Fnittrig

Tre dagar hemma med Frank och Petri har jobbat till sena timmen hela veckan. Det kliar i kroppen, en befrielse att få åka helt ensam till Ica. Blir lite rädd för mig själv över känslan av lycka när jag står och väljer äpplen och ingen stör mig! Ingen frågar nåt, ingen drar i byxbenet, ingen gråter, ingen bråkar. Fast det är ju ändå trevligt att känna lycka så skitsamma att det är vid fruktdisken på Ica!!

En annan lycklig stund var ju att Petri som alltid, om han kan... ställer upp till tusen procent! Han tog med Frank en sväng på jobbet så jag kunde dejta min PT. Jag känner också av en gnutta förkylning, allmänt seg och trög efter tre dagars vab. Jag förväntade mig ett tungt lite halvdåligt pass. Vi gjorde tester för att se vad jag går för och hur vi ska träna framöver. Och nu blir jag helt fnittrigt! Lyssna på det här! "Du är på elitnivå" Haha! ELITNIVÅ. Fantastiskt. Och det här sa han efter att jag maxade situps. Skitsamma om han överdrev det var ändå en jävla pepp!

Jag hade tryck i squatsen, bra armhävningar (dubbelt upp mot Petri), fick mjölksyra i rodden (irriterande), kass i plankan och urusel i jägarställningen, fick sjuk kramp i låren. Mina lår är ingen lek. Bra muskler men dåligt med syre liksom. Jag måste stretcha mer, köra med foam rollern, gärna basta och få upp värmen och tokmassera. Det kommer nog bli ordning på den här kroppen snart! Och peppar peppar... Jag har inte haft ont i svanken sen augusti vilken jag innan hade konstant värk i fem månader och innan dess fram och åter sen Clara föddes.

Jepp. Och nu dags att dra fram en älgfilé ur frysen och planera kvällens middag. Frank dekorerar pepparkakor, Clara pysslar och Petri jobbar.

Feber

Frank har ordnat mys. Discolampan igång, julmusik i högtalarna och Play station. Han tycker inte alls det är jobbigt att ha feber. Jag tycker det är lite trist... Ingen träning på två dagar och försöka roa en febrig men ovanligt pigg treåring, tröttsamt! Nu åker vi och köper pepparkaksgrejer i alla fall, ett pepparkakshus kan vi ju styra upp i brist på annat att göra!

Pippi Långstrump

Första passet med nya PTn idag, kändes bra! Smög in ett eventuellt delmål innan slutmålet... Vasaloppet... Vet inte hur klokt det var. Men det var ändå inget slutgiltigt delmål, jag sa att jag kör om jag känner mig tillräckligt stark. Och han sa "Ok, då ser vi till att du är det..." Nu vet jag inte hur jag ska ställa mig till det här. Den fullständigt vettlösa sidan i mig jublar och gör små glädjevolter och börjar längta efter snö och ser på riktigt fram emot Vasaloppet 2015, blir löjligt glad, peppad, taggad och lite smålycklig.

Den andra sidan blir helt trött och fattar inte hur jag ens kunde nämna en sån sak, nästan irriterande. Jag lovade faktiskt dyrt och heligt förra gången att ALDRIG under inga som helst omständigheter ställa mig på just den startlinjen igen.

Han kanske har glömt det till nästa gång vi ses, PTn... Det är redan på torsdag i och för sig men han kan ju ha dåligt minne!

Hur som helst kommer vi jobba hårt på att göra mig stark! Fokus marklyft, frivändningar, benböj, utfall i olika varianter, hålla på och pressa stången över huvudet, mage och bäckenlyft. Sen när jag närmar mig Pippi Långstrumpstyrka då går vi vidare. Bra plan tror jag, taggad!!

Lyckopiller

Så här va, jag har kört trehundra tvättar på två dagar, ungefär. Men nu är tvättstugan uppstyrd och sinnet genast lättare. Medan jag sorterat tvätt, vikt tvätt, hängt upp tvätt, startat igång tvättmaskinen, torktumlaren, torkskåpet och pytsat in klädhögarna i respektive garderober har jag käkat m&m's och vridit upp volymen. Många m&m's blev det och många varv på "When the beat drops out" Marlon Roudette och andra favvolåten just nu "Budapest" George Ezra. Så ja, det gick rätt smidigt.

Bra crosstraining i söndags och en intensivt lunchspinning igår. Vila idag och imorgon första passet med ny PT. Tränar på som vanligt, känner mig stark och det är roligt att träna!!

Och som vanligt, få upp knoddarna, packa de små ryggsäckarna, ordna morgonmellis till Clara. Två riskakor med ostsmak och en mandarin. Alltid samma lika... Idag ridskola, gick ruskigt bra. Jag är så glad för Claras skull!!! Frank var med och... Jaaaa livade upp stämningen kan man väl säga. Han hängde mest i caféet, fick sällskap av kompisen Jessie och hennes storebror. Dom beställde nudlar, Festis och spelade Nintendo. 

Lycka är olika från dag till dag. Dagens lycka för Frank var att han lyckades skruva upp nudlarna på gaffeln OCH hinna plutta in tuggan i munnen innan allt gled av igen, precis som en italienare äter sin pasta. Något han länge önskat att han kunde. Claras lycka var att hon helt på egen hand fick hästen i gallop, inte många steg men ändå en lycka. En lycka som strålade lång väg. Och min lycka varje dag är just dessa två lyckopiller. Älskade ungar!

Det ska va gött å leva!

Jo, vi frossade ljuvlig mat på Supper förra veckans fredag. Riktigt frossade alltså. Med Petri, Jennie, Micke och Ronny. Det var så glatt så vi var tvungna att svänga förbi Bar Nombre efteråt. Och stuffade sen på Rose Bar tills fötterna bad om nåd. Natten avslutades på hotell.

Hotellfrukosten kändes inte så upphetsande eftersom Petri nu fokar på träning och kost. Han käkade två ägg, gröt utan nåt i, två glas vatten och kaffe. Jag fick feeling, tänkte att mat är inte allt. Nog kan jag också! Hoppade marmeladen, som annars är obligatorisk på smörgåsen vid en hotellfrulle. Jag tog inte ens smör på mackan utan den magraste osten och en kopp kaffe till. Ingen juice, ingen äggröra för jag orkade inte hämta nån och ingen croissant. Trist som fan men jag hade bråttom. Bråttom hem. Petri stannade i stan och tog en powerwalk i väntan på Göteborgarna.

Ingen P-bot, värt att le! Bra musik, hög volym, gasen i botten och en tuff u-sväng på Birgerjarlsgatan. Givetvis förbud för sånt, kände mig lite frän, gasade lite till, så där onödigt mycket som killar måste göra lite nu och då.Handlade efter vägen och skyndade hem.

Och sen kom dom. Anna, Robs och Petri. Och det blir så där glatt igen. Champagne, surr, bubbel, babbel och löjromstoast till lunch. Bastu och vi gör oss lite snygga! Middag på Bar Nombre, BÄSTA! Och sen Mando Diao i Annexet...

Vi var så förväntansfulla! Men vilken flopp... Märklig konsert. Petri smuttade på en öl och stod med ryggen till scenen hela konserten, Robban dansade runt och lyfte runt på damerna i publiken, Anna var mest koncentrerad på att återfinna en Pajalabo vi råkade stöta ihop med tidigare men hon sjöng ändå med i nån låt då och då. Jag vet inte vad jag gjorde... Såg väl mest bara dum ut.

Söndag åt jag lunch på Mallorca. Det råkade bli en härlig spontantripp med Mona till Palma. Tre mycket uppfriskande dagar!

Efter en hektisk onsdag tog jag sovmorgon på torsdag men inte onödigt länge. Lunchträning på SATS och vidare till ICA för att fylla upp kyl och skafferi. Till middag fick Petri sallad som önskades. Quinoa, ugnsrostad parmaskinka, rödbetor som jag vände runt i sesamfrön och gojs på getost och keso och sen en massa salladsprylar. Och vi förundras över hur tyst och tomt det är utan barnen.

Efter fredagsträningen är det äntligen dags att hämta hem skrotisarna. Vi rullar mot Hälsingland, ordnar röding till middag för farmor och farfar och har en mysig fredagkväll. Clara och Frank får en miljon pussar och berättar ivrigt om alla upptåg under veckan. Alla nöjda, alla glada, livet är fint!

Jag blir helt avundsjuk på mig själv över den gångna veckan. Kommande vecka har jag ingen aning om vad den har att erbjuda, möjligen ett lägre tempom men det kan man aldrig veta. Någon önskar pepparkaksbak och julstämning. Varför inte...

En typiskt bra onsdag!

Jag är rätt nöjd när jag känner att en dag har använts fullt ut. Jag vill gärna ta till vara på den dyrbara tid vi besitter på denna besynnerliga planet. En dag försvinner så lätt, en vecka, ett år... Poff! Så är vi färdiga med jordelivet. Jag hoppas att jag när den dagen kommer känner mig tillfreds och nöjd över hur livet blev.

Det finns oändligt många exempel på en bra dag, o ä n d l i g t!!

Hela den gångna veckan har varit ett enda stort energimoln och fyllt av lycka. I onsdags åt jag frukost på Mallorca en croissant och starkt kaffe i all enkelhet. Lunch i Barcelona och presentshopping till mina älsklingar. Middag på Ljungrens, Hornsgatan i Stockholm med min man och sedan mest troligt årets bästa konsert. Ed Sheeran i Globen, ett litet geni den pojken! Kvällen avslutades med jobb. Jobb i Stockholms tunnlar och vi tittar till pojkarna av den hårdaste sorten som håller ställningarna på nattskiftet. Allt flöt på, inga konstigheter och vi kunde rulla vidare i natten. En typisk bra onsdag!

Vaknar

Vaknar på en bondgård i Hälsingland. Tuppen väcker oss inte denna morgon så vi sover till 08.00. Frank ligger i sängen och övar engelska ord som han översätter till franska. Clara vaknar till och myser, inatt fick hon ligga närmast mamma eftersom Frank självmant valde pappa. Vi borstar tänderna, klär på oss och betalar rummet. När vi checkar ut får vi höra att tuppen lägger ner att gala när vintern kommer och håller sig mest inomhus, därav ingen väckningen denna morgon. Men kossorna skymtade i morgondimman och var redan ute i hagen.

Frukost hos farmor och farfar. Gröt med fyra sorters bär, grovt bröd och en kopp kaffe. Gott, nyttigt och liksom redigt á la fammostyle. Riktigt mysigt att vara här! Barnen har varit här på en veckas höstsemester och haft det värdsligt bra!!! Nu packar vi ihop och drar hem. Skönt att ha familjen samlad igen!

Stallfika

Det är tisdag och vi inmundigar det obligatoriska stallfikat efter ännu en ruggit bra ridlektion. Nu hem och bada bastu!

Full fart framåt!