Igår fick jag en väldigt trevlig överraskning när Pontus, Anki och Saga kom över på middag. Anki hade plockat ihop sina favvoplagg från när hon var gravid och lämnade över en påse med mammakläder. Jag är ju spyless på alla mina kläder och har vuxit ur en del, men det känns inte helt motiverande att lägga pengar på nya kläder nu när det inte ens är två månader kvar. Så det var riktigt spännande att kolla igenom Ankis gottpåse! Jag hittade en hel del som kommer att funka utmärkt, kändes genast roligare att klä på sig imorse när jag hade några nya plagg att välja mellan.
Tänk att det inte ens är två månader kvar nu! Vi börjar bli riktigt nyfikna på vem som bor i min mage, undra hur den lilla knodden ser ut?! Jag tror stenhårt på att den kommer att se ut som en miniatyr av Petri. Hoppas verkligen att Mini får Petris lockiga hår och mina fräknar och sen blir det väl en liten potatisnäsa och envisa pliriga små ögon. Att det blir en tokigt envis unge går nog inte att komma ifrån med tanke på vad den har att brås på, men det blir nog bra ändå.
Bara jag överlever förlossningen som jag är skit skraj för och lätt hade kunnat vara utan. Tänk om man hade kunnat byta just då, säga till Petri att nu är det faktiskt din tur. Lämnat över magen och så får han sköta den biten. Jag hade inte varit det minsta ledsen över det kan jag säga!
3 kommentarer:
Är nog en supersöt lite person som bor där inne! Jag är ju oxå nyfiken!=) Hoppas verkligen du får en bra förlossning så din rädsla visar sig vara onödig! Jag hade en helt uuuunderbar förlossning, men nog så fort gick den allt ( 2,5 timmar från första värk så var hon ute) Så jag längtar till om det blir en till gång! Har du pratat nåt med din bm om din rädsla? De brukar ju vara bra på att minska den...
kramar från mig!
Skönt att höra att det finns underbara förlossningar!
Jag har så innerligt svårt att förstå att man kan ha det och tror personer ljuger när de säger det ;)
Jag ska träffa en förlossningsbm i nästa vecka och hoppas på att hon kan trolla bort min rädsla.
ja, men jag tror faktiskt att rätt många tycker de har haft bra förlossningar men det kanske är de med skräckhistorier som man lyssnar mer på och som man kommer ihåg? Visst fasen gör det ju ont, nåt annat vore ju ändå konstigt med tanke på vart de ska ut, men samtidigt får man såna urkrafter som man aldrig trodde att man skulle kunna ha och när den lilla palten väl är ute är ju all smärta som borta (nästan iaf) Men det är ju så himla olika, men det finns ju väääldigt mycket bra smärtlindring, så har man ont är det ju bara att be! Jag klarade mig fint med lustgasen men så tog det ju bara ett par timmar, Sofia hade det jobbigare och där slutade det med snitt men det var för att Hanna var så vansinnigt stor.... Hoppas du kommer över din rädsla och istället kan se fram emot förlossningen för det är en HÄFTIG upplevelse som man inte får uppleva så många gånger i livet=)
Hoppas att samtalet med bm kan hjälpa dig, så du slipper gå och oroa dig!
KRAM!
Skicka en kommentar