Bitande kyla

Jo, det är ju som lite kallt. Efter att vi har haft -37 grader i över en vecka och med en toppnotering på -40,3 så kändes det som milda vindar idag när termometern visade -28. Barnen är rätt sugna på skidor, skridskor, skoter, pulka, rida, bygga snögrottor och alla uteaktiviteter vi har planerat för. Vi har gjort några tappra försök att vara ute men det går fasiken inte. Idag hängde Clara med Björn till stallet för att mata hönorna och hästarna och sen tog vi en sparktur. Bitande kallt men ändå rätt mysigt!

Byhippa

En möhippa eller liksom en byhippa light anordnades igår. Bror min gifter sig och vi kom på att det var en ypperlig anledning att ordna med nåt kul. Vi tog med Mia, den blivande bruden på en liten överraskning. Bastubad, badtunna utomhus i -30 och julbord i Kangos. Innan slutmålet, Kangos tänkte vi oss en barrunda. Det blir ju som det blir här uppe i ödebygden. Bra blir det alltid men man vet aldrig riktigt vad som väntar. Första puben, Masugnsbyn. Där var det stängt. Andra puben, Junosuando. Stängt. Sen hittade vi till Särkimukka och det nya hotellet som byggts upp mitt ute i skogen. Öppet!! Och hur läckert som helst. En varm choklad med Minttu framför brasan och en kort sightseeing tur för att titta på slädhundarna. Nästa gång blir det helt klart en slädhundtur.

Vidare till slutmålet och en varm bastu väntade + bad utomhus mitt under stjärnorna. Det måste jag faktiskt varmt rekommendera. Efter bad blir man hungrig och efter bad med -30 i luften blir man tydligen sjukt hungrigare. Julbordet på Kangos Wärdshus var precis så mysigt som jag hade föreställt mig och det smaka mycket bra just denna afton.

På väg hem hade vi inte gett upp hoppet om att möjligen puben öppnat, men näe... Stängt. Så vi åkte vidare hem till Kuoksu.

Värmande dryck på Pinetree Lodge i Särkimukka.

Arctic Wild Adventures Kangos, bastu och poolbad

Och lite mat på det..

Mank!!

Mank = Frank
Heeeej dååå
inga mommo, moppa = ringa mommo och moffa
Oodis = godis
Ölk = mjölk
iiipaaa = iPad

Orden bubblar och Frank kan alla namnen på alla fröknar och alla barnen på dagis. Jag är rätt impad av hans ordförråd. Han härmar ALLT. Det är så mysigt att man nu kan prata med varandra. Han är ytterst tydlig med vad han vill ha till frukost om han ska dricka mjölk eller vatten till maten. När han blir sugen på glass, vilket han blir till frukost, lunch, middag och några gånger där emellan. Han öppnar frysen och försöker trycka in hela sig, in till "assen". "Ass mamma, ASS!!". Han talar om för Clara, väldigt tydligt att alla Claras saker är "MIN". Det är väldigt mycket min, han äger allt vi har tror jag. Det blir en del bråk och skrik men Frank är också noga med att be om förlåtelse när han slagit eller tagit. Han ger långa kramar och pussar hela ansiktet fullt av pussar på Clara. Det går ett tag och så måste han slå henne eller dra i håret igen för att sen lägga huvudet på sned och krama länge. Våran Frank...

Räknar ner...

Snart jullov, ett välbehövligt sådant! Och vi räknar flera gånger om dan hur länge det är kvar!!

Lucia

En mycket stolt lucia med nattlinnet fel väg.

Och det här var den enda bilden jag lyckades få
på Frank när han fastnade i Claras luciakrona.

Inte en skymt

Som sagt, mycket nu... Längtar efter jullov! Idag hann jag i alla fall precis till Clara och Franks luciaframträdande på dagis. Och det var ju en himla tur, skulle inte stå ut med tanken att allt drar igång och Clara ser att vi inte är där. Frank såg inte när jag kom men han var inte så brydd. Han satt och vinkade till en annan mamma och såg rätt lycklig ut. Claras letande blick såg jag direkt jag klev in i sporthallen och lugnet som infann sig när hon såg mig. Hon hamnade längst bak och dessutom precis bakom en längre kille med strut på huvudet, så hon var i princip omärkbar. Det är liksom så det alltid blir. Hon tränger sig aldrig, går hellre undan och låter de som skriker högst gå före. Lite ont gör det att se men samtidigt tycker jag bättre om den stilen än att vara framfusig. Jag är väl kanske lite så själv.

Dom sjöng så fint, kidisarna. Frank lyste upp vid tipp tapp tipp tapp annars busade han mest runt. Och Clara sjöng med stooor inlevelse och gjorde rörelserna perfekt. Hon var dock lite störd över han med struten framför henne. Hon ville ju också synas nu när hon för första gången vågade sjunga på luciatåget och gjorde det så bra.

Man ser inte ens tårna skymta på Clara men hon finns där
bakom han med struten bredvid de andra luciorna! Och Frank är ett litet
pepparkaksmonster där nånstans längst till höger i bild.

Hjälpredor

Man har ju världens bästa hjälpredor eller möjligen stjälpredor. Intresset är i alla fall stort när det kommer till att få hjälpa till i köket. Efter maten igår kom Clara på att vi måste ha en eftterrätt och det kunde bara vara plättar och glass. Hon tyckte att det var onödigt att jag blandade mig i det där med att vispa ihop smeten, det kunde ju hon och Frank ordna så kunde jag luta mig tillbaka i soffan. Jorå så att... Dom satte fart och ordna med smet. Mjöl, vatten, salt men sen spårade det ur. Oboy, ketchup, kryddor, mjölk och sen började en och annan leksak dimpa ner i smeten.

Jag lät hjärtegrynen hållas och tillslut stod vi alla på rad med varsin bunke, varsin visp och varsin smet. Det slutade med att min smet åkte i stekpannan och övriga kockars smet åkte rakt ner i vasken. Och sen hade jag en härlig sörja att ta reda på medan småkockarna mumsade plättar och glass.

Öka tempot!

Jo, det är mycket nu. Mycket på jobbet, mycket hemma, hinner inte riktigt med. Och snart är det jul! Jag har svårt att faktiskt tro att det är lucia nästa vecka, men så verkar det vara.

