Det var både skrämmande och lite upplyftande att träffa min personliga tränare igår, mest skrämmande. Jag vet ju att jag är i urdålig form och att det finns mycket att jobba med. Men det gör ont att se det svart på vitt. Efter konditionstest, invägning och mätning ville jag bara lägga mig ner, sparka med fötterna och storgråta. Hur kunde det bli så här?!!
Jag gick ju dit och skaffade mig min nya superman vän för att jag måste komma igång och bli vanlig igen. Resultatet var egentligen inte ett dugg överraskande, men med testresultatet i handen kan jag inte mörka längre. Nu finns det på papper att jag är ett fall för Anna Skipper.
Den upplyftande delen var att min fysiologiska ålder är 28 trots allt elände, jag är alltså 5 år yngre än jag tror.
Jag fick nys om min "Anna Skipper" via Pilis, han sa att det är den bästa PTn man kan hitta. Han är tuff, hård, går inte att lura och man kommer garanterat i form, typ. Jag kunde såklart inte annat än nappa på förslaget och kontaktade honom OMG. Pilis glömde bara att nämna en liten liten detalj. Jag har dessutom världens snyggaste PT! Inget större problem kan tyckas men jag hade föredragit en något fulare variant.
Så nu ska jag i sann Anna Skipper anda föra kostdagbok fram till vårt nästa möte. Jag insåg direkt en problempunkt. Jag har svårt att ljuga och skulle inte kunna "råka" bokföra en smörgås när jag i verkligheten ätit två. Det slutade med att jag bara åt en smörgås till frukost även fast jag var sugen på två, det såg bätttre ut när det kom på papper. Skulle nu detta fortsätta lätt och glatt skulle jag vara smal snabbare än kvickt. Problemet är såklart att när superman inte övervakar min kostdagbok kan det sluta hur som helst.
Jag får helt enkelt se till att smalna av rejält under dagboksveckan så har jag lite försprång, eller nåt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar