Förkylningen hann bara lätta en aning när magsjukan klev in och tog över. Än så länge bara för Claras del men just magsjukan brukar ju vara sånt som biter sig fast och inte lämnar nån oberörd. Jag har kört hårt med handspriten och hoppas att alla baciller i min närhet fått smaka. Igår var jag och kräkisen hemma, jag försökte jobba mellan attackerna och lyckades faktiskt få en hel del gjort. Petri kom hem på lunch vilket både jag och Clara väntat på med stor iver. Clara låg halvdåsig och tittade på Teletubbisarna på DVD och jag styrde upp lunchen. När han äntligen kom hamnade jag i ett telefonmöte och när jag la på luren sa Petri tack och hej och drog vidare. Blev ju ingen trevlig lunch alls och när jag själv skulle äta var min matlust helt borta. Inte konstigt i och för sig efter allt spysanerande och vrålförkylning på det.
Idag kändes allt dock betydligt ljusare. Clara var piggelin och slukade en tallrik gröt till frukost - lättnad! Inget dagis såklart men hon åkte till farmor och jag och Petri kunde jobba på i godan ro. Och nu tror jag att det börjar närma sig slutet för min förkylning också, det vore ju fint!
Förövrigt så har jag tagit tag i saker och ting, jag gick ned i arbetstid från 1 november. Numera jobbar jag 70% vilket jag hoppas ska fungera och göra att livet går att få ihop. Jag hade gärna tagit emot en heltidslön och med allt som händer på jobbet vore det fint att kunna jobba på som förr. Men... livet är inte förr, livet är här och nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar