En fet mamma och en cool pappa

Jag blev sjukt sugen på en god krämig risotto idag. Kokade till en kom till att jag skulle smaka av den, det smakade ingenting. Och det gör det ju inte när man har cement i näsan. Jag glömde bort att jag på gravidtäppan blivit förkyld, IGEN. Och inte känner det minsta av smaker och lukter för tillfället. Det blev ju så boring då, åhh. Petri hävdade att risotton med massor av parmesan, basilika och cocktailtomater smakade väldigt fräscht tillsammans med den varmrökta laxen och en kludd limesås till. Tjaa, det hade varit kul att få uppleva smaken. Men jag fick nöja mg med att konsistensen kändes fin.

Nä så ingen bebis har kommit än, gravidtäppa, nattliga sendrag, sammandragningar, dålig sömn, ont i rygg, nacke, huvud osv. består. Och har väl endast blivit värre. Jag utstrålar inte det minsta positivitet, nä. Jag är spyless och jag är fet.

Petri är i alla fall cool. Det berättade Clara för oss idag. ”Pappa, vet du. Du är så cool. Och jag och mamma vi är bara fina”. Lilla söta hjärtat. Hon får en att bli varm och glad i hjärtat även den jobbigaste dagen.