Jag är allt annat än i farten när jag kommer hem nuförtiden. Gör bara precis det som behöver göras. Äta, bada Clara, mysa, läsa bok, in med nån tvätt när det kniper, upp med tvätten, lägga Clara, såsa ihop och känna ångesten komma sipprande om jag har jobb som väntar. Klarar jag mig utan kvällsjobb vinkar jag istället av Petri när han drar iväg på kvällsjobb. Såsar ihop utan jobbångest. Puttar undan nån liten dammtuss under soffan, låtsas som att jag inte ser att bordet är så kladdigt att jag skulle fastna fast ordentligt om jag råkar röra där. Sjunker ned i soffan och bläddrar i en tidning utan att läsa vad som står, när jag kommer på mig själv med det fenomenet lägger jag tidningen på bordet. Och där lär den ligga tills någon bänder loss den med våld. Sen zappar jag helt förutsättningslöst och stannar mest troligt vid Idol eller nåt annat crap.
Och mitt i den världen som jag lever i just nu dimper tidningen Vasalöparen ner! Vänta nu... Hur tänkte dem nu? Jag är nog rökt när det gäller Vasaloppet, fullkomligt jädra rökt! Jag lär inte få överdrivet kraftigare muskler i överarmarna av att sopa dammråttor under soffan. Det kändes plötsligt väldigt märkligt att jag överhuvudtaget anmälde mig till Vasaloppet. Jag var nog inte helt sund i tanken vid det tillfället. Det lär knappast bli mindre att göra på jobbet ju mer jag kommer in i det och dygnet lär säkerligen inte få fler timmar. Claratiden ruckar jag inte en centimeter mer på och träning blir definitivt en bristvara hur jag än gör. Nånstans har min goda planering för hur allt ska gå ihop fallerat, måste lägga upp en ny bättre strategi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar