Morgonkaffe

I Stockholm igen... Jag tackar för snö och minusgrader, utan det hade allt blivit tungt. En stilla morgonkaffe och funderingar kring nyår. Det blir det första i Stockholmland. Läskigt.

ENERGI!!!

Jullov

Vi har flyttat och sånt. Jag, Clara och Frank. Den här gången till vårt alldeles egna hus, MITT hus. Det är stort och fint och nytt och har en view, en fantastiskt view. Helst när man efter bastun står uppe på takterrassen och vilar ögonen på Torsbyfjärden. Det har varit svårt att se allt det fina, men 2016 ska det bli ändring på sånt. Efter den här hösten som har varit kaotisk känns det ändå skönt att komma hem nu. Försöka landa och bygga bo, mysa in sig och skapa ett nytt hem, en ny trygghet och ett nytt liv. Men jag har så svårt att ta in att det faktiskt händer, att det är här jag ska bo nu och börja om. Efter jullovet hoppas jag att inspirationen kommer och jag blir sugen på att inreda igen och gör vårt hem till ett HEM. Jag behöver bara samla kraft och energi och få ordning på allt runt ikring, det är sannerligen ingen liten maskin att börja om med ALLT.

Jullovet kommer bli det mest behövliga på åratal. En del skolarbete men jag tror faktiskt jag ska påbörja det arbetet exakt precis just nu för ovanlighets skull. Värdelös att spara och skjuta fram. Men apropå skjuta, skidskytte på TV nu, ska bara... Kan väl titta lite bara och sen ordna med skolarbete.

Superior Kids

Superior Kids... Det är Clara det!! Som hon sett fram emot sin första OCR-tävling, hinderbana med superhjältar och gladiatorer efter banan. Hon var supertaggad och sa efteråt att hon möjligen var något nervös precis innan start för det hade varit snurrigt i magen och hon skakade i hela kroppen men sen när startskottet gick, då försvann allt.

Och hon genomförde tävlingen like a pro! Lugnt, sansat med kraft och mod. Mammas tjej!!

Snart fredag

Fredag imorgon, om jag inte tappat någon dag och jag tänkte ägna dagen åt att fila på hemtenta i anatomi. Resten av klassen besöker fitness och hälsomässa i Älvsjö. Hade varit riktigt smutt att gå... Men jag måste prioritera. Prioriterar barnen allt det går under den veckan de är med mig och pluggandet blir lidande. Mässan klarar jag mig ju utan så jag sitter istället hemma och försöker jobba ikapp.

I veckan har vi masserat vidare, påbörjade vår massageutbildning förra veckan. Vi har gjort några cykeltester och jobbar vidare på att bli cykeltestledare. Vi har haft en supergullig Joel som gick på Lillsved för två år sen som gästartist, han har lärt oss allt om hur vi jobbar med coremusklerna och bygger upp ett pass. Andreas, en annan favvo gästlärare återvände och lärde oss det mesta vi behöver veta om pressövningar. Bara en sån sak som att faktiskt göra en armhävning på rätt sätt och sen lite överkurs att göra dom ståendes på händer. Och jag log hela vägen hem över lyckan att våga stå på händer igen och axeln höll!!!

Jag har sagt det förut, men... det är intensivt! Förutom detta betade vi av beteende och en dramalektion, vilken jag förövrigt hade med Clara på. Oj så glad hon var över att hänga på till mammas skola. Det var så annorlunda mot hennes egen skola och att man fick smoothie till mellis och att det serverades saft till maten och inte bara en sort utan TVÅ. Och jo, glass på fredagar. Det var hon impad över...

Franks ben verkar också läka fint och vi tog en tur till badhuset för att simträna, blev mest rutschkana, dykövning och så galna hopp man kan komma på. Men men, det är ju träning i sig. Nu haltar han inte längre och det är så himla skönt att se.

Och snart flyttar vi... Men det väljer jag att tänka på sen.

Tänker istället på hur ihärdigt Frank ordnade årets pepparkakshus idag. Clara pyntade några pepparkakor med kristyr och diverse strössel, godis och tingeltangel men ledsnade och började provsmaka istället. Frank däremot höll ut och lät kreativiteten flöda. När bygget stod klart blev han så himla sugen på att slå sönder huset omedelbart bums och käka upp det. Vi lyckades övertala honom att låta det stå nån dag i alla fall!

