söndag 11 april 2010

Kronärtskockor är ett märkligt påfynd

Ye right... min finmiddag som skulle bli den mest fantastiska på länge blev helt otippat den sämsta man kan tänka sig faktiskt. Inte ofta jag misslyckad helt kapitalt. Men det var liksom komedi hela vägen.

Missade Söderhallarna och alla andra jädra saulhallar i hela stan som stängde helt puckat redan 16:00. Handlade på nya stora ICA här nere i centrumet, mycket folk, långa köer och där fanns inte det jag ville ha. Vi kom i alla fall hem med lax, räkor, kronärtskockor, björnbär och lite av varje.

Jag visste inte att jag aldrig kokat till en färsk kronärtskocka med skal tidigare, tydligen har jag använt inlagda eller färdigskalade. Eller så har jag varit full eller nåt. Jag insåg när jag skulle till å koka de små rackarna att jag inte hajade nånting. Vad tar man bort, hur mycket tar man bort, de måste väl skalas ,eller... jo det måste skalas?! Jo... Jag skalade som aldrig förr och kvar blev typ ingenting. Jaha där rök min kronärtskockspuré som skulle bli gudomligt god.

Min honungsglaserade lax piper färdig i samma stund som jag inser att det inte blir nån puré. Helt sur över purén upptäcker jag att allt strulande kring kockorna har gjort att jag glömt förrätten. Åhh! Slänger ihop räkor med lite goda grejor, missar helt vad jag tänkte från början men skit i det, det funkade. Sparrisarna blev irriterande överkokta eftersom jag även glömde dem när jag bara kunde fokusera på vad jag skulle ta mig till med kockorna. Och resultatet av att hyvla parmesanost blev en liten men ändå svidande hyvlingsskada i fingret. Den inlagda rödlöken blev god men borde ha legat in sig minst över natten. När vi väl satte oss till bords orkade jag inte anstränga mig för att hämta vinet så jag svepte ett glas alkoholfri cider.

Efterrätten skulle ha blivit försvinnande goda hjortronmojänger, hjortron fick man givetvis inte tag på nere på ICA, det blev björnbär. Och mojängerna var typ sådär goda, och björnbären var bara sura. Jag var ändå inte sugen efter att vi bråkade med kaffemaskinen alldeles för länge. Och den fick vi inte i gång och jag var osugen på att brygga på vanligt vis, så vi hoppade det. Tur jag var klok och handlade världens största påse med lösgodis. Det blev sedan behållningen med kvällen. Inta soffan, trängas under pläden och goffa sura godisar. Nåja, funkade som tröst.

Inga kommentarer: