträningen. Efter 25 minuter kollade jag på klockan... Ooops, råkade visst ligga kvar på golvet med tidningen i näven. Ååååå då var tiden ute... Måste upp och röja undan, diska, hänga upp tvätten, förbereda lasagne till imorgon, duscha, skriva lite på en offert och sen lägga mig och sova på spikmattan, i hopp om att den tar bort min molande spänningshuvudvärk. Det sket sig med träningen kan man väl säga...

Efter en effektiv vrålattack med en timmes avbrott för telefonsurr med min kära syster har jag nu bara dusch och komma i säng med spikmattan kvar. Ska försöka få det avklarat på snabbast möjligast tid för jag är trött!

Mysångest... finns det?

Idag har det varit en kul dag på jobbet men också en ångest dag. Och det är väl så det kommer bli. Kul dag eftersom jag var med på första säljmötet, kändes bra. Jag fick även uppgiften att skriva offerten. Läskigt men riktigt skoj, återstår att se hur det går när jag förhoppningsvis får nån form av återkoppling imorgon. Tänk om jag missat nåt, eller skrivit nåt helt galet eller... nää, ska nu int rota nå mer i det däär, som Kribba hade sagt. Jag käkade en nyttig sallad som jag och Anna-Karin hittade på en nice salladsbar, trevligt att den finns inom räckhåll. Bra att kunna hämta upp mat när man inser att det blir en dag med supersnabbislunch.

Jag fick ordning på en del installationer på min dator och börjar bli kompis med den. Det tar liksom några dagar innan man fått till den som man vill och trivs med den. Det var en bra dag.

Ja förutom ångest biten. När det blir en sån här dag med mycket att göra och full fart kommer Clara i kläm. Jag insåg efter lunch att jag aldrig hinner hämta henne vid två som planerat. SMS till Petri i hopp om att han på nåt sätt kan styra upp. Jodå, han fixade det. Hämtning vid tre istället, lång dag för Clara men så fick det bli. Jag skyndade och skyndade och stressade allt jag förmådde, hemma 18:45. Petri lämnar över och åker vidare till sitt kontor för kvällspasset. Clara är trött och jag hinner bara ge henne kvällsmål, läsa boken om djurens bebisar tre gånger, pussa på henne tills hon är helt blöt och sen i säng. Det gör ont i mammahjärtat men arbetsmyran myser lite i smyg.

Åååh det är så himla nära nu!

Jorå så att nu är det inte mycket kvar av min mammaledighet, typ 11 timmar... waah, faen vad pirrigt! Imorgon börjar helt tydligt det riktiga småbarnsförälderlivet. Stressa järnet på morgonen, slänga in barnet på dagis, slänga in sig själv på tvärbanan, komma till rätta på kontoret, upp på tå, visa vad man går för, förhoppningsvis ha kul! Hem och hämta barnet, försöka koncentrera sig på henne och inte en massa nya jobbintryck, laga mat, styra upp kvällsrutinerna, möjligen jobba lite till hemifrån, kanske hinna med att snicksnacka med sin man, å god natt... alltså jag är på riktigt väldigt nervös, ska det va så här?

Jag kan ju ha helt fel. Det kan faktiskt vara så att jag helt plötsligt blir en morgonpigg människa. Vi kanske får ena riktigt harmoniska och härliga morgonstunder, jag och Clara.. Mmmm, det kan vara så. Men jag är ändå nervös.

Klockan är 22:00, om jag skyndar som aldrig förr kanske jag är i säng innan kockan slår 22:01. Kan vara en bra början att komma i säng i hyfsad tid. Om jag nu ska bli en sån där morgonpigg morsa som sprutar ut nyttiga smoothisar och färskpressad juice i arla morgonstund. Jo, så får det bli, god natt!

Lite udda åkstil men Clara finner det ytterst spännande!

Imorgon fredag, veckan är snart slut

Vad hände? Har tisdag och onsdag passerat bara så där, utan min vetskap? Tydligen. Förstod att veckan bara skulle försvinna.

Jag kommer iallafall väldigt tydligt ihåg att vi käkade på "Hornstull Strand" här om dagen. Jag beställde tre små tapas doningar varav en var sashimi - limemarinerad lax, tuna tataki och kingcrab. Det var den rätten jag såg fram emot de andra två var mest bukfylla. Sofia som var med tog också en sashimi. Efter att vi ätit upp rätterna innan, efter att Petri och Anti ätit upp sin mat, efter att Clara ätit, hoppat upp och ner femhundra gånger och börjat ledsna frågade jag om laxen. Såklart, den hade hon glömt! Och det tog en evighet att få in. Hela grejen med att gå ut och äta faller platt vid såna tillfällen. Clara får en muta i form av glass, enda sättet för att jag ska hinna få i mig maten innan hon får ett anfall på grund av tristess.
Stressäta är inte min grej, inte på restaurang, man blir ju sur. Nu bjöd servitrisstycket i och för sig på dryck och kaffe, oooerhört schangtilt...suck... Vi drack vatten och kaffet hann vi inte med eftersom Clara ruttnade på att det tog så lång tid.

Hoppas att det blir bättring ikväll. Vi ska på föräldrarmöte = vi har barnvakt! Den dyrbara tiden måste utnyttjas till max. Anne som är supergullig och kommer över, tar hand om Clara och sover över. Vilket betyder att vi för en gångs skull kan gå ut och käka tillsammans, utan att en ständigt springer och jagar Clara. Och att vi kan sitta ner i lugn och ro, njuta av maten och chilla tills vi själv betsämmer att gå hem. Blir nog mycket bra. Och höga klackar ska jag unna mig ikväll också.

Kick offen igår då, mja den finns det inte mycket mer att tillägga om. Har väl varit med om fräsigare kan jag avslöja. Hände inte mycket mer än kort info, en bit mat, slut. Kollegorna verkar trevliga iallafall, stort plus.

Härliga måndag!

Ny vecka igen då, sista mammalediga veckan för mig. Åh herregud, jag som trodde att 1 1/2 år skulle kännas som en evighet. Det har gått rasande fort kan jag säga. Det jag är mest ledsen över är att jag inte kan åka upp till älgjakten i år. Det är ju nåt visst med hösten, älgjakt och stämningen där hemma (som jag säkert har tjatat om 500 gånger, men det är faktiskt så).

Såklart är jag otroligt nyfiken på hur nya jobbet ska bli, det är så spännande att jag nästan har lite ont i magen när jag tänker på det. Nu är det ju inte bara ett nytt jobb, jag är ju själv lite ny på nåt vis. Nu finns det en hel del annat och extremt mycket Clara som snurrar i mitt huvud. Och det kommer nog kännas väldigt skumt i början, bara en sån sak att komma iväg på morgonen. Jag är inte pigg av mig på morgonen och brukar ligga och dra mig in i det sista. Nu måste jag försöka få fart på mornarna. Clara ska upp, äta, på med kläder och sen måste jag förstås försöka få till mig själv också. Lämning på dagis och ta sig till jobbet. Det blir... intressant...

Så denna min sista mammalediga vecka kommer nog fullständigt flyga iväg.
Städerskan kom just, jag ska ner på gymmet, spinna, duscha och äta lunch med min älskade Petri. Hem och hämta Clara, leta hennes nagelklippare som hon lagt på nåt bra ställe. Fixa hennes manikyr, mellis och ut på bus!

Senare i veckan blir det Kick off med nyjobbet, föräldrarmöte, föräldrarfika på dagisgården, ut och shoppa upp mig på nya "kontorskläder" och en ny höstjacka, träna, planera in en weekend en rooomaaaantisk weekend minsann och försöka få till en klipptid hos Stina. Undra om jag ska klippa lugg? Hmm, nå vi får se hur det blir med det.

