tisdag 22 april 2008

Livet på en pinne

Imorse ringde Petri för att kolla hur det var med Clara, han undrade hur hon sovit och vad hon gjorde. Jag meddelade att hon åt vid 23.30 igår och somnade rätt bra efter ett blöjbyte. Jag passade på att slappa framför TVn i sju minuter och läste min mail och borstade tänderna, somnade vid 00.30.

Vi sov gott till 02.00 då Clara började knorra, dags för mat och ett blöjbyte, dyngsur blöja. Vi jobbade på en rap i drygt fem minuter sen orkade jag inte mer, Clara somnar utan att rapa.

Börjar knorra vid 03.00 och spydde, somnar nöjt med napp i mun.
Jag sover väl i fem minuters intervaller till nästa amning. Hon = även jag vaknar varje gång nappen åker ut och jag måste putta in den för att hon ska somna om.

05.55 börjar det bli livat, då har hon bett om mat ett tag men jag har inte orkat ta mig upp. Jag kravlar mig upp i sängen och ger henne mat, trött så ögonen blöder. Bara hon äter fort så vi kan somna om igen, hann bara tänka tanken så smäller det i brallan.

Går inte att ta miste på den prutten, en rejäl laddning varmt bajs sipprar ut genom blöjan. Det spelar ingen roll att jag är så trött att jag inte kan resa mig upp, jag reser mig iallafall.
Byter blöja, tvättar och fixar ny pyjamas. Mmm nu doftar min bebis som världens godaste igen!

07.30 är vi tillbaka i sängen. Jag måste få sova!! Det tycker inte Clara, hon är piggare än nånsin och vill ligga och titta på elefanterna på sitt täcke. Hon verkar ju nöjd så jag borrar ner huvudet i kudden och känner hur ögonlocken bränner.

Jag fick väl sova drygt tio minuter å sen är missnöjet åter hos Clarisen. Hon är inte jätteledsen och gråter inte men hon knorrar och då kan jag som mamma inte sova, det går bara inte. Jag masserar magen, försöker rapa, testar med nappen men nä. När jag tar henne mot mitt bröst och lägger mig ner är hon plötsligt lugn. Vi somnar 09.00 och vaknar 10.15 av att Claras huvud klibbat fast mot min hud, å så var det dags att äta igen.

När jag berättar om hur Clara har det, äta-sova-bajsa. Säger Petri "men herregud, jaa, tänk vilket liv hon har"
Det han inte har tänkt på är att jag lever exakt samma liv. Enda skillnade mellan Clara och mig är att jag vet om ett annat liv som jag levde förut. Och att min inkorg nu fylls med mail från Liberoklubben, Pampers, Vi föräldrar och annat barnvänligt istället för nyhetsbrev från Stureplansgruppen, inbjudningar till nyöppnade krogar och erbjudanden att äta billigt på Patricia.
I och för sig är det inte bara äta-sova-bajsa för mig. Där emellan hinnar jag rätt ofta tvätta kläder, röja undan och i bästa fall även ta en dusch.

Det är märkligt att man som nyblivna föräldrar ändå lever totalt olika som mamma och pappa.
I förra veckan körde pappan fyra krogkvällar och nu till helgen blir det skidor och öl i fjällen med grabbarna. När bebisen var två veckor började pappan planera för en resa till Tyskland, men insåg faktiskt att det inte var så passande.
Än mer märkligt är att pappan inte har förståelse för att mamman inte riktigt är nöjd med hans behov av att vara ute och lufta. Eller så är det jag som är väldigt ovanlig och konstig, inte vet jag...

1 kommentar:

hemma bäst sa...

ja herregud så livet förändras! det blir sig aldrig mera likt. både på gott och ont.. kram