Vad håller jag på med...

Syreupptagning, takt, känsla för musik och förberedande övningar som gruppinstruktör. Mest sånt idag. Jag gillar min skola!

Många gånger är jag livrädd, funderar vad faen jag håller på med. Skola om mig vid 40 och gå från ett yrke med dresscode, kontor, möten med kaffe och kaka och en uppstyrd agenda. Där jag vet vad jag gör, har en chef och en plan, arbetskollegor, arbetsuppgifter, en bra lön, förmåner och en trygghet. Till ett liv och en karriär som just nu är otydlig, lite luddig och oviss och ett yrke som inte liknar nåt av det jag gjort innan.

Det är svinläskigt. Men också kittlande och skitkul. Den enda som kan sätta stopp för att det här inte ska bli värdsligt bra, det är jag själv. 

Jag gör ofta saker som jag är rädd för eller känner mig obekväm med. Mitt uppe i det hatar jag mig själv lite nu och då men jag vet ju att jag växer av det, vare sig det är stort eller smått. Vad jag än gör efter den här utbildningen så kommer det vara ett av mina bästa beslut nånsin, att jag sökte, lyckades komma in och vågade ta beslutet att börja. Jag ser det som en nystart, en sinnesjukt hög dos av personlig utveckling och en chans att jobba med sånt jag brinner för. Det är slitigt och en del ångest att hinna med livet, pluggandet och barnen men ska man nån vart kan man inte fastna vid sånt. Inte allt för länge i alla fall.

Summerar dagen till en bra dag!

"Mamma din fot ser verkligen ut som en farmorsfot, liksom skruttig..." Ja vad säger man, ett litet inlägg från Frank i bastun idag. Sen hade vi vattenkrig och bastutävling. Frank vann, han höll ut längst. Vet inte huruvida vinsten räknas eftersom han låg på golvet under britsen. Men jag och Clara orkade inte lägga nån större vikt vid detta och lät honom känna sig som en vinnare. Vi drack julmust och sjöng "The Guidetti song" sen läggdags för mina små fjun.

Clara somnade lycklig, hon var så nöjd över ridlektionen idag. Hon styrde med säker hand runt på en stor och fet fjording. Det var hon som var chef, tuff, bedtämd och säker i sadeln. Jag älskar att sitta på läktaren och möta hennes blick. Det är en stolt blick och det riktigt glittrar i ögonen.

Frank summerade också dagen som toppen! Medan Clara red hängde han med polaren Dylan.

Jag summerar även min dag som mycket givande. Vi var i tid till skola och dagis och jag var i mycket god tid till min skola. Beteendelektion på morgonen och sen  introduktion till gruppträning med lekar, övningar och känna in musiken och takten. Eftermiddan med Andreas som lärde oss dragrörelser i gymmet, öva, undersöka och förstå. Superroligt! Tyvärr blev det mest att stå bredvid, se, lära och hjälpa till på sista passet. Det mesta funkade inte med min axel. Frustrerande... Men kul att se klasskompisarna genomföra muscle-up, kipping pullups och klättra i rep.

Nu ska jag bara packa minisarnas ryggsäckar för morgondagen och sen duna in!!

Kyla

Kylan är något mer påtaglig här i byn, vintrigt, isigt, krispigt och friskt! Jag längtar inte till Stockholm.

En glad liten öl bara

Det här var en riktigt glad friday ginger beer. Glad för att det var fredag, början på höstlovet, nära tills mina barn kommer men mest glad för stunden och för att Jennie kom över på bastu.

Jag är fullständigt hooked på ginger beer. Den alkoholfria gör jag helst en Moscow Mule på. Vodka, ginger beer och lime är originalrecept. Mitt är Gin, ginger beer, lime och gurka. Schjuukt gott!

I fredags tog vi en Ginger Joe, den ölen är med alkohol, något för söt men med ett stänk av lime så ordnar det upp sig!

Efter bastun hoppade vi in i en taxi och på order av festgeneralen Bo infann vi oss vid hamnen nedanför slottet innan 19.00. Som vanligt i sista stund men ändå i lagom tid för att slänga oss ombord på en liten Cruise. En sån där räkbåt trodde jag, det här var nog samma koncept fast med tacos. Ahhhhh!!! En fredag utan barn och äntligen utan tacos, vad gör man helst då??? Man åker såklart tacojävlabåt!!!

Nä alltså jag gillar inte att klaga och det är förjävligt skönt när någon drar ihop folk, ordnar styr upp och bjuder in. Sååå... jag käkade tacos som aldrig förr och hade en mycket trevlig kväll.

Att man sen blir så förbenat trött och dras med huvudvärk dagen efter man käkat tacos på vuxet sätt, ja det får man väl ta ibland när man ändå hade så vansinnigt trevligt. Men nu ska jag inte äta tacos på ett tag. Jag ska foka stenhårt på höstlov, mina barn och träna!

Dodge

En sån där Dodge, det är kanske det jag behöver slog det mig! En redig bil med flak OCH dragkrok. Då kan jag lasta vad jag vill och hur jag vill och NÄR jag vill. Jag kan åka runt och lasta grejer hela dagarna om jag nu känner för det och så ser den rätt frän ut. Jag blir så less av att vara beroende av nån annan bara för att fixa smågrejer. Det kanske till och med är så att jag blir en lyckligare människa med en Dodge. Kan vara...

Näääee, det som gör mig lycklig alla kategorier är min Clara och min Frank. That's it! Det är det enda jag behöver. Så veckan utan dem är jag aldrig helt lycklig, snudd på olycklig. Jag kommer aldrig vänja mig vid att vara utan dem men jag måste lära mig att leva med det.

Och nu är det dags att plocka fram resväskan igen och kolla på "Så mycket bättre" i samma andetag.

Snowshow

Snowshow i Kungsträdgården i helgen och vi var där. Strosade runt, provade på, läste på, TITTADE på... Snowboard,freestyle och alla stylar. Clara och Frank kunde inte slita sig från den lilla backen dom byggt upp och preppat med konstsnö. Vi hejade och applåderade på alla duktiga åkare och var överens om att i vinter kommer det bli mycket skidåkning! Slakline var också fascinerande, vi fick prova på en lightvariant och insåg hur duktiga proffsen som visade upp sporten var. Det var ju SKITSVÅRT!

Upplever skidåkning där inne bakom gogglesen!

Varm choklad och bullar är obligatoriskt!

Pumpagubbe

Skulle behövt använda söndagkvällen till att plugga. Men jag blev som förlamad när jag lämnat mina juveler till deras pappa och blev ensam kvar. Att städa undan utan att nån går efter och plockar fram igen gör ju faktiskt att det blir städat! Ingen att laga middag till gör ju att det inte blir nån disk och kladd och klet. Och plötsligt finns tid att bara sätta sig i soffan och glo meningslöst på TV, precis vad jag gjorde i två timmar. Jag kollar aldrig TV nuförtiden, verkligen aldrig så jag visste inte vad jag skulle kolla på, zappade tills jag inte orkade med mig själv och insåg hur mycket den där TVn snor vår tid, vårt liv! Så jag klev upp ur soffan och bakade sedan av en rotselleri i ugnen i en och en halv timme. Massor av smör, citron och flingsalt och ett glas rött till. Varken mer eller mindre. En perfekt middag när man bara behöver tänka på sig själv. Och sinnesjukt gott!

Eftersom jag behövde söndagkvällen till att plugga bokade jag inte in någon söndagsaktivitet. Ångrade mig lite när jag insåg att jag mest troligt inte kommer att förmå mig att ens öppna böckerna och mitt enda sällskap var en pumpagubbe som spyr mot mig. Men ähh... Bättre det än inget sällskap alls.

Skolveckan förra veckan fokade på olika typer av funktionshinder. Massor av föreläsningar och en möjlighet för oss elever att prova på handikappidrott. Rullstolsbasket, goalball, innebandy utan armar, fotboll på ett ben, judo, volleyboll utan ben, alltså sittande osv osv... Väldigt lärorikt och en påminnelse om hur bra man ändå har det.

Söndagsaktivitet

Söndagar då jag lämnar barnen och kommer hem till ett tomt hus är grymt tuffa. Den här söndagen flydde jag in till stan, till Akkurrat och deras söndagsspelning. Willy Clay Band spelade, byfolk och mycket Kirunabor. Ett bra sätt att fly. Två alkoholfria öl, trevligt sällskap och bra musik. Sen hopp in i bilen och hemma och isäng innan tolv. Det är nog bra, att boka in söndagsaktiviteter då jag är själv, lättare att överleva!

Intensiv tid

Det är väldigt intensivt i skolan, betydligt högre tempo än jag hade räknat med. Jag gillar det men önskar jag hade mer tid och mindre missöden runt i kring. Det har hänt så mycket knäppa grejer och det tar liksom inte slut. Precis när jag kände att jag faktiskt kommer överleva det här med min axelluxation och hittat bra sjukgymnast och tränar på och ser att rörligheten förbättras varje dag. Då landar Frank olyckligt på studsmattan, alltså helt fånigt. Faller fram på knä i slowmotion, det knakar till och jovisst. Fraktur. Älskade lilla barn, det gör så ont i hela mig. Gipsad från foten och upp till låret, rullstol i åtskilliga veckor.

Han tar det ändå ok och kämpar på nåt fantastiskt bra. Vi kommer greja det här också men nu får det vara nog. Jag efterlyser positiva, lätta, härliga vindar. Och medvind tack!!

Älgjakten kom också mitt i allt. Den är svår att stoppa och dyker alltid upp, varje år. Två veckor var planen en gång i tiden men nu med skola och ett schema att följa kortade jag ner jakten till tre dagar. Ingen större jaktlycka men sköna dagar i byn. Och att få träffa familjen, bäst av allt.

Måste sova

Jag är så trött! Andra dagen i spinningsalen på Lillsved. Lätt öm i rumpan men ändå full av spinningenergi. Jag är lite rädd för att jag tog i för hårt igår och så även idag. Svårt att veta hur mycket axeln tål. Jag har inte använt höger armen men det blir ändå något stötigt. Imorgon ny röntgen och jag kan bara hoppas att brosket börjat återbildas. 

Efter en halv dag med spinning och en halv dag med anatomi skyndade jag för att hämta upp skruttisarna. Drickyoughurt och banan i bilen och full fart till stallet. Clara red en ny häst, en slö, trött och trög kuse men hon fick fart på honom och det blev en riktigt bra lektion. Jag och Frank myste på läktaren och sen åt vi varsin toast i cafeterian. Schysst med bastubad när vi kom hem småfrusna och lortiga. Nu sover skrotisarna och jag har gjort dagens hemläxa. Och nu måste denna trötta kropp sova, exakt precis just nu.

Trampar på

"Snälla snälla mamma, kan vi få gröt till frukost?" Och den här på McDonalds när jag säger till Frank att glass måste vi ha "Nä helst inte mamma, dom är så stora jag kommer inte orka äta upp" Ibland undrar man ju vad man har för ungar... Frank ångrade sig dock och ville göra ett försök med glassen även fast den kändes otänkbart stor. Men att ens säga så när man är fyra år. Underliga barn.

Och livet som student fortsätter. Denna vecka blir vi spinninginstruktörer och det kommer bli ett hiskeligt trampande under veckan. Jag älskar ju spinning så det här ser jag fram emot. Hade varit betydligt roligare med alla armar intakta måste jag säga, men jag gör så gott jag kan. Efter några timmar i cykelsadeln och teori på det har jag varit aningen matt under kvällen. Borde läsa anatomi men orkade verkligen inte idag. Jag måste få in en smart studieteknik så jag fixar detta. Äta snabb lunch och svepa kaffet på rasterna för att få loss tid att plugga, det är en variant. Måste försöka jobba på den mer.

Full fart framåt med halva delen av hälsocoacherna på Lillsved, min klass, "Glenn" heter vi och är ruggit starka!

Mina chokladhjärtan

Förra veckan blev det kycklingklubbor och sallad till fredagskrubb men idag blev suget för tacos för stort och det gick inte att kämpa emot. Så trollen ordnade tacofredag och sen bakade vi kärleksmums. "Vi har verkligen inte provsmakat smeten mamma"...

Livet, tejp å vin

Ovant och upp och ner är känslan i livet just nu. Skolan är inspirerande och kul men att få till det, ahhh! Med barn och aktiviteter är det ju liksom fullt ös mest hela tiden. Trixigt att hinna med helt enkelt. Sen att lyssna, lära och ta in. Som om inte det är nog så drog jag till med en traumatisk axelledsluxation andra veckan i skolan. Oskönt kan man ju säga.

Alltså smärtan då kulleden hoppade ur. Fullständigt vedervärdigt!! Vi körde en hinderbana och dessutom som stafett. Det går ju inte att ta det lugnt. Plattan i mattan och jag landade illa. Ren otur. Där låg jag och kved av smärta, hyperventilerade och krampade i en timme innan ambulansen tog sig från stan till Lillsved. När morfinet kickade in orkade jag gråta en skvätt, fortfarande jävligt ont men mer hanterbart.

På SöS väntade röntgen och sen mer bedövning i muskeln och dags att flytta tillbaka allt på plats. En sjuk lättnad att befria nerver och skit som legat i kläm så länge. Mitella några dagar och sen en rejäl upptejpning av axeln. Så nu vet jag vad jag gör i mååånader framöver, rehabilitering. Segt. Frustrerande. ORÄTTVIST...

Citadon, alvedon och Ipren blev födan några dagar efteråt men jag grejade att gå till skolan dagen efter, fixade att köra bil med endast en vänsterarm och fixade livet med endast en vänsterarm. Clara och Frank har blivit min högra hand mer än nånsin och min envishet har räddat upp många situationer. Framförallt att faktiskt ta sig upp ur sängen om mornarna och fortsätta som vanligt istället för att simpelt sjukskriva mig. Tankens kraft är så mycket större än vi tror!!

Ikväll fick jag ett glas vin och en ny upptejpning av min vän och granne som är naprapat. Jag är så glad att hon finns i mitt liv och är en sån underbar människa!

 

Torsbyfjärden

Sommar på Värmdö

Under slutminutrarna av sommaren i Sverige så ordnade det ju faktiskt upp sig och BLEV sommar. Ett av mina smultronställen på Värmdö är Lillsved där jag även har börjat läsa till PT och Hälsocoach precis just nu. Omgivningen är lite av magisk och att ta en glass vid sjöstugan mår man inte dåligt av!

Sjöboden på Djurönäset är jag väldigt nöjd över att vi hann med innan dom stängde för säsongen. Liveband och rosévin på bryggan funkar alla dagar i veckan. Vi var där en torsdag vilket visade sig vara ett bra drag. Fullsatt, band som spelar och hemliga gästartister.

Några sköna frukostar på Systrarna Delselius terrass i strålande sol och i ett sorl från badgäster nere vid havsbadet. Det är sommar!!

Lunch i Stavsnäs på hembageriet och råkar man dra ut på lunchen och bli kvar till kvällskvisten då förvandlas bageriet plötsligt till Pub. Jag blir som glad i hjärtat så fort jag kommer in i byn, så pittoreskt och på landet! 

Siggesta Gård och Bullandö Marina har också fått besök av oss i sommar.

Och det här lilla caféet vid Stenslätten, en kopp kaffe och spana ut över Oxdjupet och vinka till finlandsbåtsresenärerna, somrigt!

Idag lutar det åt en söndagspromenad och brunch på Artipelag. Sen uppladdning inför andra skolveckan. Sjukt ovant det här med skola... 

Det bitterljuva livet

Det var inte helt utan att ångesten kom smygande när vi återvände till Sverige, Stockholm, Värmdö efter en skön sommar som mestadels tillbringats på Mallorca med bekymmerslösa soliga dagar. Där det största och tyngsta besluten varit om vi stannar hemma och hänger vid poolen eller om vi ska gå ner till stranden. Om vi ska köpa färska räkor eller nyfångad bläckfisk till middag. Om vi ska gå ner och köpa glass eller göra en melonslush hemma.

I samma stund som vi vidrörde svensk mark kom verkligheten ikapp. Här hemma har ett nytt liv startat, på gott och ont. En stor förändring och ett helt oskrivet blad vänds upp, det är dags att rita upp någon form av riktlinjer. Jag är skild, har ett eget hus, ingen att luta mig mot. Det är jag som tar alla beslut och försörjer mig och mina barn. Jävligt läskigt.

Jag är fri att göra vad jag vill men ändå inte. Jag gav mitt liv åt min man, pappan till mina barn. Givetvis det mest puckade jag kunde göra så här i efterhand. Jag valde tillit, vilket är A och O för mig i ett förhållande. Jag blev blåst och befinner mig nu i en sits där jag kan känna en enorm bitterhet. Jag måste börja om på ett ställe där jag inte ens vill bo, jag måste börja om med utbildning, jobb, vänner, skapa mig en ny typ av nätverk och levnadssätt. Forma mitt liv på nytt i ett läge där jag trodde jag var hyfsat färdigformad och bara kunde slipa på detaljer och leva. 

Jag mår lite illa ibland när jag tänker på allt, när jag skriver och när jag pratar. Men faktum är att det är nog mitt sätt att överleva. Visa min ilska, mina tårar, rädsla och sårbarhet. Det gör mig ändå trots allt starkare!

Och när bitterheten försöker tränga sig på gör jag mitt bästa för att sparka ut den, riktigt hårt. Den hjälper ju inget men den är visst en naturlig del säger dom som vet. Jag är stark, jag MÅSTE vara stark och jag har bara ett litet liv som jag på alla sätt jag kan kommer göra så STORT som möjligt!

Jag har nog sagt det förut men HEY! Lyft ansiktet mot solen, då ser du inte skuggorna!

Utanför fönstret

Även fast jag inte vill bo på Värmdö så mår man ju inte dåligt av min utsikt!

Mitt hus

Ett glas vin och första parkett för att se när dom reser mitt hus... En trevlig tillställning!

Relaxa

Semesterfirarna gillade konceptet att hyra cykel och ha med matsäck. Ja pepparkakor givetvis och lite chips och nåt kallt att dricka. Sen tyckte dom att det var huuuur soft som helst det här med att trampa runt i 40 graders hetta och bara spana omgivningarna, mumsa pepparkaka  och relaxa. Dom tyckte att det verkade gå jättebra för mig att trampa helt själv!! För Frank hjälpte ju i tid och otid att dra i bromsen då han behövde stanna och kolla in nåt närmare och Clara skötte ringklockan ifall nån stod i vägen när jag fått upp farten och vägrade stanna in. Teamwork tyckte dom och dom hejade ju faktiskt på mig när det började se tungt ut, så hyra cykel kunde man göra varje dag. Det var absolut bra träning men jag nöjer mig med dessa tre timmar. Nästa gång vi semestrar med en sån här cykel är kravet att samtliga passagerare når ner till pedalerna.

Jodå tuppen han gal!

I början var det mysigt, charmigt, hemtrevligt osv.. Nu börjar jag ledsna på gårdstuppen! Jag vet inte om han är lycklig eller olycklig men han gal oooaaavbrutet. Möjligen solsting. Hans hönor är söta och försynta. Dom smyger upp bland fikonträden på eftermiddan. Speciellt en av dem, hon är här varje dag och har med sina kycklingar. Två gula, en brun, några fläckiga och en helt svart. Hon har en väldigt speciell hoppteknik när hon spänstigt skuttar upp mot grenarna och plockar fikonen. Kycklingarna mumsar på fallfrukt från päronträdet. Väldigt sött litet sällskap men den där tuppen, han vill jag helst göra en mumsig tuppgryta på.

Apropå mumsigt så köpte vi delikata Mallorcanska räkor av fiskhandlaren igår. Olika modischanger och storlekar. Detta gottade sig i pannan med olivolja från traktens oliver, en rejäl klick smör, massor av vitlök, het chili, lime, honung och persilja. Åååååå nästan dog så gott det var. Cava till detta, kvällssol som övergick till fullmåne och innan läggdags smög jag och Clara ner i poolen, mycket tyst och stilla för att inte väcka Frank.

Idag har Frank bestämt att vi ska testa bläckfisken hos fiskhandlaren. Vad jag kan komma ihåg så har jag nog aldrig lagat bläckfisk. Tar nog hjälp av mina spanska vänner för att få till den på bästa sätt.

Efter fiskhandlaren svänger vi förbi den lilla vinbutiken jag hittade när vi var ute med häst och vagn igår. Helt fylld med godsaker! Igår fick jag med mig en ljuvligt bubblig och bärig Lambrusco som avnjöts på verandan. Men även två prisvärda och härliga flaskor Cava. Så nöjd med den butiken, i utkanten av Cala Millor. Idag ska jag testa rödvin härifrån ön, hon hade ett helt gäng att rekommendera. Det var även en trevlig hylla med Pingusviner som bara stod där och frestade. Crazy priser, ja... men en del ändå ok för min plånbok. Ska titta lite på dem idag, bara titta. Och ruggit bra pris på Ron Zacapa XOn.. Det lutar åt en Romstänkare på verandan ikväll!

Nåt mer orkar jag nog inte fundera på idag. Jo, vi ska styra upp vilken dag vi hyr trampbåt, en sån med rutschkana är det bestämt. Och med på båten ska vi ha fika. Äppelmust och pepparkakor för vi har hittat en butik som säljer pepparkakor och Clara och Frank är toknöjda över detta!

En unicorn

Vi satte oss i bilen och drog iväg förutsättningslöst, råkade köra rakt på ett stall. Clara och Frank hamnade i hästhimlen när de fick välja ut varsin pålle bland 15 st ursöta ponnys. Clara såg direkt den helvita och blev förälskad. "Som en unicorn mamma! Den vill jag ha!!" Frank valde den tjockaste, han tyckte den såg frän ut. Han ville ha en häst med mycket drag i och valde med omsorg den absolut tjockaste. En varm men mycket fin ridtur i Cala Bona.

Älskade fjun!

Vi åkte till sol å värme

Änglar finns!

Soffor på plats eftersom Ann-Sofie, Mona och Jocke är dagens änglar!! I ösregn baxade jag och Jocke upp och ner och hit och dit världens tyngsta soffor men nu står dom i mitt hus. Sakta tar det sig och blir ett hem... Trött, genomblöt, frusen och ledbruten. Ska bara styra upp detta och sen duna in!

Matlagare

Helt klart skillnad på temperaturen hemma i Svedala jämfört mot Palma. Här blir jag inte långvarig! Brrrrr.... Imorgon inviger jag bastun!

Och idag klippte jag gräset för första gången i mitt liv. Väldigt udda men jag har faktiskt aldrig gjort det. På senare år har husdjuret gräsklipparroboten ordnat med klippning och på vårt landställe styrde alltid Petri med det och i lägenheten hade vi givetvis inte någon gräsproblematik. Det är så många situationer och grejer som dyker upp där jag inser att det var bra att ha en karl i sitt hus, inte värre att man kan ordna det själv men ändock! Det är tur jag har min lilla karl i mitt hus i alla fall. Det räcker gott!!! Idag ordnade han middag för mig, Clara och Hanna. "Idag ordnar jag middagen mamma för jag ska bli matlagare när jag blir stor, sitt du ner och vila" Vad skulle jag göra utan mina ljuvliga små troll!!

Sommarsmycke

Ikväll åker mitt Swarowski armband på tänkte jag. Passar en varm sommarkväll som denna. Glittrar lite mysigt mot en solbränd arm. Älskligt tycker jag!

Mallorca

En öm kyss

På flyget ner till Mallis satt jag bredvid Martin Beck och Urcellen Ellen. Eller ja.. Peter Haber och Lena T. Hansson. Dom var så fina. Löste korsord tillsammans under hela flygresan, då och då gav han henne en spontan öm kyss på kinden. Dom småpratade i låg ton och fnissade tillsammans. Nu känner ju inte jag dem men atmosfären var så harmoniskt och älsklig. Jag fick en liten tår i ögat och tänkte att det är så där det ska vara. 

Man måste ta hand om varandra och inte glömma den där ömma kyssen, spontant bara så där, mitt i nåt helt annat. En varm hand på axeln, en vänlig blick, snälla ord och ta sig tid. Det behöver inte vara märkvärdigt och stort "hur har din dag varit?", "vad fin du är!"... Undra vad dom gör nu, cellen Ellen och Beck. Jag tror dom sitter i skuggan, har solglasögon och stråhattar. Dricker mest bubbligt vatten, kanske nån fruktjuice. Läser en god bok eller löser korsord tillsammans. Pratar gamla minnen, stannar upp, tittar på fåglarna. Fnittrar och mår gott.

Dom kan ju förstås också precis ha bråkat. Beck ligger och surar på rummet och cellen Ellen drog ner på byn. Shoppar upp alla pengarna, sätter sig på en bar och blir dagsfull på Sangria. Man kan aldrig veta hur nån annan har det. Bäst att koncentrera sig på sitt eget och se till att det blir vad man önskar!

Nu ska jag koncentrera mig på min bok, hitta en skön ställning i solstolen och inte fundera så mycket. Det är en konst i sig att sluta upp att tänka och bara vara.