Mycket trevlig gårdsfest på Lundagatan igår

Kunde inte släppa Ledin bara så där

"blå blå vindar och vatten blå blå himlar och hav blå blå känslor i natten för det är fest med stillheten som gäst..."
Å så "Knivhuggar rock". Vilken låt! Och jag kan hela texten av nån underlig anledning. 1976 kom "Festen har börjat" ut och det gjorde ju jag också, lite som min låt kan man väl säga. "Festen har börjat musiken är stark in dansar Eva på Moln..." Asså Tomas Ledin, ojojoj. Dom gamla låtarna dårå, dom knäcker.

Jag har lite långtråkigt... ätit popcorn, kollat dokumentär om Armani, lyssnat på Petri som snarkat i soffan, vilket tvingade mig att höja volymen helt bisarrt mycket. Han försökte sig på att vara social i typ fem minuter när han av misstag vaknade till. Han tryckte i sig en näve popcorn, ett glas cola och förflyttade sig sen till sängen. Ett definitivt god natt strax efter nio, vilket party! Han hade nog ett bra party igår därav tröttheten idag.

Jag och Clara hade också ett rätt bra party igår. Efter dagis prommade vi till Gröndal, gungade, grävde, grävde och grävde lite till. Gungade gunghäst, åkte rutschkana (eller ruschelkana som andra säger att det heter, men jag hävdar att det heter rutschkanan, sådeså). Ja sen grävde vi lite till, snackade med några andra som grävde och sen orkade inte ens Clara gräva nåt mer. Vattenpaus, färska hallon och promenad hem.

Clara hjälpte till att fixa middag. Hon sköljde morötter i tio minuter och jag gjorde allt annat. Mat, bad och mys. Till kvällsmål åt vi yoggis och färska blåbär. Borstade tänderna och busade i sängen, sen var lilla skruttisen helt färdig och somande på två sekunder.

Och jovisst! andra dagisveckan har artat sig mycket väl. John summerade veckan när jag hämtade henne idag. Han var nöjd, det blir bättre och bättre och idag hade Clara en väldigt bra dag. Hon hade varit på fint humör, ätit bra, sovit gott, kört bil ute på gården och gosat runt. Han såg så glad ut när han sa det och Clara såg väldigt glad ut när jag hämtade henne. Inga ledsna miner och det gör ju att man blir lycklig!

"sugande otålig feeling"

Det blir nog inte New York till hösten som planerat, skit.. Nån resa blir det men en kortare tripp, tor-sönd och då hoppar vi NY. Kom som bara att tänka på det och blev lite neggo för ett litet slag. Jag var ju så laddda och på G. Har gnolat på Tomas Ledins "på vingar av stål" ända sen vi började prata om NY.

Jag tar flyget, till new york city
Lämnar stockholm långt långt bakom mej
Över molnen, vingarna glänser
Svävar framåt mellan himmel och hav

Det är samma känsla som I rock´n roll
Det är samma oerhörda drag
Här kommer jag,
Med en vrålande lust och med stålar I brallan
Jag, med en sugande otålig feeling
På vingar av stal

Vi brukar åka till London över en helg i november men i år får det bli nåt annat, tanken var NY men nu tänker vi alltså om. Försökte mig på att hitta inspiration, googla, komma med några nya förslag men jag är alldeles för neggo just idag. Inväntar en bättre känsla.
Å så inser att jag faktiskt diggar Tomas Ledins gamla fräsiga låtar, rätt mycket också.

Smalreceptet

"En magisk kväll" hör jag Peter Jihde säga på TV4, han ser lite svettig och rufsig ut. Men vem hade inte gjort det om man var på plast och fick uppleva ett sånt fränt världsrekord. Nu har jag sett Bolt bli världsmästare och tagit världsrekord nu kan jag gå och lägga mig.

Och jodå, mitt morgondrinkande går alldeles lysande. Snabbt, enkelt, fräscht. Det här häller jag i mig innan frukost (viktigt att ta den på fastande mage). Sen kan man käka frulle som vanligt.

1 citron
1 cm skalad ingefära
1 msk kallpressad linfröolja
1/2 glas vatten

Kör med handmixern, häll upp och svep skiten!

Efter att ha googlat min drink och dess innehåll tycker jag nog att den låter himla vettig.
Citronen är basbildande och drar ihop magsäcken.
Ingefära är läkande, utrensande och främjar matsmältningen.
Linfröoljan innehåller essentiella fettsyror (alltså helt och hållet nödvändigt, vi behöver det men kan inte tillverka själva och behöver alltså tillföra kroppen de små fettsyrorna)

Tjingeling!

Igår blev vi helt ensamma när min kära syster, hennes sambo, kidsen o hundarna åkte hem. Längesen det var bara vi, väldigt tyst och tomt. Efter kvällspromenad med 'ett glas vin i trädgården stopp' hos bekanta traskade vi hem. Skippade middag och käka ostar istället sen blev det en tidig kväll. Också längesen men välbehövligt och skönt. Nu klipper Petri och Clara gräset och jag fixar kaffe med dopp. Sen drar vi nog till stan.

Skottkärran är fylld med Clara och kusinerna, nu ska vi ut o leta sniglar o plocka körsbär!

Första drinkdagen

Clara har fått sin morgongröt, lagt av morgonbajsen, morgontvättats och valde sen helt själv dagens kläder. Sen går hon som vanligt lycklig och glad mot ytterdörren, småsjunger och är allmänt kvittrig. Hon springer mot hissen och är så ivrig att trycka på knappen att hon hinner trycka in alla våningar innan hon lyckas få till den rätta, våning 1. Hon springer ut ur hissen i ett gapskratt för att ganska snabbt bli misstänksam, hon fattar att våning 1 betyder dagis. Hon saktar in stegen och drar i mitt ben. Vi går ut på gården och hon gnyr när hon ser dagisgrinden. Hon ska upp i min famn men vill ändå hjälpa till att öppna grinden, lite struligt men vi får till det. Hon borrar in naglarna i min hals och trycker sin kind mot min. I det läget har jag lust att springa raka vägen ut med henne och rymma.

Vi har inte kommit över stadiet då lämningen sker utan tårar, men gråten har blivit mindre och fröken hävdar att det går över så fort. Hon kan bli lite ledsen under dagen men i det stora hela är hon glad och nyfiken.

För min del blev det ingen frukost imorse. Det blev en citrondrink medan jag kollade Johanna som pratade teknikprylar i TV4 soffan. Drinken ska tas på fastande mage och göra så att jag "rasar" i vikt.

Helene, Henke och deras brunbrända somriga kids kom ut och badade och grillade med oss förra helgen.
Helene som har en fem månaders liten kille var smal, snygg och yber fräsch. Vad är hemligheten undrar en knubbis som jag? Citrondrink före frukost varje morgon, lätt!
Hon fullkomligt rasade 8 kg på några veckor. Om hon även fått till ett schysst ras utan drinken finns ingen forskning på. Men det är helt klart värt ett försök.

Nääe nu börjar det nog trycka på, kanske det första kilot som är på väg ut!

Tänk om...

Nån sa att sommaren är slut imorgon, det vill jag verkligen inte tro. Usch så deppigt isåfall.
Det enda som kan tänkas uppiggande med nyheten är att det kanske äntligen blir svalt i vår lägenhet. Det skulle kännas bra att nångång kunna ha kläder på när man är hemma. Som det är nu hinner vi knappt över tröskeln förrän paltorna ryker. Båda balkondörrarn står på glänt + fönstret i gästrummet. Och så har det sett ut den senaste månaden men korsdrag kan av nån anledning inte uppstå i vår lägenhet. Luften står still, skitstörigt.

Och tänk om vi hade 10 miljoner! Då hade jag köpt vårt drömhus. Vi tog en lånprommis längs med Nacka strand igår. Kollade in ett hus som vi inte tänkt köpa, kastade sten i vattnet, slängde ett öga på restaurang J, funderade på att ta en sallad på uteserveringen, men kom på att klockan var mycket och att Clara måste hem och sova. Åkte bergbanan upp och prommade vidare till McDonalds, en burgare på väg och tillbaka till bilen.

Idag råkade det visst vara visning på huset som vi inte ska ha, och vi råkade gå dit. Det var tungt att gå därifrån. Ett helt perfekt hus, allt stämde. Nära stan men ändå utanför, vatten, fint, nära till jobbet. Fula köksgolv men det hade jag kunnat leva med. Fast hade vi haft 10 miljoner hade vi nog bytt det där köksgolvet ändå.
En underbar trädgård, en liten damm, ett litet vattenfall från berget, lugnt, ljuvt och så perfekt. Suck... Tänk om man hade 10 miljoner...

Bakislunch på Svenska Sushi Köket idag. Nu ska vi ragga ut med bilen o spana på ett hus. Inte för att jag tror vi tänkt köpa hus, än, ja man vet ju aldrig men.. nä vi ska nog inte köpa hus. Tänk ändå om det är det alldeles perfekta huset. Vårat hus..
Nåja, det är iallafall en otroligt fin kväll ikväll!

Clara fixade att äta med pinnar galant.

Morgonkaffe o tjejmys på verandan i morse när Petri o Isak drog ut med hiphop bilen. Manikyren är på plats inför kvällens tjejmiddag. Clara satt som ett ljus för att få röda naglar. Hon kämpade o höll ut med målning på fyra naglar sen gav hon upp. Det räckte för att malligt visa upp handen när pappa äntligen kom tillbaka.

Gudfadern

Clara är nöjd över att hennes gudfar, eller fadder heter det väl i modern tid är på besök. Isak anlände i går med kepan på svaj.

Kom på en rolig grej när vi satt i solen o käkade glass i dag. Vi ska på bröllop för sjutton, Vikingabröllop. Riktigt coolt. Petris syrra Anne o hennes Michael gifter sig. Det kom så snabbt på att jag liksom inte tagit in det ordentligt. Jag förstod inte ens att en förlovning ägt rum. Vi fick iallafall en inbjudan av det flådigare slaget i vår hand under en grillkväll hemma hos brudparet. Riktigt kul!

Lite senare satt jag o funderade på en annan grej när vi drack kaffe i solen. Undra när mina syskon kommer till skott, tycker nog det är dags snart..

Familjens nya investeringar

Familjen Fors tycker att NIKE gör snabba dojjor.

Gästsängen hinner inte kallna

Vi är inne i stan igen. Vinkade av mamma och pappa som återvänder hem till byn. Clara är på dagis, Petri jobbar och jag borde träna. Istället sitter jag vid datorn och äter en kaka, jätteliten kaka, syns knappt. Jag vet att man aldrig blir smal om man hugger tag i en kaka så fort man får chansen, men den bara slank ner, gick inte att stoppa.

Vi har tillbringat mamma-och-pappa-på-visit-dagarna ute på Värmdö. Förutom DN-galan på Stadion förra veckans fredag har vi bara andats havsluft. Åkt båt, vattenskoter och lodat runt på landet. Jag kände inte alls för att åka in till stan. Clara måste dock skolas in på dagis ordentligt så det är bara att gilla läget.

Om jag nu lyckas resa mig från stolen och passera soffan utan att ta en stödvila tänkte jag bädda om i gästrummet. I samma veva som mamma och pappa lyfter landar Isak på Arlanda. Vi blir inte av med byborna så himla lätt, å det är ju en himla tur!

Helt slut efter vattenskoter o en dag på sjön, jag och Clara domnade av i båten på väg hem. Det är ju i princip omöjligt att hålla sig vaken till ljudet av en båtmotor. Å så skönt man sover sen.

