Helt plötsligt firar vi tydligen förlovningsdagen, inte helt nödvändigt men absolut trevligt. Vi gjorde det på Petris initiativ å allt. Igår var det alltså tre år sen vi kom på att vi skulle gifta oss och åkte till Häringeslott för en förlovningshelg.
Tre år senare satt vi då hemma i köket och åt en fin middag med en fin liten Clara vid bordet. Det kunde man inte ana då.
Vi drack ett vin som är värt att komma ihåg och som jag verkligen kan rekommendera. Jag blev väldigt glatt överraskad. Saint Clair Pinot Noir 2007, Nya Zeeland. Den kommer vi med all säkerhet att köpa några flaskor av, rätt snart igen.
Middagen toppade vi med min favoritost, gruyère och en konjakshonung som Jennie hade med sig från mejeriet. Svindlande gott!
Idag blev middagen inte fullt så flådig. Petri är ute på galej och jag orkade inte ut för att handla i regnet. Det fick bli fiskpinnar med stuvade makaroner, morotsstavar och ett härligt glas vanligt vatten till det, Clara fick mjölk. Andra gången i hela mitt liv som jag lagar fiskpinnar, funkar men jag kan inte påstå att det smakar fisk.
Efter maten rejvade Clara loss på inredningen, badade, rejvade lite till och strax efter åtta sov hon. Nu ska jag vika tvätt och återställa lägenheten en smula efter Claras framfart. Sen, sen mina vänner 30 minuter på spikmattan och ett hett bad och jag kommer att somna som om jag vore kunglig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar