Det finns hopp!

Igår vat det blött! Kändes som att det inte fanns någon återvändo, inget hopp om att snön skulle klara sig ett tag till. Barnen lekte i gigantiska vattenpölarna, det fick bli promenad istället för skidåkning och skotern fick stå. Men pappa hade rätt, det frös till under natten och var fantastiskt bra idag!

Jag tog en tidig skidtur upp efter älven. Skaren var perfekt och jag kunde trycka på för fullt. 11 km blåste jag på och solen log mot mig.

Senare sammanstrålade vi med mina syskon och alla barnen uppe på "jyppyrä". En perfekt grillplats och pulkabacke på ön som ligger mitt i älven. Ingela, Isak och Ella anslöt också en efter en på sina skotrar och sist att joina var pappa. Han berättade att de övade backhoppning just på denna kulle när de var små, kompisen hans bröt benet och deras backhoppningskarriär var över.

Åter en härlig dag till ända. Nu sover mina små juveler efter bastubad och godnattsaga. Jag smyger nog upp för en kopp te och tar emot mamma som snart kommer hem från jobbet.