Idag har Frank varit en jobbig Frank, du milde tid! I famnen, det är där han vill vara, punkt. Det finns inget annat vissa dagar. Han kan skrika med det mest hjärtskärande skriket och vrålar på i såna höga toner att det gör ont i mina öron. Det låter som om nåt är riktigt galet och så tar man upp honom och det blir tyst och fint. Han somnar stenhårt i famnen och blir så där lealös som bara ett barn kan bli när de sover. Det verkar inte finns nåt som kan väcka honom, jag lägger ner honom ömt och försiktigt och vips så är ögonen klarvakna. Han kan gå med på att vara glad bebis om man håller handen så han ser en och har koll på att jag inte tänker smita på toa eller ta en kopp kaffe eller som idag försöka packa.
Det var tufft fram till två då han åt för miljonte gången idag sen gav jag upp mina försök till att packa och gick ut, inget vidare väder, mest regn men vi gick till parken. Clara åt tredje glassen för idag, vi köpte jordgubbar till mellanmål, slängde sten nere vid sjön och Clara tog några varv runt lekparken. Och Frank sov!! Han sov i över två timmar utan att tveka, han sov ända tills vi kom hem igen. Då började han med famnmyseriet på nytt. Han var något lugnare under eftermiddan och kvällen men helst vill han vara i famnen, mycket nära då mår han bäst.
Jag får ju sova på nätterna, och då får man tydligen inte klaga. Ofta somnar han som nu mellan tio och elva och sen drar han på till fem. Just i natt och natten innan har han velat ha en liten tissetår vid tre rycket, bajsat och somnat om. Men jag hoppas han återgår till att vilja äta första passet vid fem, det är som segt att behöva gå upp mitt i natten. Och nu tänkte jag lägga mig bredvid honom och sova jag också, jag är trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar