Vi har ställt till med storbak kan man väl säga. Jäkligt lång jäsningstid bara, hela nio månader! Och det är visst helt rätt och riktigt säger dem som vet.
Den där lilla filuren i min mage har nu bott där i över tre månader.
Märkligt känsla att ha något/någon som växer i en , väldigt skumt och det väcker en massa konstiga tankar till liv.
Det är mycket att fundera kring och oroa sig för.
Härom dagen satt jag och funderade på hur det känns där inne när jag böjer mig dubbelvikt eller sitter på nåt konstigt sätt. Det måste ju bli helt trångt och obekvämt, tänkt om en liten hand eller fot går av?!
Ja jag vet ju att sånt inte kan hända men ändå.
Och när jag nyser sisådär 7-8 gånger på raken, vad faen ska den tro. Pyret kanske blir jätteskraj och tror att det är jordbävning eller så kanske det är skitkul och lite som att åka karusell.
Det lilla livet kan ju inte ens önska sig sin favoriträtt. Här sitter jag och proppar i mig apelsiner bara för att det är det enda jag kan tänka på. Den kanske suktar efter en stor fet hamburgare eller en milkshake, vad vet jag...
Nä den där lilla sparrisen i min mage har sannerligen vänt upp och ner på det ena och det andra. Den har bl. a. lyckats vända upp och ner på mig ett antal gånger, dubbelvikt över toastolen. Illamåendet har börjat avta något och jag hoppas innerligt att det försvinner för gott.
För två veckor sen gjorde vi första ultraljudet, åh det är verkligen helt osannolikt. Endast 5 cm med ett hjärta litet som ett risgryn. Jäkla vad den körde gymnastik, aktiviteten var det då inge fel på. Benen sprattlade som på vilken karatekid som helst och det små nävarna skuggboxades i ett. Men det är klart, första intrycket är ju viktigt så sparrisen ville väl impa på morsan och farsan.
11 kommentarer:
Meen vad kuuuul!! Jättegrattis!! när är den beräknad att anlända den lille filuren? Att det känns lite skumt hör nog till, så känner nog alla, det är ju faktiskt heeelt otroooligt att man faktiskt kan skapa nåt så underbart inne i kroppen=)
Mot slutet av mars borde det vara dags!
vad spännande!!=) Hoppas du får må bra nu då!! Hur går det för U med sina 2 småttisar då?
kram!
Jo det går nog bara bra med Ulricas småttingar. Just nu är dem upp hos mommo och moffa och myser!
Ludvig som är äldst har börjat prata hej vilt, jätteskoj. Synd bara att jag träffar dem så sällan.
ja, det är ju så trist att Sverige ska vara så förbaskat lååångt, vi träffar ju Hanna alldeles för sällan =( (Sofia´s tjej)
Det är så skoj när de börjar prata, de blir som helt plötsligt en stor unge och ingen liten bejbis..*skratt*
Har Julia några barn eller barn på g då?
Just ja Sofia har oxå barn, man har lite dålig koll nuförtiden!
Ja Julia är faktiskt gravid, hon hade en jättesöt mage nu när vi träffades på hennes 30-års fest. Hon är nog 2-3 månader före mig. Dom bor i London men har sommarställe i Falkenberg. Hon lär nog vara där rätt mycket i sommar så jag hoppas kunna hälsa på när vi förhoppnigsvis är mammalediga båda två.
Vad skoj att Julia oxå ska ha en liten!!=) Hälsa o gratta henne!
Jo, Sofia´s lilla Hanna är ju 1½ år nu, tiden går så foort!!*skratt* Saga o Hanna är raka motsatser till varandra, men så är ju jag och Sofia väldans olika oxå=)
Hoppas din grav går finfint och att du slipper gå över tiden, det kan inte vara nån höjdare har jag förstått...
Hur trivs de i London då? Är han därifrån eller?
Vad heter du i efternamn numera föresten?
haha.. långt inlägg blev det, men det är ju mycket man vill veta...=)
kram!
Julias Johan är Hallänning, dom har bott och jobbat i London i flera år och det låter som att det blir ett tag till.
Jag heter fortfarande Fors! Petri tog dubbelnamn, vilket jag är väldigt glad över ;)
Trivs de bra i London då? Jag tycker det är så häftigt med folk som vågar flytta utomlands så där, själv skulle jag varken våga eller vilja..*skratt* Själv är man en sann norrlänning i själ och hjärta=) Min gubbe fick ju flytta upp ungefär 100 mil*fniss*
Jag förstår att du ville behålla Fors, det är ju sååå fint! Själv hade jag inte så svårt att välja bort karlsson, är ju inte så mycket unikt med det...*asg*
Ni har inga planer på att flytta uppåt då? hur bor ni i sthlm, har ni hus eller lgh eller?
kram!
Ja jag ville verkligen behålla Fors, det ligger mig varmt om hjärtat. Sen har Petri ett lite klurigt efternamn så han förstod mig och insåg att jag nog ska heta Fors. Han heter Uitto och ingen kan ju stava eller uttala det, U byts ut mot V, och då blir det genast en mindre trevlig betydelse ;)
hahaha! Ja då förstår jag om du inte ville byta..*skratt* Fors klingar ju ganska mycket bättre än Vi---*skrattar*
Skicka en kommentar