Det går framåt!

Det går framåt fast bakåt! Frank har börjat krypa, typ.. Kanske är något entusiastisk i benämningen krypa. Men det tar sig och som sagt det går framåt även fast han bara kommer bakåt. Igår backade han in i gardinen och fastnade där. Han var så nöjd, så glad, så stolt. Min lilla Frank!

Åla är nog en bättre benämning men då borde krypa vara nära. Just precis backade han in under sängen. Mindre nöjd över att hamna där i mörkret. Nu måste vi öva på vändningar också, så han kommer ut från ställen där han hamnar ofrivilligt och inte vill stanna desto längre på. Trixigt.

Och efter helgen med pappa säger han nu "paaa paaa". Så förutom sina små ljuvliga gurgelljud och det mer högljuda grott gubbe vrålen kan han nu säga pappa! Grattis Frank. Dubbelt grattis, för idag har du namnsdag!