Olidlig väntan

När man är 2 och 5 år går det inte ens att försöka förstå hur man kan missa att vara hemma på sin födelsedag. Petri fyllde år och befann sig i Tyskland. Det bekymrade våra små älsklingar och dom har planerat mottagande av jubilaren i tre dagar! Vi firade här hemma på självaste födelsedagen. Clara bestämde maten, kyckligklubbor, ris och sallad för det verkade festligt. Vi drack mjölk i rosa champagneglas av plast. Dukade med servetter och sugrör. Och till efterrätt blev det kakor, bullar och saft. Partystämningen infann sig inte riktigt, det var lite tyst och Frank tyckte synd om pappa som nu missade detta. Barnen tog mig inte på allvar när jag sa att pappa nog har det supermysigt, njuter och blir ordentligt firad där han är. För hur kan man ha det bättre än här med oss liksom.

Igår bakade minisarna tårtor, tillverkade glittriga teckningar och vi slog in paket. Idag efter dagis var humöret på topp och spänningen olidlig! Äntligen fick de fira sin fina pappa.