Vi har en choklad tjuv i huset!!

Plötsligt försvann en liten chokladbit spårlöst. Clara hävdar benhårt att hon absolut inte har sett den. Ja hon ser ju rätt oskyldig ut så jag kan inte annat än tro henne, vi letar vidare...

Dags att kamma frisyren, idag ska vi kika in på kontoret. Jag ska sorligt nog packa ihop mina tillhörigheter och träffa kollegorna första gången sen jag sa upp mig. Sånt är lite obekvämt men det måste göras.

Säga vad man vill om kungahuset men nog är det spännande med ett kungligt bröllop! Jag har bänkat mig med en skål nötter och zappar mellan längd VM (Kalla ser vass ut) och nyheterna som snart sänder från dagens konselj på slottet.

Clara övningskör med sin nya solgula chiccomobil. Hon har parkerat mitt framför mig och spelar enerverande melodier och kompar friskt med knappen som ger ifrån sig trumljud.

Definitivt ingen semla imorgon

Usch, nä nu får det vara nog! Nu måste jag samla ihop mig och kriga. Jag har tydligen världens sämsta karaktär kom jag å tänka på. Jag kan inte hålla fingrarna borta från goda grejer. Om nån ser mig försöka köpa ut en semla, bit mig i armen eller nåt.

Snart fyller Clara ett år och jag känner att det inte längre funkar att skylla på att jag "precis" fött barn, att det är därför jag ser ut som en flodhäst. Ja, det är ju faktiskt anledningen till storlek alldeles alldeles för stor, men vid det här laget borde jag ha kommit ur den rosaskimrande bebistiden, vaknat ur koman och slimmat till mig. Åh, jag blir så arg!

Förutom det så hade vi en exeptionellt härligt semester. Vi är ytterligare en ny upplevelse rikare, sol och badsemester med bebis. Funkade väldigt bra, över förväntan måste jag säga.

Måste bara ge er ett citat av bästa sorten...
Claras kusin Ludvig 3 år råkade i all hast dricka av poolvattnet en solig dag, det nöjet slutade i kräksjuka. Gick fort över men liten Ludde var blek om nosen och orkade knappt leka med sina ögonbilar (bilar som har ögon och kan prata). Mamma Ulrica berättar för Ludde att man absolut inte får dricka av poolvattnet, då blir man så där jättedålig igen och bara spyr och mår dåligt.

Några dagar senare får pappa Toralph magknip och Ulrica berättar att pappa inte hänger med ner till frukosten idag. Varför då? undrar Ludde. Han mår dåligt och kanske måste spy, precis som du gjorde.
Jaha, jaja har han också varit och druckit av poolvattnet alltså, ok.

Molnigt o ett strilande litet regn idag, en perfekt dag för aqualand o delfinshow. Vi passar på att utöva olika typer av vattenövningar. Nånstans i splashet längst ner i bild befinner sig Petri, Clara är jätteimpad av pappa! Han gör största splashet av alla pappor i hela världen!

Än en gång kom jag till insikten att vi nu är tre viljor i familjen, oftast tre olika viljor dessutom. Och den minsta pluttigaste lillviljan vinner allt som oftast. En solsemester är inte längre som en solsemester var en gång i tiden. Men va fasiken, det är härligt! Jag har iallafall fått några minuter i solen mellan blöjbyten, matdags, sovdags, lek i skuggan, mellanmål, klädbyten och sova igen. Clara tar nu en eftermiddagslur efter att ha flirtat med badvakten vid poolen och jag äter kakor på balkongen och njuter av solen som bränner mot min kind. Fick just besök av Ludvig som knackade på så nu ska jag språka ett slag med honom.

Uppe på 2000 meter o plötsligt så har vi snö på vår solsemester, snart är vi uppe på Teide. Långbyxorna kommer till sin rätt igen o aldrig har en rykande kopp canariskt kaffe smakat bättre.

'Vi har det bra, vi här bak i bilen..' Petris lott är att bemästra vårt åk, jag gör mig rätt bra i solbrillor o Clara har lyckats bra med att äta upp kartan så nu kör vi på känn. Vi har en jäkligt skön semester!

Svårt att få alla elva virrpannor på en o samma fotoyta. Vi äter en nice familjemiddag på italiensk krog så här på alla hjärtans dag.

En överförtjust liten Clara äter spansk frulle o laddar för en dag i solen.

Clara tidigt imorse på Arlanda, äntligen har vi kommit iväg!

Packar och grejar

Hej vad det går! Nu har jag nästan packat färdigt, och hunnit störa mig ungefär femhundra gånger på att man inte får ha extra vikt när man har ett barn under två år!!
Clara har ju för sjutton gubbar mer grejer att packa med än vad jag har, och tunga grejer.
Det tio kilo i övervikt vi har är Claras grejer. Märkligt det där...

Nu är det bara två dagar kvar till sol och semester. Vi drar på solhatten och styr mot Canaris för att fira min pappas 60-årsdag. Snart ett år sen han fyllde år men det är aldrig försent att fira!

Å så trött jag är sen, sov ytters få timmar i natt. Känns som att det är fullmåne, då är det stört omöjligt för mig att sova. Kan även vara den beryktade resfebern som slagit till. Som om vi inte har haft nog med feber under veckan.

Pigga igen

Igår började vi se ljuset i kräktunneln! Det var en irriterande aggresiv magsjuka som svepte in natten mot måndag. Petri däckade på mindre än en sekund. Tidigare på kvällen var han väldigt alert, hann med en löprunda och bastu med Mankan och humöret var på topp.
Vid tolv på natten vaknade han till och förflyttade sig oroväckande snabbt från sängen in till toan.
Jag hörde vad som hände där inne, väldigt väl... Hoppades på att det var pizzan vi åt till lunch, att den fört med sig nån otäck bacillusk som magen inte tål. För det kunde väl inte vara magsjuka??!, inte nu!! Vi ska ju på semester snart, nä inte magsjuka.

Efter en hård natt med feber och en fullkomlig totaltömning vaknade Petri till som ett skakande asplöv. Han var svag... Jag var svag... Clara var pigg!
Det var ingen magförgiftning, det var magsjuka... Jag drabbades inte lika attackartat som Petri men var svag, feber, illamående och tarmtömning av annat slag. Känner inte att jag behöver gå in mycket närmare i detalj på det.

Nu har vi alltså återfått färgen i ansiktet och hoppas, hoppas, hoppas på att Clara stannar vid feber. Det fick hon igår men den avtog något idag. Hennes mage är fortfarande i god form och det vore ju för väl om den fick förbli så.

Jag tror att jag är stabil nog för att tillföra kroppen koffein, så nu ska jag njuta av en efterlängtad kopp kaffe och börja packa lite smått.

Vi är två små kräkisar..

Födelsedag idag, firade med ett glas vatten imorse. Mycket mer än så har jag inte fått i mig. Vi har kräksjuka, både jag och Petri!! Clara har nog undrat varför vi plötsligt blev världens tråkigaste päron. Petri har legat i sängen större delen av dagen och jag har legat på golvet, försökt överleva och gjort Clara sällskap. Hon har lekt och blivit ordentligt arg på mig vid några tillfällen när jag råkat somna. Då har hon slängt sig mot mig, dragit i håret och nypt tag i mina armar för att väcka mig.
Tuff dag!

Jag har iallafall fått många fina gratulationer och till och med blombud. Mamma och pappap skickade en jättefin bukett och när budet ringde bad Petri om en bukett till. Han är inte känd för att komma ihåg min födelsedag men nu blev han ordentligt påmind av alla som ringde och skickade sms.

Jag orkade inte packa upp blommorna förrän två timmar efter att de kom. Men när jag väl packade upp dem fick jag en gnutta energi och plockade undan i köket. Blev så himla mysigt med fina blommor på bordet!

Claras första kalas!

Ettårskalas igår, Claras första kalas med fiskdamm och allt. Alice och hennes mammor bjöd på tårta och en massa gott. Fiskdammen uppskattades men Clara var inte så intresserad av själva innehållet, påsen däremot var väldigt fin med Nalle Puh motiv. Hon hällde ut allt innehåll på golvet och försökte mumsa i sig påsen istället.
Tårta var heller ingen hit så Clara festade med majsbågar och banan. Roligast med kalas var nog att få titta på Alice alla leksaker och rocka loss med andra busfrön.

Efter kalaset packade Petri och Clara ner pyjamas, välling och snuttekaninen och åkte till farmor och farfar. Jag stannade hemma och lagade mat med Renita. Saknade Clara redan innan de hann ut genom dörren men det var ändå skönt med en helkväll utan bebis. Man får liksom en dos ny energi och inser verkligen hur sjukt mycket man älskar sin lilla prinsessa. Linda kom också över och vi drack vin, piffade till oss och drog ut på stan.

Vid lunch idag återvände mina älsklingar, ååååå vad jag saknade dem. Helskumt att vakna utan Clara och jag saknade henne så det vred sig i magen. Jörgen kom också över med deras småtjejer, Alva och Olivia. De kom för att hämta Renita, det kallar jag bra service! Det är ordning på Jörgen.
Vi käkade pizza, drack kaffe och sen drog dem hem till Väddö.

Nu ska jag lägga mig i soffan och vänta på mitt försenade lördagsgodis som Petri borde leverera vilken minut som helst.