Omfamnar sommaren

Skruvat och byggt och legat i som ett djur hela förra veckan. ByggOle, Rusta, Elon, IKEA, inredningsbutiker, Jysk, Mio, Stalands möbler, Länna möbler osv osv. Lärt mig hur min diskmaskin, tvättmaskin, panna, kaffemaskin osv fungerar. Skurat, tvättat, fejat och packat upp nästan alla flyttkartonger. Och mitt i detta punktering, en spik i däcket. Baxade i Clara och Frank i bilen och tackar deras pappa allra ödmjukast för att han lyckades fixa däckbyte i Örby, som verkade vara dom enda som hade min däcktyp hemma. Apuh! Och barnen tar ju inte paus från frukost, lunch, middag och mellanmål bara för att jag gjorde det. Näh...

Men dom fick njuta lite av solen som plötsligt dök upp. Jag ordnade ett minivattenland och dom roade sig hyfsat på egen hand. Jag gillar inte att vara neggo och klaga men vilken sjuk vecka. När Mona skrev nåt om att det var fredag vaknade jag till. FREDAG, omöjligt.. Jag var på riktigt tvungen att du dubbelkolla. Det var fredag.

Det kanske inte var åtets bästa drag att starta en detox mitt i detta. Nä. Men det gjorde jag. En tredagars cleansing med Cleansing days, juicer och rawfood. Ska testa igen när jag är mer i balans. Skönt att rensa kroppen några dagar, inget kaffe, inget kött och framförallt inget socker! Min lilla mage har lugnat sig efter detta, så tummen upp!

Jag gick ju och skilde mig, det gjorde jag. Mest troligt det tuffaste jag gjort. Mycket sorg, smärta och saknad men ändå ett väl genomtänkt beslut. Det bästa för oss båda och på sikt hoppas jag att det blir mycket bra. Vi försöker att hålla rätt inställning i alla fall. Barnen framförallt och det lönar sig inte att bråka och tjafsa. Betyder många gånger att man får lägga sig i diskutioner man egentligen inte är ett dugg nöjd med. Men livet är för kort för att vara arg och materiella saker har jag för tillfället lust att spy på. Vissa saker är absolut nödvändigt men i det stora hela är jag lyckligast utan. Jag behöver bara mina barn!

Nu tänkte jag försöka att finna lite ro, harmoni, må bra. Lägger ner bekymmer, funderingar, oro. Tar ett djupt andetag och omfamnar sommaren!

Slemmet

Frank döpte stolt sin nya gosegroda till "Slemmet" för det är ju ett BRA namn när man ser ut som ett slem...

Ordningen återställd

På midsommarafton hade Tornedalen det bästa vädret, så vi befann oss på rätt ställe. Inte varmt så det var jobbigt... Snarare läge för toppluva från och till men stabilt. Jag började dagen med en löptur, fem, sex kilometer i lagom fart. Mammas gamla wct-overall från 87 eller nåt och Claras rosa hörlurar, Jason Derulo i lurarna och lite sol på det. En bra start på midsommarfirandet!

Sen hade vi faktiskt EN hel dag sommar!!! Shorts och linne från morgon till kväll, kaffe på altanen, mammas bullar och på riktigt varmt i solen. Men känn ingen oro, det är inget onormalt som sker. Nu är allt normalt igen, regn, 13 grader, kall vind och man får börja klä på sig igen!

Bra gäng!

Jag har en vän som varje år bygger sin egen sandstrand, bara för att hon kan. Jag gillar såna tjejer!

Vi kom över på bad och grillkväll för ett tag sen. Jag, Clara och Frank. Vi letade runt i huset, ingen där... "Här är vi!" Hör jag henne ropa nerifrån stranden. "Jag bygger en sandstrand bara". Och där står hon i klänning på flaket på sin pickup och skyfflar sand. "7 ton har jag beställt. La ut förra året också men stormen tog med sig sanden ut i havet".

Sen förbereder vi maten och smarrar god prosecco. Det kommer tre tjejer till och huset kryllar av mammor och barn. Det var tre nya bekantskaper för mig. Alla tre självständiga starka kvinnor. Och jag är så glad för att lärt känna detta energifyllda gäng med tjejer. Jag behöver all positiv energi jag kan få just nu. Vänner är en bra källa, en mycket viktig källa!

Längtar tillbaka

Längtar tillbaka till ljumma kvällar, hänga på stranden, middagar, solnedgången, Thailand!!

Laddad

Tog några dagar på min favorit ö, laddade batterierna och blev ett gäng fräknar rikare. För på Mallorca var det SOL. Inte ett moln på himlen och ljumma vindar.