Första gången

Första året som förälder tycker jag det är ett himla tjat om allt som händer för första gången. Och med all rätt! Det går inte att komma i från att det är världens häftigaste när man ser sin bebba sakta bli en egen person. Första gången från mage till rygg (7 augusti 2008 har jag antecknat noga i Claras första året bok). Första leendet som antagligen är magont, men ändå. Första skrattet som snabbt blir gråt så det var nog inte heller ett skratt på riktigt, bara svårt att kontrollera vad som händer i kroppen. Upptäcker foten och den åker in i munnen (9 oktober 2008), handen, första gången den lilla snigeln greppar en sak och själv upptäcker vad den gjort, ögonen blir stora, större än mammans och pappans. Första gången det bjuds på banangröt istället för tisse och hela omgivningen stirrar med stor spänning och väntar på reaktion. Första gången skrutten lyckas sippa en slurk med sugrör, börjar krypa, gå, första myggbettet, upptäcker Teletubbies (ja, den vägen ska vi alla gå), upptäcker att det finns ANNAT på TVn än Teletubbies. Nästan härligast av allt, första gången man hör sitt hjärtegryn säga "maaammaaaa". Det gjorde Clara när hon var sju månader.

Sen mattas det ut något och första gångs grejerna kommer inte lika frekvent. Det tar väl hela livet innan första gångs grejer är helt slut men det kommer nog aldrig bli lika intressant och uppmärksammat som när man är bebis och "tooor tjej" som Clara är nu, alltså kring två och några år till.

Igår fick vi ett nytt sånt ögonblick. Första gången på riktigt utflykt med dagis. Wow, egen ryggsäck med egen saft, kakor och en frukt. Utflykten gick till Aspudden och målet var nog att besöka minizoo. Men det var nog inte så viktigt. Det allra viktigaste var att få ta med sig egen rygga till dagis. Clara var med och packade sin gröna Fjällräven ryggsäck (doppresent av Johanna och Daniel) och det var en uppspelt liten dam. Aldrig har hon skyndat så till dagis som då. Och sannerligen, det var ett kodak moment för mamma...

Lycka!

Söndagsridning på Ingarö. Vi fick låna en något större ponny den här gången och det var lite drag i den kusen. Men det var inget som bekymrade Clara.

Smultron i massor, röda och solmogna. Bästa mellanmålet!

Ett av Claras favoritställen är under äppelträden, hon skulle kunna sitta där en hel dag. Lustigt nog så är det där under som hon döptes.

Kollade pessorna på slottet å sånt

Förra veckan gick så fasligt fort att jag inte ens kommer ihåg den. Helgen började iallafall torsdag 18:00 ombord på Birka Paradise med Mona och Hanna. Goda drinkar och en förskräcklig massa taxfree shopping, jag var på ett strålande shoppinghumör. Tror det berodde på att jag hittade rom Zacapa, XO till och med. Då gick shoppande så lätt och jag spontanshoppade halva affären.

En drink på däck

Åter på fastlandet fredag, Clara och Petri mötte upp och vi flydde stan. Ut mot Värmdö, Tomas och lilla Mio kvistade över och vi kunde inte motstå att provsmaka Zacapan. Fina grejer! Clara kokade kaffe till Mio och serverade i sin gulröda plastservis. Mio var inte ett dugg intresserad, han hade hittat en gul duplo lastbil. Brummade så spottet yrde och Clara låtsades vara ointresserad men sneglade obemärkt över axeln. När Mio åkte hem var hon inte sen med att testa hänga över borde och brumma intensivt, precis som han hade gjort.

Clara hann inte mer än brumma klart så kom nästa lilla charmtroll, Sebbe. Dem hade precis anlänt till stugan och kom över på en kopp te. Clara och Sebbe hittade en fin kommunikationsteknik genom att spotta och fräsa mot varandra för att sedan fnittra nåt fasligt. Riktiga sötgryn.

Lördag- vi dukar upp med kaffe och en sån där kunglig lila mazarin. Petri kapar ved, städar gården, värmer bastun, far runt som ett yrväder och fixar och donar. Jag och Clara kan inte slita oss från TVn. Clara frågar hela tiden "vars är pessorna mamma?!" Hon vill så gärna titta på alla fina prinsessor och deras prinsessklänningar. Och vem ville inte det. Å jag är så glad över att Daniel förvandlades till prins på alla sätt. Trodde inte han skulle vara så grym. Finast och det som fastnat i mitt minne var när han helt nervöst med en darrande hand snabbt gnider bort en tår från kinden. Och när han ska trä på Vickans ring och skakar som ett asplöv och hon lägger sin hand på hans för att den inte ska skaka så mycket. Ja det var vackert.

Kaffe, lila kunglig mazarin och så en eller kanske flera glädjetårar på det.

.

Söndag - helt slut efter bröllopsfesten

Skärgårdshelg

Efter skolavslutningen i fredags hämtade vi upp Anna och Robban som anlände med en stor frysväska på hjul. I den kunde man hitta havskräftor och rosa champagne. Ja ni hör ju... Vi hade en kanonhelg!


Obligatorisk skyttetävling innan bastun , som Robban kammade hem, grrrr... Mat på Bullandö krog, båtresa i 50 knop mot Strömma, drinkstopp och 50 knop mot Golfklubben. Vi var inte snygga i håret efter båteskorten som Tomas och Denise bjöd på men vad gör väl det, vi kan roa oss även i båtbusefrippa.

En glad supporter hejar på mamma allt hon kan!

Avslutningsdag med Idas sommarvisa

Som Clara har övat på Idas sommarvisa och när det är dags för det stora uppträdandet blir nervositeten så stor att Clara gömmer sig i ett hörn. Hukar och tittar ner i marken exakt hela tiden, förutom en kort, kort stund då hon tittar upp för att se om vi står kvar.

På morgonen var det en glad liten sprätt som väldigt gärna ville gå till dagis och hon meddelade att hon ska sjunga för sin mamma och pappa och även för fammo och faffa. Det var en stor dag som väntade. En regning och kall dag med galonisar och fleecejacka. Inte för att det bekymrade kidisarna, deras fokus låg i att få uppträda för alla mammor och pappor. Jag såg verkligen hur Clara koncentrerade sig när det var dags för Idas sommarvisa, hon bet sig i läppen, stirrade ännu mer intensivt ner i backen, rev sig i nagelbanden och nästan skakade. Hon ville så gärna sjunga, hon kan den ju så bra. Men nä, det blev för tufft med så många stirrande stora vuxna personer. Hon bet ihop och kika upp för en sekund för att se att vi stod kvar, sen snabbt ner med blicken igen. Jag var ändå impad över att hon inte kom farandes över till oss. Hon satt kvar som hon blivit tillsagd medan andra barn började gråta, studsade runt, en del rusade över till sina föräldrar och andra klängde i frökens famn. Clara satt som ett ljus.

Glad helt enkelt

Ett av mina nya kit, halsband och armaband med rosa hjärtan..

"Fick"en massa fina nya smycken i går på Najs kundkväll, bra rabatt ihop med några glas champagne och man är fin shoppingform! Å så fick jag mat och vin på Le Rouge efteråt i ett rätt somrigt Stockholm + trevliga tjejer, en schyrrans bra kväll alltså.

Nu ska vi iväg för att lyssna på småknoddisarna som har dagisavslutning. Sen hämta upp ett mycket efterlängtat besök på Centralen. Ser fram emot en rackarns bra helg!

Inte alla som har en trockadil i sängen

Fortsätter samla på Claras härliga små ord, senaste sköningen är trockadil! Krokodil för den som behöver översättning. Vi busade i sängen och Clara meddelar att vi måste akta oss, det finns en farlig trockadil under täcket.

Hemma idag igen, sjukdagar är riktigt frustrerande. Igår hjälpte farmor till men idag är jag hemma, gör några försök till å jobba när Clara sysselsätter sig själv för en stund. Stunderna är dessvärre oftast mycket korta innan en liten röst ropar "Mamma Cillan, mamma Cillan, MAMMA CILLAN!". Nu ligger hon i vår säng och snackar med trockadilen. Å snabbt lär hon sig vilka knep hon ska ta till för att få uppmärksamhet. Exempelvis har hon upptäckt att det är väldigt effektivt att skrika "HJÄÄÄLP!" i kraftig stämma. Då kan jag ju liksom inte ignorera, jag måste ju kliva upp för att se om det är nödrop på riktigt eller ett rop på hjälp i tristessen. Allt som oftast handlar det inte om nån större kris.