Det senaste veckorna har varit intensiva. Medan Petri åkte en snabbis till Kina så passade jag på att röva bort syrran som fyller 40. Hon fick flygbiljetter och en packlista hem i brevlådan. Vi fick en långhelg att umgås och bara mysa och surra ikapp, ses ju så sällan så det fanns en del att prata om.

Lunch på stan, shopping och kusin Anna-Lena och kusin Ingela som anslöt. Ulrica blev festsminkad och sen klev vi ombord på Birka. Mat, vin och dans till tidig morgon. Långfrukost, taxfreeshopping och incheckning på SPA. Massage, bastu, bubbelpool och härliga vitamindrinkar innan vi klev av båten i Stockholm igen. Ett trött gäng men vi tog oss ändå ut för middag, käkade på Himlen där till och tog en kaffedrink hemma innan vi stupade i säng.

Söndag och sovmorgon sen fick Ulrica välja en sista aktivitet innan jag lämnade av henne på Arlanda. IKEA... Norrläningar är såna, det är helt normalt! Så jag följde snällt med. Väl där var det helt ok, egentligen spelar "aktivitet" ingen större roll, bara man får umgås och dessutom umgås utan barn ibland. En riktig kvalitetshelg!

Clara och Frank passade på att ta en weekend hos farmor och farfar vilket passade in ypperligt.

Och nu kör vi i ett högt tempo även denna vecka. Inte så många dagar kvar av den så det är bara att öka!

IKEA

Jo att... middagsplanerna sprack inför förra helgen. Det bidde mest blåbärssoppa pga av magsjuka. En konstig sådan. Frank spydde en gång men har haft konstig mage ett bra tag och Petri hade feber, ont i magen, huvudet och besökte toaletten väldigt frekvent. Jag och Clara gick obemärkta förbi.

Det blev ingen Coq au vin men en tryffelpasta med svamp och kyckling och ett lätt vin. Till efterrätt äppelpudding med vaniljglass. Det var på fredag och precis innan Petri insåg att han nog var magsjuk. Han åt men inte med den största aptiten. Sen däckade han.

Resten av helgen lades ingen energi på att ordna med mat direkt, bara det precis nödvändiga. Även fast man själv är kry så känns inte matlagning kul i ett magsjukt hem.

Petri bara sov och sov och Frank var grinigare än nånsin och Clara tyckte att alla var såååå tråkiga. Jag drog med kidsen ut på promenad så pappan fick sova i fred. Planerade för att Frank skulle ta en tuppis i vagnen, han var av annan åsikt. Ingen tuppis, vaken och det med besked. Han ville inte sitta i vagnen men heller inte gå själv. Enda utvägen att bära.

Vi kom till parken och Clara fick i alla fall busa av sig. Frank var arg på vantarna, det gick inge bra att gräva. Han var arg på mig för att jag inte orkade bära hela tiden och han var arg på rutschkanan för att den var för brant, han kunde inte åka själv. Han var arg på Clara för att hon sprang i från honom och han var arg på alla andra barnen runt i kring. Han var lite glad åt att gunga men mest arg. Vi fick i alla fall frisk luft och köpte lördagsgodis på vägen hem. Det blev Frank mycket glad över. Han mumsade hela vägen hem och satt som ett ljus i vagnen.

På söndag smet jag och Clara iväg när Frank och Petri somnade. Vi tog bilen och åkte till IKEA. Det var bästa grejen enligt Clara. "Så skönt att få vara lite själv!" Vi shoppade, åt lunch och Clara kollade in "leklandet" där de har barnpassning. Barnpassning = Jag fick en kaffe, tidning och 45 minuters paus och Clara tyckte att IKEA var bästa stället!

Blåbärsröj

En trött liten man som har ätit blåbär till middag.

Coq au vin

Det är snart helg och jag sitter i soffan och funderar på helgmenyn. Fick ingen direkt idé, inget direkt sug... Annars brukar det komma ett visst sug efter något när jag börjar fundera ut en meny och då måste jag laga det.

Förra helgen köpte vi hängmörad biff av finaste slag på Sandströms i Nacka. Det var Petri som travade in där efter en lördagslunch med Familjen Norrman på Melanders Fisk. Det var första gången jag var in där och jag blev helt till mig! Härlig butik, härliga gubbar. Även fast det var övervägande unga gubbar som kanske inte kommit upp i en ålder då man kallas gubbe så var dom ändå som söta små gubbar. Alla bar hatt, en fin liten hatt. Kändes 50-tal, kanske det inte var men kändes så. Och go musik. Och dom har korvstoppningskurs, bara en sån sak!

Tyvärr var Frank inte lika intresserad av att stirra på vare sig gubbar i hatt eller ner i en köttdisk, han hade upptäckt djuraffären precis bredvid. Han gjorde tre rymningsförsök och vid det sista tog vi en vända in för att kolla på fiskar och marsvin medan Petri pratade kött med gubbarna i hatt.

Det blev hängmörad biff med honungsglaserad potatis och lite rotisar, vitlöksrostad broccoli och rödvinssås till middag.

Efter en dag på både Sjöhistoriska och Polismuseet lagade vi Wallenbergare till söndagsmiddag. Som sig bör med gröna ärtor, potatismos och skirat smör.

Helgen innan fick jag dille på Chili, fick det inte ur smaklökarna så jag var tvungen att ordna med långkok. Högreven kokade nog till sig i 4-5 timmar och chilin blev precis så bra som jag förväntade mig. En trevlig guacamole och ett schysst rödtjut så var allt på plats.
Samma helg blev det en fiskgryta på lax, torsk och räkor med basilikakräm och ugnsgratinerade bröd med västerbottenost...

Och jag blev plötsligt sjukt hungrig. Inte läge att börja mumsa mitt i natten. Fast kanske nåt litet mums ändå... alltså väldigt litet.

Och jag tror att jag måste laga till Coq au vin till helgen, DET kanske det blir!

Norpan

Vi har en liten "Norpan" här hemma, en sån liten "klepto" mus som är polare med Doktor Snuggles. Hon norpar rätt ofta i min sminkväska nuförtiden. Mest HELA tiden. Så fort hon får chansen så är fingrarna nere och norpar nåt i den där väskan. Och när jag kommer på henne håller hon krampaktigt i min puderdosa och ber om att i alla fall få lukta lite. Det är "oris" att jag får sminka mig på morgonen och det är "oris" att jag är vuxen och det är "oris" att jag får ha högklackat. Det mesta är orättvist, ja eller "oris" som kompisarna på dagis säger. Men mest av allt är det orättvist att inte Clara får härja fritt i min sminkväska och faktiskt också pudra och måla och piffa.

Lördag morgon var jag lite trött efter en härlig tjejmiddag kvällen innan. Jag orkade inte inte stå emot och när Clara frågade om hon fick titta lite i den där väskan så sa jag kör på! Och det gjorde hon...

Hon tycke även att jag skulle fräschas upp en aning och drog på med att färglägga min näsa i en väldigt rosa nyans, välsotade ögon och resten av ansiktet i regnbågens alla färger. Ja, vad gör man inte... Hon var i alla fall en mycket nöjd och lycklig tjej just då!

Måndagsmys

Veckans kakbak blev en sockerkaka pimpad med glasyr och silverkulor. Eftersom det nya är att Clara ska bli kock och bagare när hon blir stor så vill hon öva mest hela tiden. Kul, absolut och hon får vara med så mycket hon vill i köket men ibland orkar man ju inte. I måndags orkade jag inte. Efter en riktigt klassisk måndag morgon, en sån som man egentligen inte orkar med, en lång intensiv dag på jobbet och med för lite sömn i bagaget så kändes mutan från morgonen att baka kaka sådär. Men jag gillar själv inte trista typer som lovar en massa och sen inte håller det. Så trots att orken inte fanns bakade vi sockerkaka som pimpades med glasyr och silverkulor. Och sen hade vi måndagsmys.

Förutom att Clara ska bli kock och bagare så har hon tänkt jobba som frisör, dagisfröken och lärarinna. Jo jag tackar ja. Innan var det läkare hon skulle bli, benhårt. Det fanns inget annat och Doktor Ruge, mosters man var idolen. Det hade ju faktiskt varit bättre att satsa på det, då borde pengarna räcka till och hon behöver inte ha alla dessa extra jobb som hon nu planerar för. Lustigt hur det svänger.

Fram till för några månaders sen har hon alltid varit maniskt intresserad av doktorer och allt som hade med det att göra. Hon tittade på alla sjukhusserier som kom på TV. Grey´s Anatomy var en stor favorit, Toca Doctor var bästa spelet på iPaden och hon ville alltid läsa om Emmas lillebror som blev sjuk, Totte går till doktorn osv. Nu är det intresset överstökat. Fasen hon befinner sig i just nu är väldigt rosa. Allt ska var rosa och det ska vara mjuka typiskt tjejiga grejer som frisör, fröken och piffigt och puffigt. Och hon önskar varje morgon att hon ska bli vuxen så hon slipper galonbyxorna och får ha högklackat hela tiden.

Den lilla mannens ordförråd

Frank jobbar på bra med att lära sig nya ord. Han babblar som bara den men blir redigt irriterad när man inte fattar. Då tar han min hand och leder bort mig och pekar och visar och gör ljud tills jag förstår.

Vissa ord är klockrena, som Toca Boca. Favorit spelen på iPaden. Men det finns också,

Mamma
Pappa
Aada = Clara
Äpple
Mommo
Faffa
Anny = Dagisfröken Fanny. Används flitigt och han sätter alltid huvudet på sned och ler med hela ansiktet. Han gillar Fanny!
Tack tack
Bye bye
Kokoo = Kuoksu
MIN

Och här om dagen kom det ett klockrent BIL! När han skulle visa upp sin halloween sminkning från dagis vilket var en bil.

Hjärtat mitt, han är så rar och fin!

Änglapojken

Vaknade på lördag morgon och det var tyst... Petri och kidisarna hade dragit ut på turné, kollat nåt jobb eller nåt bygge eller om det var nån polares bygge eller så var det nåt helt annat. Vet inte så noga men det var skönt att vakna till ett tyst och lugnt hem. Jag kokade kaffe och tände ett ljus. Ett ljus för vår änglapojke så där på alla helgons afton. Han skulle ha hunnit bli sex år nu.

Märkligt.

Märkligt hur livet blir. För honom tog det slut innan det hann börja. Och vårt liv förändrades plötsligt och gick en helt annan väg. Nu känns det långt borta men det finns ändå där och har förändrat nåt inom oss. Ibland känns det som att jag berättar någon annans historia, har jag verkligen upplevt allt det där. Samtidigt som det är helt glasklart och jag kan komma ihåg och berätta allt i detalj. Minst sagt märkligt.

Hade nån berättat för mig vad som väntade, vad som skulle hända och vad vi skulle gå igenom då hade jag aldrig trott att det var möjligt att komma fungerande ur en sån bisarr händelse. Men nu vet jag att man gör det!

Det blir ett ledsamt avsked

Det känns väldigt trist att lämna vårt dagis, sen när det blir dags att flytta. Skillnaden att börja på ett "vanligt" kommunalt dagis kommer märkas. Jag hoppas verkligen att det också kommer bli bra och att små fröna kommer att trivas, hitta kompisar och vara glada barn. Det är det viktigaste. Men jag är lite rädd för att Clara kommer bli uttråkad på ett vanligt dagis. Hon är ju nu van vid att stimuleras på bästa sätt, lära sig engelska, matte, använda iPaden till att lära och leka och få röra sig i en inspirerande läromiljö, lära sig om nya kulturer och fyllas med kunskap på ett väldigt bra sätt.

Hon är jätteduktig på engelska, väldigt nyfiken på bokstäver och längtar efter att få lära sig läsa och skriva. Hon är också sugen på matte, räknar på svenska, finska och engelska och kan + och -. Efter det indiska temat på dagis har hon berättat för oss om Mahatma Gandhi, att indiska elefanter har små öron och afrikanska stora. Att naan bröd är supergott för det hade dem bakat på dagis och hennes önskan var att få äta på indisk restaurang den helgen. Och det gjorde vi såklart!

En dag kom hon hem från dagis. Gick raka vägen till fruktskålen och utbrister "Bra mamma! Du har köpt fairtrade märkta bananer. Det är bra bananer och såna man ska köpa" Och sen berättade hon vad fairtrade betyder.

Och denna lilla tös är inte ens fem år fyllda!

Sen är det ju Lucas, bästa kompisen. Dem har hängt ihop i tre år, oskiljaktiga. Personalen på dagis skrattar och liknar dem vid ett gift gammal par. Lucas har betytt så himla mycket för Clara och är en fin kompis. Det kommer bli en stor saknad.

Och Frank, 1 1/2 år. Efter tre månader säger han flera ord på engelska. Och när vi går för dagen säger han alltid bye bye men är inte ens nära att säga hej då. Och han har börjat intressera sig för att fixa saker själv. Övar på att ta på jackan, skorna, mössan. Och han tycker det är skitkul och blir mäkta stolt när han visar vad han lärt sig.

Och att få en bild och en liten berättelse om vad som hänt under veckan på dagisets webbsida. Det är lyx och mycket uppskattat.

Åhh, vi kommer sakna vårt dagis...

Frank sorterar och fixar med djuren på dagis.

Party party

Årets Halloween party på dagis avklarat. Frank utklädd till bil och Clara utklädd till rosa, som i färgen rosa... Ja, vad säger man. Mina förslag på läskiga monster, häxor, spöken eller nåt annat rysligt det fattade ingen av dem. Partyt var bra, ansiktsmålning och dans. Fast Clara var inte helt nöjd med dansen, hon hann visst precis  komma igång när det var dags att städa undan.

Hela dagiset var utsmyckat och när jag hämtade Clara satt hon och Lucas och pysslade och i fönstret bredvid brann ett ljus i en pumpa som man gröpt ur och gjort jättefin. Det var massor med Halloween pyssel runt omkring och tidigare på dagen hade dem rostat pumpakärnor och pratat om varför vi firar Halloween.

Och inte nog med party så fick Clara hänga på dramafröken på dramalektion idag. Det var så kul att jag endast fick med mig Frank hem. Vi hann hem och förbereda middag + att pigga upp Frank med russin och äpple för att sen återvända till dagis och plocka upp Clara på nytt.

Frallisen var rätt impad av Claras dräkt!

Ett försök till att klä Frank i Svamp Bob dräkten
som inhandlades i New York förra året.
Han bröt ihop. 

Söndagspromenad

Förra veckans MMS från mamma. De var fler som tog en söndagspromenad ute i skogen. Och det konstaterades att björnen inte gått i ide.

 

Bygget

I veckan har vi planerat köket i huset. Det verkar bli ett kök från Puustelli med vitvaror från Miele och bänkskiva från Diapol. Väntar med spänning på att få se köksplanerarens ritning i nästa vecka. Det var inte så bara att planera in köket med dess miljoners vinklar och vrår. Men jag tror att vi fick till det bra.

I övrigt så byggs det i en hisnande fart!

Källaren träder sakta fram

Står i det blivande gästrummet

Utflykt

Förra veckans utflykt till Hellasgården.

Kompisar

1978

Ledig fredag idag! Jag och småkorvarna hade en lång lång uppstartssträcka imorse. Skönt att glida runt i yllesockor och morgonrock fram till lunch. Sovmorgon är det inte tal om även fast man är ledig men det är ändå oerhört skönt att inte behöva stressa iväg till dagis och jobb och skönt att slippa påklädningskriget och stressen. Vid tio rycket börjar det bli ohållbart att vistas inomhus, då är det fullt kaos och busnivån har skruvats upp rejält. Frank börjar bli trött och det är mycket gråt och kläng och han bryter ihop om man råkar smaka på hans vatten, om man inte bär på honom, om man inte läser djurböckerna, om han inte får borsta tänderna. om han inte får äta upp halva tandkrämstuben och liksom såna grejer. Vi lyckades ta oss hyfsat sams fram till lunch, vi åt lunch och vi drog ut.

Clara handlade med sig kakor och festis och valde Lugnet parklek. Ett bra val. Medan Frank sov byggde vi sandkakor och gick balansgång på balansbanan. Efter att han vaknade höjdes tempot som det brukar göra när han är med i leken. Betydligt mer bus och hyss i Frallan än i storasyrran. Efter två timmar var båda nöjda och Clara avslutade med att ta några åk i linbanan. Frank avslutade med att störtdyka i den absolut största, blötaste och läbbigast vattenpölen och gick hem som en lergubbe.

Nu är Petri hemma och jag ska iväg för att träna, helt på riktigt! Första passet sen... sen sist och det var allt för längesen. Kommer bli tråkigt tungt men det är bara att bita ihop.

Och Frank då, sötaste lilla gubben i mammas byxor. Årgång 1978...

Rätt igen!!

Kan inte släppa det här med charaderna. Det är ju det man måste göra med sina fyraåringar. Herregud så jag skrattade. Dom beskriver såklart saker helt oväntat och oväntat bra. På ett helt oförstört och eget sätt. Nu har jag ju glömt alla de roliga. Men det kom många oerhört bra imitationer på olika typer grejer, djur, frukter etc.

En sköning var när Clara klockrent gjorde en häst som galopperade. Jag gissade på häst och Clara utbrast "JAAA mamma, bra, helt rätt!" Sen visar hon sitt kort och det är en bild en skyffel. När jag påpekade att det inte var en häst på bilden säger hon "Ja men du får ju tänka på att man skyfflar hästens bajs med den, så tänker man" Öhh, jaha. Jaja vi går vidare.

Clara sträcker ut handen och börjar blippa med fingrarna precis som om hon zappar med en fjärrkontroll. Och jag utbrister "fjärrkontroll!!" "Bra mamma, rätt igen!!" När jag frågar om det verkligen var rätt visar hon bilden och den föreställer en soffa... Sötgrynet. Det är inte helt lätt med charader, men kul!

Charader och Tacos

Charader och Tacos blev det till fredagsmyset idag. Clara har plötsligt kommit på att Tacos är lite fest så jag var väääärldens bästa mamma när jag uppfyllde hennes önskan och gjorde just det till middag. Och en Tacofrossa kan man väl gå med på då och då. Rätt gott med egen försvinnande god gucca, ja guacamole. En schysst köttfärsröra och gärna egen tomatsalsa. Idag blev det köpes sås men egen gucca.

Kom att tänka på guccan vi fick på mexikans restaurang i New York förra året. Som gjordes á la minute vid bordet i en gigantisk mortel. Åhhh...

......
Jag åkte in till jobbet idag endast för att vara med på ett möte, klar vid lunch. Då hämtade Petri upp mig och vi åkte mot Älvsjö och villamässan. Vilket crap! Vi gled in mycket förväntansfulla, redo att hitta vårt kök, bestämma oss för en leverantör, få massor av inspiration och idéer. Och vi fick, INGENTING! Det var visst inga köksvisningar på denna mässa. Tröttsamt. Kollade in olika varianter på bastu, spanade olika typer trappor, vilket vi behöver mellan över och undervåning. Jag köpte inredningstidningar till bra priser och Petri pratade värmepumpar med nån tomte. Inte så värst givande besök.

På väg hem hamnade vi av nån outgrundlig anledning i Västertorp, på Störtloppsvägen 20. Petri fixade nåt ärende och jag tänkte passa på att handla mat. Råkade istället gå in i en mycket trevlig barnbutik - Jag leker träd. Vilket mysigt ställe, åk dit om du av nån outgrundlig anledning hamnar i Västertorp!
Det är inte bara en mysig affär dom verkar ha fina evenemang för barn på helgerna. Imorgon konsert med krokodilorkestern, nästa helg får man komma dit och bygga en robot. Det pysslas och fixas och donas. Det kommer vi testa nån gång.

Jag köpte spel, familjecharader och bajsspelet. Clara tyckte om båda men charader var verkligen en hit! Hon rev av en 20-30 charader under kvällen och lär väl ha träningsverk imorgon av allt charadande.

Villa UFo

Vår arkitekt har tilldelat projektet med vårt hus "Villa Uitto", han glömde visst att fru Fors också tänkt flytta in och för all del äger halva huset. Min benämning på projektet är således "Villa UFo". Fränare och mer rätt och riktigt.

Det går bra med projekt Villa UFo, får man väl ändå säga. Det är mycket jobb, väldigt mycket jobb. Det kommer ta tid och det kommer bli svettigt på alla håll. Men jag tror att det kommer bli så bra! Jag tror till och med att vi är rätt överens om hur vi vill ha det. På den punkten brukar vi inte krångla nåt vidare värst. Tycker rätt lika och Petri är så pass klok att han förstår att det inte är nån större idé att tycka nåt annat heller. Nääee men skämt å sido så samarbetar vi nog som bäst på inredningsplanet.

Till helgen inspirerar vi oss på Villamässan, framför allt inspiration när det gäller kök. Jag är nog hyfsat med på vad jag vill ha, det är vissa detaljer och smarta lösningar vi söker inspiration efter. Hoppas på att kunna spika sånt i helgen. Och möjligen köksleverantör. Vore fint.

Det rivs och bökas runt en del i vårt hus men snart börjar finliret!

Förra helgen

Förra helgen var vi i byn. Clara testade sin lingonplockare och Frank la sig i lingonsnåren och ÅT, lingon var tydligen en hit. Kusinerna Elsa och Olle var i stuga över helgen, som Clara har längtat efter Elsa. Dom har sin fajter men oftast går det bra. Clara kan tycka att Elsa inte lyssnar, det är visst därför det blir osämja emellanåt. "Elsa gör ju inte alltid som jag säger, men hon är ändå min bästa vän" meddelade Clara när jag frågade varför dom bråkade. Elsa är en tuffing men det kan nog vara hårt att vara den mindre. Och Clara är noga med att berätta att hon faktiskt snart fyller fem år och Elsa fyller bara fyra. Det blir ett himla liv om man råkar säga lilla Clara. För hon är ju faktiskt STOR! Jaaa... det är i alla fall väldigt roligt att tjejerna är så pass jämngamla, dom kommer ha mycket kul ihop. Och Frallan och Olle, dom är ju precis jämngamla. Det lär bli ett fräsigt par misstänker jag. Och där hakar Lovisa på, hon är ju med i ligan som är födda 2011. En farligt busig kusin trio.

I Kuoksu blev det såklart att rida också. Och titta till övriga djur, släppa ut hönsen på morgonen och sånt. Och älgjägarna lyckades bra i skogen så vi åkte inte hem med endast lingon i bagaget, en älgfilé fick också plats.

                                                                                   



..

Denna helgen var vi i Stockholm. Lagade till älgfilén som var så god att man nästan började gråta. Clara blev på riktigt arg när köttet tog slut. Vi har shoppat lite nytt till Claras garderob, allt i rosa eftersom hon var med och bestämde vad som skulle inhandlas. Vi har varit på dop, fikat en massa på olika håll och hälsat på nya kusinen Misha i Tyresö. Vi lyckades även med att äta söndgasbrunch på Haga Forum, UTAN att bli utslängda. Frank jobba på bra för att få oss portade men jag tror att vi vågar återvända en annan gång. Inom kort är helgen slut och jag påbörjar min fjärde arbetsvecka. Hej vad det går!

Gymkort eller inte..

Det blev ingen träning den här vecka heller. Det där gymkortet man har, det känns som en mycket dålig investering. Blir det inte bättre lägger jag nog ner sponsringen till SATS. Tänk om den femhunkan gått in på sparkontot varje månad man inte tränat istället. Det hade blivit ett par nya höststövlar, vinterjacka och en massa prylar vid det här laget. Usch, ångest.

Och ångest för att jag verkligen behöver träna, behöver bli stark, behöver bli smal. Jag var och ryckte i mina favvo jeans igen. Kollar in dem ibland och längtar. Nu var det sjukt längesen jag kom i dem. Och just nu känns det som att det aldrig kommer hända igen. Idag åt jag ingen kanelbulle i alla fall, på bullens dag och allt. Det serverades såklart på jobbet men jag tackade vänligt men bestämt nej. Till lunch blev det sallad och till kaffet lät jag kakpaketet stå orört. Kanske man kommer nån vart med att hoppa det där onödiga sockret, vissa dagar i alla fall.

Ger nästa vecka en ny chans. Om jag åtminstone får till ett träningspass så är det ju en kraftig förändring. Så får det bli!

Frallan frossar frulle

Tidig morgon

Kan bli en grillad korv

Avslutade arbetsveckan med kick-off. Vi jobbade fram till klockan tre i torsdags sen smällde champagnekorkarna och alla datorer stängdes ner.

Bra start! Senare fraktades vi i taxi till hemlig destination. I Humlegårdsparken slutade färden. Dags att byta yrke för några timmar. Vi blev uppkittade med allt som behövs för att utföra ett agentjobb. Uppdraget: att lagvis så snabbt som möjligt hitta försvunna hemliga väskor nånstans i Stockholms innerstad. Och detta genom att lösa olika uppdrag. En kul teambuilding grej.

Jag hann äta förrätt men missade resten av kvällen. Avvek för att ta flyget till Kiruna. Missade säkerligen en bra kväll men det var skönt att somna i byn den kvällen.

Vi fick ett sånt hiskeligt behov av att komma till Kuoksu. Hela familjen faktiskt. Petri längtade till älgskogen och vi andra längtade efter allt. Byn, hösten, mommo, moffa, kusiner, grannar, djuren, livet!

Nu ska vi ut och plocka lingon. Kanske blir det en liten brasa också och nån grillad korv.

Älskade häst

Hästen Limbo börjar bli i minsta laget eller så är det våra barn som börjar bli stora! Men dom kämpar på och rider och tar hand om honom nästan varje dag. Han får utstå det mesta, är lite sliten och tilltufsad men älskad!

Andas och bara kör

Andra arbetsveckan tar fart. Det blir mycket runt omkring denna vecka känner jag, sena kvällar och en del som ska betas av och jobbet lär ta mer fart nu när jag kommit igång. Så nu tar jag ett djupt andetag och bara börjar veckan!

Förra veckan avslutades med en afterwork på Bar Nombre, en tjej aw med bubbel och massa babbel, bubbel i form av Cava och babbel i form av bara babbel. Petri körde fredagsmys med barnen. På lördag bytte vi av och jag hade soffhäng med Clara och Frank och Petri gav sig ut för att bubbla och babbla.

Frank höll i så länge det bara gick men däckade i soffan 19:05. Rätt skönt tyckte både jag och Clara. Han är  inte direkt den här lugna killen på vårt lördagsmys. Clara suckade och sa "Ååå så skönt, sover han verkligen nu??, Yes!! Då kan vi äntligen tända ljus och ta fram mer godis. Och vi kan väl koka te och ta fram skorpor och ost! Det är helt ok om du tar fram sån där pruttost mamma (vilket hon egentligen tycker är vedervärdigt), jag kan till och med smaka, FAST den luktar prutt."

Clara älskar att mysa. Och det är mysigt att mysa med henne. Vi tittade på Körslaget och åt godis och pruttost. Det var väl mest hon som åt godis och jag pruttost. Körslaget var bra tyckte hon, synd bara att det rosa laget redan åkt ut. Var dom så bra då frågade jag. "Nääe det vet jag inte men dom var ju rosa i alla fall!"

Tjejmys i soffan

Lördagsutflykt

Vi hade ingen plan när vi satte oss i bilen igår. Blir rätt ofta så. Vi snurrade runt i stan och funderade på museum. Lördag och det regnar i Stockholm, då är det rätt många andra som funderar så. Alltså knök överallt. Nästan... Jag Googlade lite snabbt och fick upp Sjöhistoriska så vi åkte dit. Har faktiskt aldrig varit där, förutom utanför på konsert några gånger. Det ligger ju något avsides ändå, smidigast om man har bil och man råkar inte bara gå förbi = inte så värst mycket folk, väldigt lite folk faktiskt. Och bra! Blev mycket glatt överraskad, dit kommer vi åka igen.

Clara och Frank var faktiskt rätt intresserade av att kolla in båtar och utställningarna. Men bäst av allt, källaren! Ett perfekt lekrum med båtar och bryggor och en liten lanthandel från Saltkråkan. Dom var roade i evigheter och hade gärna stannat längre. Vi hann inte vara med på båtbygge och vi hann heller inte rocka loss i "pysselrummet" som var grymt. Du betalar 30 kr och får sen gå loss på allt som finns där, och det var rätt mycket, för att skapa, bygga, måla och tillverka vad du vill. En härlig drömverkstad!
Gratis entré och man kan ha med sig mellis att förtära nere i lekrummet. Vi åt en sallad och fikade i cafét, sådär gott men funkade. Och samma där, lite folk, gott om plats. Lugnt och skönt. Helt klart värt ett återbesök. Och då kommer vi nog beta av Polismuseet som ligger precis bredvid.

Skepp å hoj!

Pluttisarna ut på upptäcktsfärd!

Mammas pojke

Helt klart mammas pojke. Snabbt och stiligt tar han sig fram i Claras sliriga rosa klackisar!

Vi har nåt på gång

Förra helgen spenderade vi en del ute i vårt hus. JA, VI HAR KÖPT HUS! Det är så ofattbart att jag knappt fattar. Vi har tittat så länge, letat och lagt ner, letat igen, funderat och funderat och tänkt och letat och så plötsligt en dag. Poff, så var det bara där. Det blev en snabb affär, som det vanligtvis blir när vi gör affärer. Jag tror att det kommer att bli helt perfekt. Tids nog.

Just nu står det bara tomt och väntar, det är en del beslut som ska tas kan man väl påstå. Vi kan bli gråhåriga på kuppen. Vi har en hel undervåning att konstruera, planera och bygga. Och en övervåning med grym potential som vi ska försöka förvalta på bästa tänkbara sätt. Det är så spännande!

Vi har hängt lite där ute för att känna in miljön, kollat omgivningarna och försökt få till inspiration. Och vi har nåt på gång, absolut!

Clara och Frank spanar in ägorna

Jobbar igen

Ja, vad säger man... Lite annorlunda det här med att jobba igen. Galet trött, ända från tårna och hela vägen upp till skallen. Mest trött i skallen och en envis huvudvärk som smyger på fram mot kvällen, varje kväll. Låter hemmet förfalla ett tag och prioriterar hyfsat tidiga kvällar istället. För sömnen det är A och O för att jag ska överleva. Bara rutinerna kommer mer på plats så ska jag/måste jag klämma in träning några dagar i veckan också. Känns tungt att ens tänka på hur jag ska lyckas med det. Men... ja, det går väl det med. Måste gå. Det här livet framför en dator hela dagarna det sliter på en redan knackig rygg och nacke. Så träning är en förutsättning för att det ska gå ihop överhuvudtaget. Och det borde ge en mer pigg känsla.

