Clara storhandlar. Hon hade lite svårt att lämna hyllan med mumsmums o tyckte att vi behövde det väldigt mycket.

Fikastopp på Waynes Coffee

Fredagsmys efter jobbet igår, hummer, lammfärsbiffar med pottigratäng o smörfrästa kantareller. Asså herregud så gott det var!

Tröttmössa

Ännu en vecka som bara försvann, väldigt skönt med fredag imorgon för jag är trött. Efter att jag badat och gjort Clara redo för natten hade jag en tanke om att lägga mig raklång i soffan. Blunda bara för några minuter och slötitta på TV eller möjligen somna in helt stenhårt. Men inte blev det nåt med det. Kom på att jag hade ett gäng plommon i kylen som var på vippen att dö bort. Tog fram kastrullen och kokade ihop en kräm. Sockerlag, plommon, en kanelbit och färsk ingefära. En kula vaniljglass och kvällen blev till fest!

Mjaa nu tog jag väl i så jag nästan sprack, inte fest precis men ett jädra bra avslut på en hektisk dag.

Jag har alldeles just lagt ner mitt tappra försök till å jobba. Idag blev det segt, ingen ork, fladdrar i tanken och kan inte koncentrera mig. Jag sitter här och tänker på att jag tänkte våffla håret och kan inte släppa den tanken. Igår rassalde jag i alla fall av några timmar på kvällskvisten och ända in på natten, så jag kan nog lägga ner jobbet för idag med gott samvete. Tror jag styr direkt in i sovrummet och gosar ner mig i sängen.

Hjärtegrynen är hemma igen

Mitt lilla hjärta är hemma igen!! Helgen blev precis så bra som jag tyckte att den borde bli. Men attans vad jag har saknat Clara. Mitt andra lilla hjärta vände i dörren och drog på ny turné, honom såg jag inte mycket av. Två minuter igår och upp emot sju minuter idag. Men det är liksom bara att gilla läget och vara glad för det lilla...

I veckan tror jag att det blir mycket jobb. Har inte planerat nåt utöver det och det är rätt skönt. Blir det nån form av fritid så får Clara bestämma vad vi gör av den. Kan bli nåt besök hos djuren i Aspudden. Clara blev polare med både geten och en stor ful gris när vi var där sist och hon gör nog mer än gärna ett återbesök.

Husmodersklubben är ute o luftar, har shoppat höststövlar o avnjuter en räksallad o ett glas vin i solen.

Middag på farfar Ginko, eller var det morfar.. Skit i det mycket gott iallafall. Sen blev det bio och en väldigt stor godispåse, njuter..

Känner att det kommer bli bra

Jag saknar min bebis!! Petri och Clara hälsar på hos mommo och moffa och jag blev ensam kvar. Ser fram emot en egen helg väldigt, väldigt mycket. Men det är ju så jobbigt att man kan sakna busmonstret så himla mycket, och busmonstrets pappa också såklart. Men lite mer busmonstret än den andra.

Min egna helg kommer ytterst lägligt och det kommer bli så nice. Jag är fortfarande trött efter en hel vecka ensam med Clara. Petri lämnade oss och drog iväg på älgjakt, hade det inte varit för hans mamma och syster så hade jag gått under. Det hade aldrig funkat. Nu fick jag hjälp med några dagishämtningar och ändå var jag totalt sönderstressad. Så helgen kommer att innehålla rehab i form av inlines hem från jobbet imorgon. Bio, ÄTA PÅ RESTAURANG. Morgonspinning efter sovmorgon och frukost, egen frukost med kaffe, macka och tidningen. Ingen liten person som drar i en, försöker rycka kaffemuggen ur näven och blir skitsur när hon inte får smaka. Ingen liten person som kommer och ska äta på just min smörgås även fast hon precis ätit en egen. Och för den delen ingen liten person som ger en morgonpussar och världens bästa kramar, suck...

Sen hoppas jag på fint väder, strosa på stan, bara gå i lugn och ro och glo. Glo på folk, glo på kläder, fika. Och nån trevlig kvällsaktivitet, vet inte vad än men nåt med piffigt hår, lite läppglans, ett glas rödvin kanske. Sovmorgon på det och sen en hel söndag kvar, moahaha!

Huivi is the thing!

Middag på Strand och Clara visar musklerna. Hon är minst lika stark som Pippa! Å visst har hon en fin huivi, eller sjalett för icke Tornedalingar. Claras dagisfröken frågar alltid lika undrande vad det nu hette, det där Clara har på huvudet ibland. Och sen försöker hon uttala huivi, vilket alltid blir fel.

Lördag morgon i parken - 08:33!!

När vi sa god natt i fredags kväll trodde jag att vi hade en överenskommelse - lördag imorgon och lång sovmorgon. Men det hade Clara glömt när hon väckte mig 05:45! Så tidigt vaknar hon inte ens när vi ska till dagis på vardagarna. Och från 05:45 till strax efter åtta hade vi en duracellkaninmorgon, jag var så trött och Clara var så pigg! Efter åtta gick det inte att vistas inomhus längre. Vi laddade med vattenflaska, hink och spade och rullade till parken. Tack gode gud för att vi har en lekpark på snubblingsavstånd från porten.

När klockan var tio kändes det som att dagen snart var till ända men då sov fortfarande hela stan. Spelbutiken där vi hämtar ut paket öppnade precis. Clara hängde på låset för att hämta ut ett paket som legat och väntat sen i början på veckan. Filmer från faster Tanja, superpresent! Hem i en rasande fart och Clara var jättenöjd framför TVn och jag kunde förbereda lunchen i lugn och ro. Fantastiskt!

Clara börjar krokna efter hårdkörning i lekparken i går morse...

Inget är längre som det varit

Jag är inte alls nöjd över att mammaledigheten har fått mig att tappa fotfästet helt, när det gäller att trampa runt i högklackat. Lågprofilare, som Petri uttrycker sig är den nya melodin. Matchar ju inte så bra med high heels och skogspromenader. Och nu har jag vant mig vid att leva här nere på trygg höjd, skitjobbigt när man måste upp på höjder mer än 1 cm. Boring, boring, boring jag vet. Jag ska jobba på att komma upp igen!

Jag lyckades dra på mig ett par relativt höga klackar en dag i förra veckan. Just den dagen då jag var sen, till råga på allt till ett kundmöte. Så jag tvingas springa järnet för att hinna ikapp vår VD som var i tid. När vi sen var hurtiga nog att ta trapporna (på hans initiativ, iförd foträta skor) istället för hissen började klackarna att göra sig påminda. Jag såg fram emot att sitta på bussen tillbaka till kontoret och vila upp mina tillskrynklade fossingar. Men innan det momentet var vi såklart tvungna att tokspringa till bussen som höll på att köra ifrån oss. Skoja att jag var svettig och på snedden när vi återvände till kontoret. Resterande dagar den veckan körde jag åter igen med så platta skor som möjligt. Inget är längre som det varit...

Hemmaträning är ett riktigt otyg

Försökte helt på allvar att köra en stund med hemmaträning. Satt på toa och passade på att gå igenom i huvudet alla övningar som min PT brukar köra. Det går ju faktiskt att få till här hemma också. Skulle sitta fint nu när jag har en vecka då gymträning uteblir.

Jag började med två armhävningar men fick då syn på min nya "Mama" tidning, "ahaa det är där den är, att jag inte tänkte på att snoka i Claras ugn!" bubblade jag högt för mig själv. Jag har varit sugen att läsa artikeln om Ann Söderlund och hennes galna ungar men inte hittat tidningen. Nu låg den plötsligt där helt ny och oläst framför näsan. Jag tänkte att jag kan ta en kort liten paus och bara läsa just den artikeln och sen givetvis fortsätta med hemmaträningen. Efter 25 minuter kollade jag på klockan... Ooops, råkade visst ligga kvar på golvet med tidningen i näven. Ååååå då var tiden ute... Måste upp och röja undan, diska, hänga upp tvätten, förbereda lasagne till imorgon, duscha, skriva lite på en offert och sen lägga mig och sova på spikmattan, i hopp om att den tar bort min molande spänningshuvudvärk. Det sket sig med träningen kan man väl säga...

Efter en effektiv vrålattack med en timmes avbrott för telefonsurr med min kära syster har jag nu bara dusch och komma i säng med spikmattan kvar. Ska försöka få det avklarat på snabbast möjligast tid för jag är trött!

Mysångest... finns det?

Idag har det varit en kul dag på jobbet men också en ångest dag. Och det är väl så det kommer bli. Kul dag eftersom jag var med på första säljmötet, kändes bra. Jag fick även uppgiften att skriva offerten. Läskigt men riktigt skoj, återstår att se hur det går när jag förhoppningsvis får nån form av återkoppling imorgon. Tänk om jag missat nåt, eller skrivit nåt helt galet eller... nää, ska nu int rota nå mer i det däär, som Kribba hade sagt. Jag käkade en nyttig sallad som jag och Anna-Karin hittade på en nice salladsbar, trevligt att den finns inom räckhåll. Bra att kunna hämta upp mat när man inser att det blir en dag med supersnabbislunch.

Jag fick ordning på en del installationer på min dator och börjar bli kompis med den. Det tar liksom några dagar innan man fått till den som man vill och trivs med den. Det var en bra dag.

Ja förutom ångest biten. När det blir en sån här dag med mycket att göra och full fart kommer Clara i kläm. Jag insåg efter lunch att jag aldrig hinner hämta henne vid två som planerat. SMS till Petri i hopp om att han på nåt sätt kan styra upp. Jodå, han fixade det. Hämtning vid tre istället, lång dag för Clara men så fick det bli. Jag skyndade och skyndade och stressade allt jag förmådde, hemma 18:45. Petri lämnar över och åker vidare till sitt kontor för kvällspasset. Clara är trött och jag hinner bara ge henne kvällsmål, läsa boken om djurens bebisar tre gånger, pussa på henne tills hon är helt blöt och sen i säng. Det gör ont i mammahjärtat men arbetsmyran myser lite i smyg.