En glad tjej!

Clara och kusin Elsa i en gosig kramstund på julafton.

Jullovet är över och vi tar flyget till Stockholm igen. Clara är världslycklig över sin nya resväska och nyköpta Bamsetidning.

Inomhus

Clara sover, mamma skurar golv och resten är ute på olika håll. Gällivare, lekland i Kiruna, en jobbar, Elsa och Freddan är nere i stugan, det är helt lugnt och tyst! Rätt skönt, vi har haft rätt fullt ös med alla 12 familjemedlemmar + två halvblinda och döva terrier som är i vägen vart man än sätter fötterna. Pappa funderar på att bygga ut… Nästa jul bör vi vara minst tre till. Kul men man blir lite matt också.

Det är kallt nu, riktigt kallat -30 nånting. Mest inomhusaktiviteter och nån snabb tur ut då och då. Idag ville Clara kolla vädret där ute, det tog 30 minuter att klä på och efter 12 minuter ute frös Clara och ville in. Och efter att en av älgkalvarna som intagit gården visade sig ville hon definitivt gå in.

Nu är fröken vaken, dags att testa hennes nya monstersaxar som klipper roliga mönster. Och godis ska vi äta, i massor!

Jullov

En glad lucia som längtar upp till norr och jullovet!

Vi har avverkat fyra dagar hos mommo och moffa. Julen gick i feberdimmans tecken för min del, så jag har liksom missat allt. Hängde med till grannarna på julbord men var inte riktigt med i matchen. Resten av tiden har jag mest legat. Men så äntligen är jag nu piggare!

Ute är det rätt kallt just nu så vi roar oss inomhus, laddar för att ta oss ut senare. Trotsade kylan igår och byggde snögrottor och åkte skidor, Clara var helt grym. Hon körde ett varv runt moffas skidspår, ramlade inte en gång och var hur stadig som helst. Skit duktig!

Den rätta vinkeln

Jag är nu i vecka 29 meddelade barnmorskan idag, jaså så trevligt. Jag har inte direkt den örnkoll jag hade med Clara, då visste jag vad som hände varenda sekund med bebisen. Hon undrade även om jag märkt av att jag blivit större, om jag tänkt på det helt enkelt. Men herregud vilken nöt! Jorå så att det har jag väl noterat. Shit, jag är ju enorm!

I den här vinkeln syns inte dubbelhakan, måste nog börja använda den vinkeln mer alltså.

Störst går inte först

Folk skiter verkligen i att man är världens största gravida person med onda fötter, trött rygg och blodsockerfall. När jag stod i kön för att fylla min jultallrik på Opera källaren hann jag räkna till fem kostymklädda herrar som trängde sig före mig. Till den sista sa jag, lite skämtsamt MEN med en vass underton ”jaja, träng dig före en gravid bara, gör det du också”. Han vände sig om och sa ”ojdå, jaha jasså du är gravid” Så stirrade han på magen som ingen kan undgå att se, sket fullständigt i det och stod kvar framför mig. Jag blir irriterad på det där äckliga trängarbeteendet även som ogravid men extra mycket nu kan jag säga.

Annat var det i Spanien, ojoj. Förstaklassig service för gravida. När jag ex. stod i kassan för att betala min läsk såg jag kvinnan längst fram, som redan packat upp alla sina varor på bandet. Viftandes och pekandes mot mig, hon gav sig inte. En gravid står inte i kö, fram med dig! Och sånt stuk var det på alla. Alltid förtur i toakön, folk reser sig upp och erbjuder sittplats osv. Ett mycket trevligt beteende som dock inte existerar i Sverige. Kom bara å tänka på det...

SNÖ!

Det tar aldrig slut det här snöandet, lovely! Jag tror aldrig det snöat så här galet under mina snart 15 år i Stockholm. Men nu har det varit sånt där jobbigt aggressivt snöande som sticker i ögonen och tar sig in överallt hur man än gör.

I fredags gav jag mig iväg på ett mysigt glöggparty iförd klackar, kilkklackar men ändå. Jag åkte mest taxi utomhus men det var kämpigt den lilla biten jag tog mig fram i snön. Lördag fick det bli luddiga gympadojor hela långa dagen, varmt, gosigt och bekvämt. Shoppade med Jennie och Renita och åt rödinglunch MED efterrätt på Grodan sen blev det ytterligare en glöggtillställning i Danderyd.

En riktig gammal hederlig byglöggfest, kan inte bli annat än trevligt! Representanter från Vittangi, Kuoksu, Svappavaara och ett hörn av Lainio. En drog fram stickningen och passade på att utföra nytta med nöje och gjorde färdigt julklapparna. Med en riktigt norrländsk "spåtant" i sällskapet blev alla givetvis spådda och hon är verkligen riktigt på riktigt så det är spännande grejer. Eftersom de flesta var något äldre än oss presenterar man sig med föräldrarnas namn och byanamnet såklart. Och det blir alltid fullträff. "Nämen herreguuuud!! Jaha Gullan och Bosses dotter, från Kuoksu! Men herregud, du måste hälsa!"

Och dagens skor blev rejäla Bally skor. Ingen längre tur i snön. Medan Petri och Clara rejsade med pulkan mötte jag upp Teresia i vår galleria för lunch och mer shopping. Kom av mig med julklappar och shoppade mest till mig själv så nu vette sjutton när jag ska hinna med det sista inköpen. Ja, nå OK i Vittangi står ju kvar. Där har man ju julhandlat förr.

Det var bättre förr

Sprang, eller joggade, ja eller typ lufsade fort. Gångart okänd men ett betydligt högre och skumpigare tempo än att promenera och på det kissnödig. Så tog jag mig fram till tvärbanan igår för att inte missa den. Jag hann fram precis på sekunden, dörrarna slog igen men jag hann trycka på dörrknappen och dörren gick upp, hujeda mig en sån tur. Annars hade jag blivit redigt förbannad. Att röra sig snabbare än promenera och att vara kissnödig på det är icke att rekommendera för gravida med en jättemage, ont i ryggen, fötterna, ja va fasiken, ont överallt!

Det är tungt nu…

Och igår var vi på Opera källaren på det årliga julbordet. Jag var övertygad om att jag kunde säga att de inte gjorde en besviken och höll samma gamla fina kvalitet. Men det fick jag minsann inte. Förutom att man först av allt blir servera en halv hummer till bordet så var det riktigt dåligt i år. Mycket folk, betydligt fler bord ihop trängda, surrigt och trångt och världens sämsta system runt buffébordet + att det inte var lika hög klass på maten. Mhm.. minsann, det märks att det var ett något bättre ekonomiskt läge förr om åren.