torsdag 4 oktober 2007

Resan bokad!

Äntligen har vi fått ändan ur och bokat vår bröllopsresa. Vi åker till Dominikanska Republiken om 1 ½ vecka! Eftersom vi alltid är ute i sista minuten stöter vi givetvis på en del problem när vi ska iväg.
Nu råkade det visst vara ett höstlov precis just då när vi planerat att åka. Det betyder såklart att det mesta varit fullbokat sen i mars, fin tajming.. öhh..nää...
Tillslut fick vi i alla fall tag på en resa och nu är det bokat och klart!

Just nu är mitt största problem att hitta sommarkläder och bikinisar som passar. Jag är ju något större än i somras och magen har liksom intagit en annan form, ja inte bara magen förresten, hela jag!

Lite jobbigt att inse att jag även så kommer att bli större och större ju längre tiden går. Förhoppningsvis känns det bättre när det verkligen syns att jag är gravid och människor runt i kring en inte behöver tveka på att det är en gravidmage. Just nu kan man ju lätt tro att jag bara råkat snubbla över lite väl många gräddtårtor och lagt ner träningen och sunkat ihop fullständigt.

Min farbrors fru påpekade att jag verkligen blivit gravid i hela kroppen, mest kring höfter, lår och bröst. Mmm jo det har jag ju märkt men jag har nog inbillat mig att om jag inte låtsas om det kanske ingen annan märker det.
Jag vill ju vara så där fint gravid, så där så att magen bara växer och att man annars ser liten och nätt ut. Ye right, jag vet, fantasier. Suck...

9 kommentarer:

Erika sa...

haha... ja tänk om man fick välja exakt hur stor man ska bli och framförallt HUR man ska bli stor..*skratt* Det är bara att älska alla kilon man lägger på sig och alla bristningar man kanske får, de tjänar ju ett fantastiskt syfte! Blev Ulrica stor med sina? Inte för att jag vet om det brukar bli lika, för vissa verkar det ju kunna vara lika sina syskon, inte för oss dock, där skiljde sig allt åt, storlek på oss, hur länge vi gick, hur snabbt förlossningarna tog och hur stora barnen var..*skratt* Fanns inte en enda likhet mellan oss, även om Sofia var HELT övertygad om att även hon skulle få tidigare och en raketförlossning...
Tor säkert du kommer bli(är) jättefin som gravid! Du får se till att lägga ut magbilder sen!! Finns ju inget vackrare än en gravidmage ju!! (Förutom då den sitter på en själv och man känner sig som en valross=D)

Erika sa...

glömde ju det viktigaste..*skratt* Vad skoj med dominikanska republiken!*AVIS* Hoppas ni får massor med sol,värme,bad och god mat och se till att njuuuuuut!!!
kram!

Cillan bloggar sa...

Jo visst är det så, det är bara att gilla läget. Ibland blir jag bara så arg över att man måste acceptera allt så lätt. Det är ju en grym förändring och hormonerna spelar ett spratt. Och jag kan känna mig lite arg över att det bara är jag som måste känna allt (o petri lever på som vanligt), oro, illamående, sjuk trötthet, inga kläder passar, jobbet blir lidande, träningen funkar inte längre, glöm inte folsyran, tänk på vad du äter, ja det är ju hundra saker. Man ska väl inte klaga, jag är ju glad över att få vara gravid. Men tankarna snurrar ju...

Oftast hjälper det bara att skriva av sig lite eller beklaga sig till en kompis så är det bra igen ;)

Jo Ulrica blev nog rätt stor och jag tror att det ligger i mina gener oxå. Ja nå bara man får må hyfsat bra och allt funkar så blir det nog bra!

Cillan bloggar sa...

Jag hade en jobbig graviditet för 1 1/2 år sen, var tvungen att avbryta i v. 18. Vilket var groteskt på alla sätt och vis. Jag visste inte om jag överhuvudtaget skulle våga bli gravid igen så det har väl gjort sitt till men konstiga känslor och oro.

Erika sa...

Men fy så jobbigt att vara tvungen avbryta så pass sent, måste ha varit jättetufft! Vad var det dom var galet då? (om du vill berätta alltså)
Och visst kan jag hålla med om frustrationen om att vara tvuvngen att acceptera allt, medan karlarna går förbi helt obemärkta... Min gubbe hann ju inte ens hem till förlossningen så inte ens den "behövde" han genomlida.. Även om han såklart mådde piss över det ett tag...
Karlarna har det nog så lätt när det gäller barnagörande och födande...*skratt* Men samtidigt är ju vvi kvinnor sååå priviligerade som faktiskt får vara med om en graviditet och förlossning och allt som hör till, även om man gärna skulle slippa bli fet som ett hus och vara en riktig hormonkossa, men det är väl där det jobbiga för gubbarna sätter in kanske?*skratt*Jag håller alla mina tummar och tår för att det går hela vägen denna gång!!
kram!

Cillan bloggar sa...

På ultraljudet som vi gjorde i v.16 eller 17 upptäcktes att den inte var frisk, det var inget livsdugligt foster. Inget var i princip rätt så vi hade inget val.
Tufft, jobbigt, obegripligt och hemskt.
Risken för att det ska vara likadant denna gång är i stort sett obefintlig men den finns. Så jag känner mig inte trygg förrän efter andra ultraljudet och det är först om 5 veckor!

Erika sa...

Nej, det kan jag verkligen förstå! Man blir ju mer nojig om man råkat ut för nåt sånt, viv har ju kämpat i 2 år med att få till syskon och blev gravida för 1 år sen men det slutade i missfall (tidigt men ändå) och skulle vi nu lyckas bli gravida igen så kommer jag noja ihjäl mig att nåt ska gå galet... Men man får nog försöka tänka bort sånt och tänka som du skriver att risken för att råka ut för samma sak igen är ju inte stor (tack och lov!)

Ska ni ta reda på kön på den lill* då?
Var det 2 killar som Ulrica hade? Hur gamla är de nu?
Håller som sagt tummar och tår för er att allt är som det ska med er lilla räka!!

Erika sa...

föresten, känner du att du vill skriva av dig eller bara ha ett bollplank så kan du alltid maila, erika.lisberger@telia.com (eller erika79@hotmail.com som är msn adress)
Ibland är det bara skönt att få spy lite galla över allt!=) Det gör du ju som du vill;)

Cillan bloggar sa...

Vad söt du är, tack! ;)
Jo man måste få var glad och positiv även fast det kan vara tufft ibland, man kan ju inte påverka om såna saker händer.

Vi har faktiskt inte funderat (än) på om vi vill veta könet. Petri tror sig veta ändå ;) Han tror stenhårt på en tjej och jag en kille.
Sist skulle det ha blivit en liten kille och då trodde han även stenhårt på en tjej, han blev väldigt paff när det inte var så.

Ulrica har två killar, Ludvig fyller två i december och August är sex månader. Ulrica har många söta bilder på kidsen i sitt album på nätet, jag kan skicka en länk vi msn om du vill kika.