Jag å Petri

Vi ska på julbord. Bara jag och Petri. Alltså ett helt gäng till men utan barn så att säga. Åh, så behövligt! I alla fall för mig, en vuxenaktivitet, tänkt så fint! Det var en härlig vecka i byn men ooo så intensivt. Och Petri hade det flott den vecka med jobb hur han ville, bio, käka ute med polarna, sova ostört... Det behövda han nog. Men det betyder att jag hade en rätt mycket mer fart fylld vecka ensam med kidisarna. Mina syskon med barn var givetvis också hemma. Hur kul som helst men alltså det blir allt annat än lugnt och det blir liksom hela tiden, ingen rast ingen ro. Så ikväll, om jag inte somnar vid julbordet ska det njutas stort.

Vi är ju faktiskt iväg rätt ofta på egna aktiviteter utan barn, ja mer ofta än många andra i alla fall. Men däremellan är det intensivt och barnen till 110%, speciellt för mig som är hemma med dem. Älskar det, men man behöver en gnutta annat för att vara en bra mamma, i alla fall jag. Energin fylls på så snabbt. En kväll för sig själv, med tjejkompisar eller umgås med min Petri. Då är man på topp igen!

Och nu ska jag poppa stereo på hög, jättehög volym, dricka en öl (för det var det som fanns i kylen) och duscha onödigt länge. Det hade nästan räckt faktiskt, sen hade jag kunnat gå och sova. Men på det blir det julbord. Tjing!

Kuoksu i mitt hjärta!

Testar moffas sparkbana ute på älven och sen lite skridskor!

julbocken snart på plats

Present till mommo, alla sju barnbarn gjorde en egen ljuslykta.

Sötaste kusinligan!

Den stora krypartävlingen

Moffa ordnade med kryptävling för de allra minsta när vi var uppe i byn (fanns inga skidor i passande storlek så denna sport fick duga så länge).

Lovisa slängde sig iväg och gick ut hårt vilket visade sig vara en bra taktik, hon kom först över mållinjen. Frank kom mycket tätt efter och Olle lite på svaj längst bak. Lite orättvist mot Olle som tagit sig an ålandet istället för att krypa. Kan gå nog så snabbt att åla men han kom aldrig riktigt upp i tempo. Lite som farsan sin, tar det försiktigt i början med knackig teknik och glänser efter några år. Så gjorde Freddan i skidspåret när vi var små medan jag och Ulrica eldade på direkt. Freddan tog sig sedan till juniorlandslaget medan jag och Ulrica la ner innan vi hann dit.

Och sen after kryp, ja eftersnack, nån majskrok och samkväm helt enkelt!

Festligt

Nu har vi firat födelsedag i dagarna tre, hemma i byn. Mammas 60-års firande påbörjades i fredags (på lillebrors födelsedag) med julbord i Masugnsbyn, på North Canyon Center. En surprise för mamma och en väldig surprise vädermässigt för oss alla. När vi kom hit i förra veckan möttes vi av gröna gräsmattor och nu lämnar vi byn med flera decimeter snö och -15 grader. Det var en hal, spårig och oplogad väg till Masugnsbyn och snön vräkte ner så sikten var noll. Vi kom iallafall dit och tillbaka. Och det funkade att ha med tre spädbarn, en tvååring, en treåring, en fyraåring och en femåring utan att vi blev utslängd.

Festen fortsatte på lördag då mammas syskon och grannarna kom över och idag var självaste födelsedagen. Mommo fick ett uppvaktande på morgonkvisten av barnbarnen som gjort varsin ljuslykta. Det blev även tårta, blommor, presenter och champagne på nytt. Och vi har haft en till fin dag i byn!

Mer New York då

New York var magiskt, klyschigt, jovisst. Men det var så. Jag trivdes utomordentligt bra! Längtar väldigt mycket tillbaka, tillbaka ska vi men då blir det mest troligt när våra sötgryn vuxit till sig och kan hänga med.

Varför vi åkte just nu var för att Clara och Franks onkel Chrisso fyllde 30 och valde att ha sin fest just där. En 30 års fest vill man ju inte missa så vi åkte med. Vi bodde på hotel thirty thirty, mitt i. Helt OK. Vi shoppade väldigt lagom, tre par skor var, en klocka, grejor till barnen, kläder till Petri.. typ det.

Vi firade Christopher på mexikansk restaurang och bubblade vidare den kvällen till Bubble Lounge. Med oss hela kvällen, ja hela resan hade vi vår mexikanske privatchaufför som Chrissos pappa hittade. Vi åkte flott i rymlig Chevrolet Suburban, precis som hemma! Enda skillnade att ragga runt i Chevan i New York på nattkröken mot Stockholm var att det känndes som att vi var med i en film hela tiden. Så jäkla fränt!

Åhh...

Förutom sightseeing i bil med vår mexikanske vän utövade vi sånt även på egen hand . Empire State Building, Ground Zero, båttur på Hudsun river,  konstmuseum, "Hop on Hop off buss" runt överallt och mycket promenerande och taxiåkande. Man får inte nog av stan!

Vi hann också uppleva årets första snö och det med besked. Helt galet väder men rätt häftigt ändå. Dagen efter ränsades hundratals förstörda träd bort i Central Park. Det blåste lite hårt kan man säga.

Sista kvällen var vi ensamma kvar, jag och Petri. Den kvällen var retaurang Cipriani bokad. Som vi såg fram emot den kvällen. När vi kom dit tänkte man ju att det vore trevligt att få se någon fräsig stjärna, nån cool kändis. Den första vi mötte i dörren var absolut en stjärna, en svenskt stjärna, Mikael Nykvist. Lite komiskt.

Resten var inte alls komiskt. Vi hann beställa in dyrt vin och väntade på maten då halsbrännan från helvetet bröt ut i Petris strupe. Jag har aldrig varit med om värre bränna. Han kallsvettades, blev helt blek, hade så ont att det även gjorde ont i mig. Vad gör man nu?? Vi övervägde att gå men hovmästaren hejdade oss och smög fram en tallrik till Petri. Det här kanske verkar skumt men testa... Petri testade, väntade knappt en minut och halsbrännan var väck! Han fick tre stjälkar selleri. Bästa tipset till surmagade personer.

Middagen på Cipriani blev inte riktigt som vi hade tänkt oss men New York blev över förväntan. Riktigt riktigt bra!



Stan en tidig morgon...










Hudson River och lite frihetsgudinna i bakgrunden..



Tomten

"det var mycket tråkigt att vi glömde lämna den där önskelistan till den där tomten" sa Clara med en suck... Vi glömde inte, vi (jag) orkade inte ens tänka på att ställa oss i kön som ringlade sig långt utanför NKs port. Och jag har mycket svårt att tro att Clara ändå hade vågat gå fram till tomten. Vi tittade på honom, årets NK tomte och Clara fick en pepparkaksängel av en liten Nisse. Jag tyckte vi var väldigt smarta som åkte upp till andra våningen, kollade på spektaklet på håll och lyssna i godan ro på stämningsfull blåsorkester. Clara var av annan åsikt.

NKs julskyltning gillades dock av alla, den var lite kul!

Och när vi kom hem kokade jag ihop god mat. Det enda jag kan ångrar så här i efterhand var att vi inte öppnade ett gott vin till maten. Lagade gräddig oxfilé pasta med svamp och lök. Dumt att inte dricka rödvin till.

Farbror doktorn

Vi besökte Sophiahemmet med Clara, en liten vaxpropp som behövdes plockas ut. Hon var den bästa av ungar och satt som ett ljus. Det var ett snabbt ingrepp men nog så otäckt. Läkaren var helt impad. Han sa att det var vid såna här tillfällen det var allra bäst att vara läkare, när man får hjälpa ett barn som dessutom är världens duktigaste. Han letade ferbrilt efter nån form av duktighets present, hittade inget och gav till slut en sån liten tratt som man kopplar på grejen man tittar i örat med. "Kul" tänkte jag, kunde han inte hittat nåt bättre, en penna, vad som helst. Men faktum är att det var en mycket fin present till en väldigt doktorsintresserad liten tre åring! Clara blev så glad, nu kunde hon åka hem och undersöka sina gosedjur och dockor. På väg hem upptäckte hon även att den gick att använda som trumpet. Hon sa om och om igen att det var minsann en snäll doktor det där!

Och minsta lilla ungen har gått och fått öroninflammation. Inte konstigt vi har haft några riktigt hemska skrik kvällar. Lilla söta hjärtat har ju haft ruskigt ont och inte vetat vart han ska ta vägen. Jaja, nu vet vi i alla fall, tack och lov! Penicillin och sen hoppas vi att den saken är ur världen.

Visar stolt upp sin duktighets present!

Älsklingarna!!

Träna

Clara är nöjd över lördagsträningen på Friskis. Hon var hyfsat mallig när vi gick dit första gången. Egen ryggsäck och egen vattenflaska var det absolut viktigaste.

Snart är vi pigga

Jaha fredag igen, tidsmässigt borde det vara tisdag eller möjligen onsdag. Men det är fredag och idag blir det mys säger Clara. Först mys med hela ligan och sen mys med pappa som befunnit sig på resande fot igen. Jag och mommo ska träffa Lasse B ikväll. Vet inte riktigt vad han bjuder på men det blir väl lite allsång och trevligheter, några Berghagen vitsar och sån där go gubbe stämning, jodå. Tror mamsing gillar det och får man höra den där kavajvisan när han tar av skorna och spottar snuset då är jag också nöjd! Vi får se...

Annars känner jag mig lite sliten, tränat fast jag haft ont i halsen, inge bra. Sovit dåligt i flera nätter eftersom Frank sovit dåligt i flera nätter, inge bra. Ätit farsdagstårta sen i söndags, verkligen inge bra. Men nu är tårtan slut och vi slipper fundera mer på den. Och förhoppningsvis piggnar hela familjen till nu när förkylningen börjar släppa på sina håll.

Snorigt å sånt

Det är ett himla snorande här, Clara och Frank har varit halvrisiga i flera veckor. Clara fick en släng av feber i förra veckan, den avtog och kom tillbaka under helgen. Och hon har varit hemma snart en vecka, inget dagis och en rätt rastlös tjej. Idag var vi ut och luftade och svängde förbi lekparken. Och mommo är här, som vi har väntat!

Plötsligt så händer det...

Han kryper nu! Igår var det fart, Frank började krypa på kvällskvisten och han fick in snittsen att ta sig upp från liggande till sittande och inte att förglömma, han sa mamma för första gången. Att höra bebis säga mamma det är kärlek det!

Åtta månaders kontroll idag, gick bra. Inget märkvärdigt, väga, mäta, snacka mat och vilka framsteg som gjorts sen sist. Och jag kunde ju stolt rabbla upp en massa grejs. Och fin var han också sa barnmorskan, kan bara instämma. Finaste ungen!

Mamma!

Frank sa mamma idag!! Naaww... sötis, han har tjata "pappa" i flera veckor nu. Och jag har tjatat tillbaka "mamma", "mamma!!". När vi gått igenom "vart är lampan?", "vart är klockan, TVn, tavlan, Clara?" osv. Då har vi även övat på vem Frank är och vem mamma är. När jag frågat "kan du säga mamma?" då tittar han på mig, blir jätteglad, funderar och säger "pappa!!".  Ååå så har vi försökt igen och jag får alltid samma svar, "pappa!!"

Men nu är ordförrådet utökat till mamma, pappa och nåt som låter som titta. Det säger han alltid med en viskande röst, det låter lite hemligt och tyst och det kommer mest hela tiden. Så det betyder mest troligt ingenting eller så betyder det precis allting.

Oj, nu har han rivit sönder mitt mönster på stickade TV-sockar, mitt enda mönster jag nånsin ägt. Det enda jag förövrigt lyckats sticka nån gång och senast jag gjorde det var nog, låt mig tänka... kan var upp emot åtta år sen. Så det kan väl kvitta att han nu strimlat hela skiten.

Och Frank är i princip vuxen nu, han äter som en hel karl på fasta tider.Gröt till frulle, riktig mat till lunch, mellanmål runt klockan tre, mat till middag och en vällingsluring innan god natt. Och på natten borde han inte behöva nåt men oftast blir han akut sugen och skriker tills han får ersättning, det är det som serveras efter midnatt.

Och nu ska jag bli bättre på att laga egen mat till Frank istället för köpes. Köpes är bekvämt som sjutton men inget slår såklart hemkört. Och Frank verkar gilla det också. Han älskar avokadopastan jag gör, mixad avokado, en gnutta vitlök och en gnutta flytande smör som blandas med pasta.
Idag smaskade han i sig potatismos på pottis, morot och ersättning istället för mjölk. Till det köpes frikadeller och päronskrap till efterrätt. Han sa mmm mellan varje tugga och gapade som en fågelunge för att snabbt få mer. Det är en fröjd när det här med maten fungerar bra!

Lördag i New York

Mäh.. jag lyckas inte föra över bilder från vår nya kamera till datorn. Har väl gjort det en miljon gånger med olika typer av kameror men med den här verkar det vara nåt riktigt knas. Tänkte föra över bilder från New York, för en gång skull fotade vi lite med kameran och inte bara med telefonerna.

Och nu vill Frank att jag genast ska sluta upp med vad jag håller på med och hänga med honom istället. Suck, får testa en annan gång. Värmer kaffet i mikron för andra gången och intar min plats på golvet.

Mobilfoton från vår lördag i New York...

Snöröjning (med plastpåse på huvudet), inte vad vi trodde vi skulle få uppleva i New York. Men så blev det.  På vissa ställen kom det 50 cm snö den dagen! Och storm på det...

Lätt kaos i vårt sällskap. Och här lyckas jag få en bild där det inte verkar snöa alls. Faktum är att vissa stunder såg man knappt handen framför sig. Christina, Viktor, Petra och Petri irrar runt, alla har olika idéer om vad vi ska ta oss för och Chrisso har vi redan tappat bort.

Busungarna

Halloween

.
Det var party på dagis, halloween party och Clara såg fram emot att gå dit som svampbob fyrkant (eller en ost som Petri trodde att det var). I sista stund tyckte hon att det vore bättre att vara prinsessa, spindelprinsessa. Så hon tog på sig kostymen från förra årets fest, en spindelklänning. Och för första gången sen hon har börjat på dagis bad hon Petri vända och gå hem när han skulle hämta henne på fredag. Gå hem och kom tillbaka efter dansen sa hon. Och de gjorde Petri.

Räknar

.
Frank lånade miniräknaren, räknar lite på barnbidraget eller nåt.

Om man sparar några månader kanske man har råd med en cool sparkcykel, eller just ja man måste ju lära sig gå först. Struligt. Nääe då får det väl bli en fräschare gåstol då, fast jag har ju en som funkar. Rätt indränkt i spya eftersom jag spyr så fasligt men snart är jag nog redo att lämna den ändå. En radiostyrd bil kanske, då behöver jag inte gå, man kan faktiskt sitt och köra. Mm det är schysst...

Från Göteborg till New York

Och en sista bild från Göteborg och jag kan rekommendera stället vi åt på när bilden togs. Fick tips om Yaki-da och vi gick dit, läckert ställe. Jag åt den godaste högreven jag ätit ever och supertrevlig personal. Lagom till vår enastående kaffe dom drink som blandades på ett lite modernare vis (det är visst inne med gammal fina kaffedrinkar igen, det tackar vi för!) kom en liten surprise i form av José González. Han spelade några låtar i bordet bredvid och sen kollade vi runt på det övriga planen som var minst tre. En riktigt bra kväll.

En bild på mina kära vänner som jag känt sen begynnelsen! Love you!

.........................................................................................................................................
Jag har övat mig på tidsinställda inlägg som borde ha dykt upp under helgen. Idag är det tänkt att det är tisdag om det funkar. Själv har jag befunnit mig i New York, hoppas jag. Och just nu borde vi ha kommit hem igen, men sånt vet man ju inte just nu eftersom det är onsdag veckan innan vi hade tänkt komma hem, just nu, nu när jag skriver. Så framöver borde vi kunna lämna Göteborg och berätta mer om New York!