Om det har varit ruschigt på morgonen förr så är läget nu nåt helt annat, inte mindre ruschigt om jag så säger. Ser inte direkt fram emot morgonstressen. Och att piffa till sig innan jobbet det är ju verkligen waste of time. När jag fått till allt, bänglat på barnen kläderna och lämnat på dagis då är jag blöt i svett och inte den fräschaste pinglan. Så det känns överflödigt att ens försöka nåt vidare med piffet.

Jag har jobbat i fyra dagar och det var typ 20 MÅNADER sen jag jobbade sist. Att jobba känns kul, det är inte det men det är en himla omställning. Och det är himla ångestfyllt samtidigt som det är roligt. Man vill finnas mer både på jobbet och hemma. Andra har väl fixat det här före mig så det är väl bara att, ja... fixa helt enkelt. Livet just nu.

Summerar veckan

Med Petri på älgjakt söndag-fredag i förra veckan så blev det en rätt tuff vecka. Mysig, rolig och intensiv! Snoriga barn som inte riktigt kommit in i vardagen, vardag med tidiga mornar och dagis. Det tar ju ett tag att få in rutinen på det och blir något stökigt det första veckorna.

Det var en vecka då solen och sommarvärmen hittade tillbaka en sväng. Jättehärligt! Och det gick inte att bara gå hem efter dagis, vi gjorde små utflykter varje dag. Och med barnen på dagis finns faktiskt tid att göra en massa viktiga grejer dagtid. Jag har dammat av mina inlines exempelvis. Två svängar i förra veckan, en stadstur och en tur från Drottningholm till Ekerö fram och åter. En saknad aktivitet. Hinner kanske med några pass till innan höstlöv och regn gör det svårare att åka.

I fredags bytte vi av. Petri kom hem och jag åkte över till Gotland. SPA, mingel och trevligheter på fredag och bröllop på lördag. Jag åkte med lite på ett bananskal som "kavaljer" till en av mina bästa vänner. Har i och för sig känt brudgummen i snart 20 år så jag var inte helt bortkommen. Vädret fortsatte att göra oss glada och det blev en mycket bra helg!

Nero

Läser om lilla Nero på lillebrors blogg, sorgligt. Blev lite ledsen i ögat. En unghund på sin första jakt, försvann, spårlöst borta, kom aldrig mer hem. Nu har hans väst där GPSen satt hittats, tre år efter försvinnandet. GPSen borta, man undrar ju... kan man verkligen på riktigt vara en så ohygglig människa så man tar nån annans hund, antagligen finns dem. Eller så mötte lilla Nero döden där och då och hur och varför lär vi mest troligt aldrig få veta.

Älgjakten är igång igen, utan Nero men med en ny hungrig unghund. Hoppas de får en härlig och lyckad jakt där uppe. Känns faktiskt helt värdelöst att jag inte kunde åka upp detta år. Surar lite över det.

På G igen!

Efter fem veckors träningsförbud kom jag nu igång, igen... Första passet på inlines denna sommar. Lite boring att köra här inne i stan men inlines är så fasligt roligt att det gick bra ändå. Några vingliga skär och sen är det bara att ösa på! Jag älskar att åka inlines och gärna fort.

Råkade starta med uppförsbacke och med skridskor på fötterna måste man liksom ta i för att komma upp, svårt att finåka uppåt, blir bara vingligt då. Och sen kom en backe till och en backe till, hoff ingen bra start. Liksom järnet direkt och då var det ju bara att fortsätta köra på så gott det gick. Såklart svider det till i benhinnorna idag. Tänkte orka ut på en promenad idag, mjuka upp på nå sätt och sen blir det inlines imorgon igen. Taggad!

Mindre taggad inför tvätthögen men med båda barnen på dagis tänkte jag nu ösa på MUSIK istället för Teletubbies och skit, och då jädrar. Allt går lättare och det blir en prima uppvärmning innan det är dags för en promenad med kraft, jah power walk!

Dom där lockarna alltså :)

Det är dags nu

Ja det var som dags i förra veckan. Sommarlovet är över och en  ny termin på dagis väntar. Den allra första för Frank. Det har gått bra, lite ledsen ibland men han är så superduktig lilla Frankie.

På väg... första dagen på dagis!

Hjärtat sitter så fint och väntar på sin frukt.

Söndag på Medborgarplatsen

Frank kollar square dance vid Medborgarplatsen och stampar takten med sin lilla fot. Det här tyckte han var fränt! Vi andra var väl inte helt övertygade...

Cirkus Scott

Så hann vi äntligen med Cirkus denna sommar. Cirkus Scott, cirkusarnas cirkus! Efter flera års uppehåll körde dem nu på Gärdet i Stockholm. Och nu vill Clara givetvis bli en cirkusprinsessa. Det var rätt ballt, lite nytänkande sådär. Poppiga och rockiga inslag och det mesta var bra. Frågar man Clara var Bamse och hans vänner bäst (gästspelade under hela föreställningen) och att hon fick rida på en elefant. Hennes första fråga morgonen efter var "När går vi på cirkus igen mamma, ikväll kanske??"

Bamsekram!!

En rätt tuff tjej må jag säga!

Pannkakor

Det går alltid hem, pannkakor. Världens bästa enligt Clara, kan nog hålla med. Enkelt, gott och barnen blir lika lyckliga varje gång det vankas pannkaksmiddag.

Lätt kaos när de här två ordnar med middag men dem har kul!

En bra måndag

Dagis stängt igår så vi tänkte hitta på nåt kul. Efter Claras besök hos optikern som förövrigt gick strålande bra, behövdes inga glajjor som vi befarade! Då fick Clara välja önskeaktivitet. Aspuddsparken eller lekland. Eftersom det var regn i luften valde jag lekland av dom två. Till Skärholmen brassar vi ju snabbt med bil och där har jag sett att det finns ett lekland som ser kul ut. Försökte Googla på öppettider och sånt. Sidan gick inte att ladda upp, bara tuggade och tuggade. Äh, det är väl bara att åka dit. Clara var så taggad, hon studsade ut ur bilen, skynda, skynda!! Vi letade febrilt, runt hela gallerian. Inget lekland. Det stängdes för gott i somras. Hatögonblick, att behöva meddela sin sprudlande lyckliga lilla unge att det blir inget.

Frank somnade i vagnen och jag lyckades få Clara att skina upp igen. En stor glass med alldeles för mycket tuttifrutti strössel och chokladsås i botten. Tur det finns nödlösningar!

Medan Frank sov hade jag och Clara en mysig fikastund ihop och pratade om viktiga saker. Hon är helt underbar att prata viktiga saker med. Som vart glass kommer ifrån, vart tuttifrutti strösslet kommer ifrån, hur gör man chokladsås egentligen? Kan man äta tills man spyr? Varför har flygvärdinnor klackaskor? I säkerhetsbroschyren när man flyger ser man klart och tydligt att det är ett rött streck över klackaskon, man får alltså inte ha på såna! (man får alltså inte ha skor på ifall man måste utrymma planet i den uppblåsbara rutschkanan). Detta är en ständigt återkommande fråga när vi flyger. Men också, varför kan mammor ha långa naglar men inte barnen? Är verkligen Teletubbies på riktigt, eller? Varför frågar dem alltid om man vill ha svenska jordgubbar när man köper jordgubbar, är vi inte i Sverige eller? Frågorna tar aldrig slut.

Efter fikat åkte vi vidare till Västertorp och Lugnets lekpark. En helt fantastisk lekpark, jag blir helt till mig varje gång vi är där. Man blir verkligen leksugen!

Spontanskiva

Det blev en spontankräftis ikväll, en väldigt liten en men ändå. Vi, familjen och Tompi och sen slirade Limpan in på kaffe och efterrätt. Clara gillar kräftor, rätt mycket, det är kul! Men bäst var nog ändå partyhattarna på denna fest, som hon såg till att vi inte tog av oss i onödan. Det blev svenska kräftor från Söderhallarna, små men helt ok.

Västerbottenpaj special till förrätt. Den gör man ungefär som vanligt men man laddar på broccoli, sparris, tomater och spenat mot slutet av gräddningen. Och jag blev plötsligt sugen på gazpacho, alltså en kall tomatsoppa. Så det fick vi också en liten. Den gjorde jag på vattenmelon idag och tomat och chili och salladslök och lite annat. Gott men jag hann inte lägga ner den kärlek som behövs för det där lilla extra. Hade velat ha en bitigare smak ,lite mer drag.

Och sen kräftor. Jag tycker det är lite jobbigt med kräftor. Visst är det gott, men så mycket meck för typ ingenting. Jag ser inte riktigt det där mysiga med att slabba runt, sörpla och grisa på, som många tycker hör till. Men visst är det kul med kräftskivor, ännu roligare om någon skalar kräftorna åt en. Jag hade en sån bra person vid min sida idag och då blir det genast mycket godare!

Nu sover familjen och jag ska nog också ta och göra så.

Dagis är kul, eller??

Fortsätter med en ny typ av annorlunda vecka. På dagis.

Förra veckan avslutades med en riktigt mysig skärgårdsfest. Två 40-åringar firades. 40-åringar! Lät som värdsligt gammalt! Men det är där vi börjar hamna, tydligen. Dem firades iallafall hela långa dagen. Tävlingar och lekar i Pontus och Anki stil, mästarnas mästare var temat. Mycket skoj. Det var en varm dag så ingen var skärskillt ledsen över att bastun inte stod klar. Istället blev det havsdopp och chill på klipporna. God mat, trevliga människor, sång och dans och Karaoke. En toppen kväll!

Och att vi hade hel proffsiga barnvakter gjorde såklart kvällen extra bra. Då kan man vara lugn och ha kul. Faster Tanja och onkel Philip gjorde ett grymt bra jobb, jag är djupt imponerad och tacksam för att dem finns!

Och nu då, på dagis. Tredje dagen för Franks inskolning. Han är tuff. Men även den tuffaste kan bli liten och rädd. Just nu testar vi att jag sitter i ett rum där han inte kan se mig. Här har jag suttit i snart två timmar så jag förutsätter att det går bra. Hoppas innerligt iallafall! Och Clara är en nöjd och stolt storasyster. Dock lite orolig för hur det ska gå. Men hon berättade för Frank att det nog ska gå bra, för att han har ju henne!

Annorlunda

Veckan som varit har varit annorlunda, mycket annorlunda. Jag har varit utan mina småknottar och den stora knotten i FYRA dagar! Fyra dagar helt för mig själv. Det är en märklig känsla att vakna ensam, sovmorgon, lugnt, tyst. Kokar kaffe, lyssnar på radio, äter frukost och allt är väldigt stilla, nästan för stilla. Men skönt.

En annan frän grej är att när man städar så är det städat, hela tiden och även när man kommer hem efter att vara borta några timmar så är det städat och man behöver inte plocka grejer och elda runt hela tiden. En väldigt lätt tillvaro. Men jag saknar ju dem så jag går åt när dem är borta. Bästa känslan sen när familjen är åter!

Jag har använt varje minut på ett bra sätt. Fixat här hemma, sovit ut, uppdaterat jobbgarderoben och lite ny onödig uppdatering bara för att det är kul att shoppa. Bokade en SPA pedikyr men orkade inte stressa dit så jag bokade av, det var också skönt. Såsade på hemma istället och ordnade egen manikyr och pedikyr.

Och jag har fått fyra toppen kvällar ute med goa vänner, nästan bäst!

Och ikväll blir det final med 40 års skiva ute i skärgården. Söndag ägnar vi oss nog åt återhämtning!

Tuff

Kände mig lite tuff igår, gjorde två såna där nonchalanta parkeringar inne i stan som Petri alltid gör. På ett ställe hade jag till och med kunnat parkerat på annat sätt, bättre sätt, lagligt sätt. Men jag kände mig lite tuff och fulparkerade. Och det gick strålande bra. Annars är parkeringar min stora fasa, tycker att det är irriterande jobbigt och jag blir lite stressad av det. Helst fickparkera, nu ska jag dock erkänna att jag inte gjort en enda fickparkering sen uppkörningen i Kiruna 1995!! Haha, sjukt. Jag har lyckats undvika det i 17 år så eventuellt kanske jag aldrig behöver göra en i hela mitt liv. Fulparkera funkar ju nu när jag blivit tuff!

Nu ska jag och mitt tuffa jag ut och köra lite bil igen, tjing!