Petri kommer snart hem för avlösning så jag kan börja jobba ordentligt. Innan dess hinner vi nog baka en omgång lerbullar, göra handavtryck med vattenfärger, måla naglarna och klämma andra glassen för dagen.

Solstrålen

En liten sjukis med 39,5 i feber men ändå på solstrålehumör! Födan igår bestod av banan, glass och festis. Idag är Clara hemma med farmor och Wilma och förhoppningsvis är hon på bättringsväg.

En gång tävlingsmänniska alltid tävlingsmänniska

"Mamma, måååånga nakenfisar ute". Det var Claras kommentar när svensexagänget gjorde ett delstopp för bastu här hos oss. Efter bastun satt grabbarna i gräset och tog en öl och Clara smög ner för att titta. Med sig hade hon en stor kvist från syrenen som hon gömde sig bakom, slug liten dam. Nu är vi ensamma igen, Clara sover och jag ska strax göra henne sällskap.

En del av svensexan anlände redan igår så vi grillade, bastade och hade trevligt. Under middagen drog Petri på och lyfte mig till skyarna när det gäller skytte. Han kunde liksom inte sluta prata om det, bubblade och bubblade och berättade att jag är extra bra på att klå grabbar i just luftgevärsskytte, vinner typ alltid. Godsherren Gurra skruvade på sig och sa tillslut att man hade ju velat utmana, ni råkar inte ha ett luftgevär? Jorå, visst har vi ett luftgevär säger Petri. Men åhhh.... Kul att ge sig ut för å skjuta nu, efter allt Petri dragit på. Men jag hade liksom inget val, upp till bevis!

Fram med geväret, skjuttavlor, ammunition, hela kittet. Och skjuttävlingen är igång. Till saken hör att både Tommy och Gurra är vana skyttar, jägare, godsherrar, you name it! Det kändes inte så spännande, men vips så var det bara jag och Gurra kvar. Vi spöade både Petri och Tommy. Finaldags, Gurra koncentrerar sig djupt, suckar över myggen, suckar över att det är lite mörkt, suckare över att geväret är dåligt inskjutet. Han är fan nervös inser jag! Jag suckar ungefär över samma saker men säger inget, träffarna känns så där, ett skott vet jag med säkerhet är en femetta men resten var spretigt, irriterande. Låtsas vara obrydd, men det är riktigt jädra svårt när tävlingsmänniskan tar över. Grabbarna går fram för att räkna ihop träffarna. Jag står kvar, bryr mig ju inte, sparkar lite i gruset, kollar åt andra hållet, lalalalala... "Men va fasiken!" Hör jag hur de säger. "Hon är ju riktigt grym". Jag vann. "Jaha, jaså vann jag, men trevligt. Nån som vill ha kaffe?". Inne i mitt huvud - JAAAAA, FAN VAD SKÖNT!!! JAG VANN, JAAAAAAAAAA!!! JAG SATTE DIT DEN LILLE GODSHERREN! JAG ÄR GRYM, JAG ÄR BÄST!!!
"Hm, jo men att bra jobbat Gurra, trevligt initiativ det här med skyttetävling, nu går vi in och tar en schysst konjak till kaffet!

I mitt huvud - YES, YES, YES! YEEEEEES!!!

Faster Anne & onkel Michaels bröllop!

Ja, Anne och Michels bröllopet var av det ovanligare slaget. Vikingatema i vikingaby på vikingavis. Jättetrevligt, synd bara att det regnade i stort sett hela dagen. Min lockiga frisyr var lite väl optimistisk. Snajsig i ungefär tre sekunder, efter att vi klivit ur bilen och tagit oss in i vikingabyn i regnet så var allt som vanligt igen, raaaakt. Nåja det blev en trevlig tillställning trots olockigt hår. Clara var helt såld på musikanterna som dök upp lite här och var och drog en visa på säckpipa och trummor. Michael som gjorde en snygg entré till häst tyckte nog Clara var en av höjdpunkterna, näst efter det kom ringdansen och att hon fick baka tunnbröd som vi grillade över öppen eld. Jorå, som sagt mycket trevligt!

Lite bilder på pixbox...