Kyla

Kylan är något mer påtaglig här i byn, vintrigt, isigt, krispigt och friskt! Jag längtar inte till Stockholm.

En glad liten öl bara

Det här var en riktigt glad friday ginger beer. Glad för att det var fredag, början på höstlovet, nära tills mina barn kommer men mest glad för stunden och för att Jennie kom över på bastu.

Jag är fullständigt hooked på ginger beer. Den alkoholfria gör jag helst en Moscow Mule på. Vodka, ginger beer och lime är originalrecept. Mitt är Gin, ginger beer, lime och gurka. Schjuukt gott!

I fredags tog vi en Ginger Joe, den ölen är med alkohol, något för söt men med ett stänk av lime så ordnar det upp sig!

Efter bastun hoppade vi in i en taxi och på order av festgeneralen Bo infann vi oss vid hamnen nedanför slottet innan 19.00. Som vanligt i sista stund men ändå i lagom tid för att slänga oss ombord på en liten Cruise. En sån där räkbåt trodde jag, det här var nog samma koncept fast med tacos. Ahhhhh!!! En fredag utan barn och äntligen utan tacos, vad gör man helst då??? Man åker såklart tacojävlabåt!!!

Nä alltså jag gillar inte att klaga och det är förjävligt skönt när någon drar ihop folk, ordnar styr upp och bjuder in. Sååå... jag käkade tacos som aldrig förr och hade en mycket trevlig kväll.

Att man sen blir så förbenat trött och dras med huvudvärk dagen efter man käkat tacos på vuxet sätt, ja det får man väl ta ibland när man ändå hade så vansinnigt trevligt. Men nu ska jag inte äta tacos på ett tag. Jag ska foka stenhårt på höstlov, mina barn och träna!

Dodge

En sån där Dodge, det är kanske det jag behöver slog det mig! En redig bil med flak OCH dragkrok. Då kan jag lasta vad jag vill och hur jag vill och NÄR jag vill. Jag kan åka runt och lasta grejer hela dagarna om jag nu känner för det och så ser den rätt frän ut. Jag blir så less av att vara beroende av nån annan bara för att fixa smågrejer. Det kanske till och med är så att jag blir en lyckligare människa med en Dodge. Kan vara...

Näääee, det som gör mig lycklig alla kategorier är min Clara och min Frank. That's it! Det är det enda jag behöver. Så veckan utan dem är jag aldrig helt lycklig, snudd på olycklig. Jag kommer aldrig vänja mig vid att vara utan dem men jag måste lära mig att leva med det.

Och nu är det dags att plocka fram resväskan igen och kolla på "Så mycket bättre" i samma andetag.

Snowshow

Snowshow i Kungsträdgården i helgen och vi var där. Strosade runt, provade på, läste på, TITTADE på... Snowboard,freestyle och alla stylar. Clara och Frank kunde inte slita sig från den lilla backen dom byggt upp och preppat med konstsnö. Vi hejade och applåderade på alla duktiga åkare och var överens om att i vinter kommer det bli mycket skidåkning! Slakline var också fascinerande, vi fick prova på en lightvariant och insåg hur duktiga proffsen som visade upp sporten var. Det var ju SKITSVÅRT!

Upplever skidåkning där inne bakom gogglesen!

Varm choklad och bullar är obligatoriskt!

Pumpagubbe

Skulle behövt använda söndagkvällen till att plugga. Men jag blev som förlamad när jag lämnat mina juveler till deras pappa och blev ensam kvar. Att städa undan utan att nån går efter och plockar fram igen gör ju faktiskt att det blir städat! Ingen att laga middag till gör ju att det inte blir nån disk och kladd och klet. Och plötsligt finns tid att bara sätta sig i soffan och glo meningslöst på TV, precis vad jag gjorde i två timmar. Jag kollar aldrig TV nuförtiden, verkligen aldrig så jag visste inte vad jag skulle kolla på, zappade tills jag inte orkade med mig själv och insåg hur mycket den där TVn snor vår tid, vårt liv! Så jag klev upp ur soffan och bakade sedan av en rotselleri i ugnen i en och en halv timme. Massor av smör, citron och flingsalt och ett glas rött till. Varken mer eller mindre. En perfekt middag när man bara behöver tänka på sig själv. Och sinnesjukt gott!

Eftersom jag behövde söndagkvällen till att plugga bokade jag inte in någon söndagsaktivitet. Ångrade mig lite när jag insåg att jag mest troligt inte kommer att förmå mig att ens öppna böckerna och mitt enda sällskap var en pumpagubbe som spyr mot mig. Men ähh... Bättre det än inget sällskap alls.

Skolveckan förra veckan fokade på olika typer av funktionshinder. Massor av föreläsningar och en möjlighet för oss elever att prova på handikappidrott. Rullstolsbasket, goalball, innebandy utan armar, fotboll på ett ben, judo, volleyboll utan ben, alltså sittande osv osv... Väldigt lärorikt och en påminnelse om hur bra man ändå har det.

Söndagsaktivitet

Söndagar då jag lämnar barnen och kommer hem till ett tomt hus är grymt tuffa. Den här söndagen flydde jag in till stan, till Akkurrat och deras söndagsspelning. Willy Clay Band spelade, byfolk och mycket Kirunabor. Ett bra sätt att fly. Två alkoholfria öl, trevligt sällskap och bra musik. Sen hopp in i bilen och hemma och isäng innan tolv. Det är nog bra, att boka in söndagsaktiviteter då jag är själv, lättare att överleva!

Intensiv tid

Det är väldigt intensivt i skolan, betydligt högre tempo än jag hade räknat med. Jag gillar det men önskar jag hade mer tid och mindre missöden runt i kring. Det har hänt så mycket knäppa grejer och det tar liksom inte slut. Precis när jag kände att jag faktiskt kommer överleva det här med min axelluxation och hittat bra sjukgymnast och tränar på och ser att rörligheten förbättras varje dag. Då landar Frank olyckligt på studsmattan, alltså helt fånigt. Faller fram på knä i slowmotion, det knakar till och jovisst. Fraktur. Älskade lilla barn, det gör så ont i hela mig. Gipsad från foten och upp till låret, rullstol i åtskilliga veckor.

Han tar det ändå ok och kämpar på nåt fantastiskt bra. Vi kommer greja det här också men nu får det vara nog. Jag efterlyser positiva, lätta, härliga vindar. Och medvind tack!!

Älgjakten kom också mitt i allt. Den är svår att stoppa och dyker alltid upp, varje år. Två veckor var planen en gång i tiden men nu med skola och ett schema att följa kortade jag ner jakten till tre dagar. Ingen större jaktlycka men sköna dagar i byn. Och att få träffa familjen, bäst av allt.