Idag testar vi nya leksaken. Clara tyckte skotern gick fint!

Igår korkade vi upp en bröllopspresent som passade fint till lamm, färsk potatis, portvinssås o grillad sparris. Efter det en bastu o alla kroknade fullständigt. Vid 12 rycket konstaterade pappa att han är gammal nog att göra vad han vill, så han gick o la sig.

Matmor

Liten har just blivit utfodrad och jag har fått en stor kopp kaffe med ostsmörgås. Jättestor kopp med kaffe, köpte snajsiga ordentligt stora lattevänliga koppar på Gotland. Man blir kaffesugen bara man ser dom och så är dom härligt turkosa också.

Annars känns det emellanåt som att livet går ut på just utfodring. Clara vaknar och vill gärna ha grötfrulle inom ca 15-20 minuter. Jag hinner knappt äta själv och duka undan innan det är dags att planera för lunch. Blir det en sen lunch måste vi klämma in ett mellanmål. Efter att ha lagat lunch, ätit lunch och städat bort lunch får vi inte glömma mellis runt två tiden. Ska vi ut på äventyr måste skötväskan fyllas med mutor i form av kex eller annat uppåtchack. Dryck och eventuellt nån stödfrukt.

Och sen den stora frågan, vad blir det till middag?? Nu äter Clara det mesta och hon är inte kräsen så det mesta går ner. Men det måste ju fortfarande tillagas, ätas och saneras. Slutligen efter badet blir det nån form av kvällsmål. Clara tyckte hon var stor nog och la av med välling redan för flera månader sen. Irriterande, för det var så lätt och en fin kvällsrutin. Men hon är visst stor nog att bestämma sånt själv nu.

Ja och då efter kvällsmål och fix är klockan sent (i en småbarnsfamilj). Om den har hunnit bli mer än åtta borde Clara sova redan, men sånt vet man ju inte heller så noga.
Jag vet inte riktigt hur vi hinner göra annat än äta men på nåt vis går det.

Som imorse, då fick jag faktiskt till det och började baka mitt i alla röra. Bakade minibiskvier med hallon, lime och vit choklad. Dom ska vi smarra till kaffet imorgon. Det väntas finbesök, mamma och pappa är på väg!

Hemma igen i ett blött Stockholm. Läge att storhandla efter nästan fem veckor på vift. Clara kör ICA bil och spänningen är olidlig. Tänk vad lätt att förgylla en liten människas dag.

Spanar ut över havet

Vi har haft några sköna dagar på Gotland, mycket sol och lata dagar. Jag har kört drygt två mil inlines varje dag, från Västergarn och en bra bit förbi Tofta fram och tillbaka. Vi har shoppat en del schysst keramik, uppläggningsfat och muggar. Clara har kollat in hästarnasdal och ridit, dock på trähästar men hon verkade inte nämnvärt bekymrad över det. Vi har ätit sjukt lyxiga middagar hos Crille och Monica och slappat vid poolen. Imorn åker vi hem igen och hoppas på att kaptenen styr upp båtresan på ett bättre sätt än på hitresan. Orkar inte hamna i sjönöd ännu en gång.

Delstopp på Nynäs havsbad

Destination Gotland suger, milt sagt. SPA hotellet 'Nynäs Havsbad' visar en betydligt högre grad av proffsbemötande. Även fast dom inte är inblandade styr dom upp en schyrrans service.
Vi har fått noll info o bara förvirring av bajsiga DG. Av ren envishet, skarpa hjärnor o en gnutta tur lyckades vi precis boka om till morgonfärjan mot Gotland. Även fast all bokning o ombokning stängts ner. Jag informerade bokningspersonalen om avgången 07.30 o upplyste dom om olika typer av konsekvenser av detta, vips hade vi en ombokad biljett även fast det var totalt omöjligt vid det första samtalen. Galet, galen grej... Nu ska vi sova efter en bra middag (pröjsad av DG) o hoppas på att gå i land på Gotland imorn. Gonatt

Vi skickade upp vår förste spanare genom takluckan för att rapportera status. Satt i bilen på bildäck i 45 min innan vi fick kliva av och pricka av oss på passagerarlistan.

Direktrapport

Vi hamnade mitt i Gotlandsbåtdramat. Allt är OK med oss, värre är det nog för den mindre färjan vi krockade med. Clara är förste spanare och håller koll på vad som händer där ute. Vi väntar på att få gå i land o få veta vad som händer. Det var ingen bra båtåkardag idag kan vi väl konstatera.

Sommaren är kort, det mesta regnar bort...

Jorå, nu kommer den krypande. Jobbångesten... Egentligen är jag väldigt exalterad över mitt nya jobb men det börjar kännas så nära nu. 45 dagar för den nogräknade, 45 dagar som innehåller 6 helger. 45 dagar och 6 helger som ska njutas på bästa möjliga sätt.

Förra helgen när vi kom hem från Finland, trötta och osugna på att packa om var det nära att vi slappade till i soffan. Men som tur var ryckte vi upp oss efter en dag i parken, packade upp och packade om. Åkte till Värmdö och möttes av en ljuv, söt doft av nygrillat. Där var bordet uppdukat och maten färdig. Linda (röjsågsansvarig i vårt kollektiv) och Tuomas stod för kockandet och Freddan och Charlotte var uppskrivna på gästlistan. Som en liten bonus fick vi även se bebisen Astrid för första gången.
Jag fick till och med en sån energi att jag efter maten tog mig en välbehövlig löprunda.

Än mer lyckosamt med en Värmdöhelg var att vi kom ut med båten. Första turen för i år och jag hoppas att vi hinner med fler. Det gick så himla bra med Clara också, hon gillar verligen det här med båtåkande i alla former.
Sommarfest inne i stan på lördagkvällen och åter till Värmdö på natten. Jag vill verkligen inte att den här sommaren ska ta slut.

Muminlandet

Vår road trip genom Suomi land blev riktigt trevlig. Vi började resan 12:37 då vi lämnade Kuoksu, 12:42 sov Clara och efter ytterligare sju minuter sov även jag. Strax efter att vi passerat Pajala vaknade jag upp ur bilåkarkoman. Vi bytte sida om Torneälven vid Pello och var nu i Finland, detta saltlakritsen och korvarnas muminland. Clara vaknade och vi gjorde vårt första stopp vid Kukkolaforsen, lunch, blöjbyte och springa av springiga Claraben sen åkte vi vidare.

Det blev två nätter på SPA hotell i Uleåborg. Bad, behandlingar, strandpromenader och besök hos Petris kusin.

Måndag packade vi ihop och lastade in oss i bilen. Jag och Clara sov en stund, vi stannade och intog en läbbig lunch på en läbbig vägkrog. Åkte lite till och strax innan Kuopio ringde Petri sin moster, hon var hemma så vi stövlade in på kaffe. Och vilken tur vi hade sen. Lena hade just precis bakat bröd, i vedeldad ugn dessutom. Alltså jag tror faktiskt att det var världens godaste bröd.

Tisdag blev en shoppingdag. Innan vi lämnade Kuopio hann vi med en sightseeingtur med häst och vagn. Clara var överförtjust och även Petri. Det visade sig att kusken var polare med Petris morbror. Han hade ärvt morbror Kalevis mycket beaktningsvärda uppdrag när Kalevi flyttade från stan. Den eftertraktade tjänsten som Kuopios jultomte!

Onsdag morgon åt vi frukost i Tammerfors. Det var nästa så att jag inte ville lämna hotellrummet. Eftersom sviterna är tokbilliga under sommaren lyxade vi till det med schyssta hotellrum. Och nu med liten busfröken i familjen (som inte tillåter en att avnjuta en lyxig middag sent på kvällskvisten) är det ett helt perfekt koncept.
När Clara ätit, badat och somnat värmde vi bastun (som dessutom hade en vy ut över stan). Sen tog vi upp en nice middag på rummet, käkade och kollade film. Man kunde även ställa sig på terrassen och avnjuta en drink i godan ro. Mmm jo, lite sorgligt att lämna hotellet.

Sista stoppet gjorde vi ute på en skärgårdsö hos en av Petris kompisar. Bastu, såklart. Grillad korv, såklart och öl, ja såklart. Dagen efter mot Helsingfors och Silja Line hem till Sverige.
Clara träffade mumintrollet och lilla My på båten, hon badade bollhav och lekte i leklandet. En väldigt nöjd fröken somande efter åtta och när vi vaknat och ätit frukost var vi hemma igen.

Tanken med att åka bil genom de tusen sjöarnas land är väl bl. a. att se de vackra landskapet. Just den biten kanske både jag och Clara missade bitvis, vi blir som lite trötta av bilåkandet och har lätt för att somna till. Men annars så var det en väldigt trevlig road trip vi fick till.

Vi är hemma i stockholm igen...

"En gammal amazon med lister och krom..."

"ratt i bakelit, californiavit, äkta galon, i skinnimitation, en gammal amazon, en gammal amazon..."

Vi dammade av amman och drog en cruise i natten, flott! Sista natten i byn :( Sen måste vi lägga bort byfräsarstilen och kamma till oss.

Å bröllopsdagen blev åter bröllopsnatt

7 juli var det visst dags igen, dags att fira vår andra bröllopsdag. Den kom lite för snabbt för min smak. Jag tyckte precis att vi satt hemma i köket, käkade kärleksmiddag, sippade på kärleksvin och ammade liten Clara på vår första bröllopsdag. Snart har vi nog glömt det där med firandet så det gäller att ligga i medan lusten finns. Inom kort ligger vi där i hammocken en varm dag i juli och inser lite förstrött att "oj hoppsan, idag är det visst vår 27e bröllopsdag, ska vi fira? Ähh onödigt, det har vi ju inte gjort på det senaste 23 åren"

Nu hade vi ett litet sug att fira på ordentligt, liksom passa på när tillfälle ges. Riksgränsen, gå på SPA, vandra, äta flott och bli pruttfulla på vin. Eller en natt i Jukkasjärvi med schysst uppassning. Lappeasuando, men det hade visst schangserat fullständigt. En norska som svarade i telefon och erbjöd oss kämpe stora hamburgare, tack men nä tack.
Vi försökte komma på nåt mysigt ställe att sova på och där man kunde tänkas få en bit riktigt god mat, nåt litet extra så där. Kom inte på ett enda och energin dog ut.

Vi åt istället en schyrrans god middag här hemma och mamma fixade en efterrätt som man bara dog för. När Clara var nattad och i säng packade vi ryggsäcken med goda grejer, smetade in oss med myggmedel och drog på fiskarluvan. Ut i natten!

En härlig fisketur hela halva natten vid forsen Porokoski. Vi (öhh, jag) lyckades bara få tre små harrar på kroken men det spelade ingen större roll. Det viktigaste vid en sån här fisketur är vad man packat i sin ryggsäck, ja och sällskapet har en viss inverkan förstås. Sällskapet kunde inte bli bättre (i och för sig har man inte mycket att välja på när det gäller att fira bröllopsdagen). Men jag har en sån himla tur att jag är svinnöjd med mitt sällskap.

Efter att fiskelyckan svek och midnattssolen lyste med sin frånvaro satte vi oss vid elden, ca 02:00. Karvade på en torrköttsbit (av älg givetvis), grillade korv, goda mackor och det finaste av allt kaffe och kärleksmums ;) Och miljön är fasiken sagolik.
Det kändes som att vi lyckades så himla bra med firandet av vår andra bröllopsnatt!