Så har vi äntligen premiär tränat på SATS, jag och Frankie! SatsBaby pass, där man tränar med sin baby liggandes på en filt framför sig. Babyn fixar med sina leksaker, rullar runt och ser nöjd ut, tittar på alla andra bebisar och älskar att vara på sin filt... not! Alla utom Frank möjligen, han tyckte att det var världens tråkigaste grej. Han såg ut som ett frågetecken när jag placerade honom på en filt på golvet, vad gör jag här liksom. Jag hade tänkt mig att sitta i mammas famn och titta på alla andra bebisar i tryggt förvar. Och sen hade jag nog tänkt mig att äta, inte ligga på golvet som ett spån och glo på mamma som studsar upp och ner.
Det första tio minuterna låg han helt still på mage och såg helt chockad ut över att jag bara la han där. Han sneglade på bebisen bredvid och jag trodde att det här skulle gå smärtfritt. Jag hann med uppvärmningen sen bröt Frank ihop. Upp i famnen och vidare upp med oss båda på step up brädan, jag körde på och Frank tyckte plötsligt att det här med träning var rätt mysigt.
Jag testade att lägga ner honom några gånger för att vila armar och rygg, gick så där, några minuter åt gången. När vi kom till styrke delen uppmanade instruktören att om vi inte använde bebisen som vikt kunde vi ta en hantel men inte mer än 5 kg. Frank väger 10 kg och han gick inte med på att jag bytte ut honom mot en hantel, nädå, det var bara att köra på. Det blev ett rätt jobbigt pass, i och för sig bra men inte ultimat för min söndertrasade nacke och redan onda rygg. Vi kämpade på i 45 minuter sen blev Frank tokhungrig och vi smet ut.
Sammanfattningsvis så gick det väl bra, kanske blir bättre om Frank precis ätit inför nästa pass. Kändes lite stressigt och meckigt, mycket grejer att hålla reda på med skötväska, filtar, välling, blöjor och sina egna grejer. Ska ge det några gånger till och se om Frank kanske lugnar sig när han blir lite mer bekant med workout salen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar