Snickisar

Imorse var jag verkligen helt slut. Ändå har jag sovit rätt bra i natt, bara varit upp för att slå en gul två gånger! Jag orkade i alla fall inte ens försöka vara propert klädd utan drog på mig snickisarna som förövrigt börjar bli trånga.

Mitt nya liv som deltidsarbetande går inte helt lysande. Jag har jobbat över varje dag denna vecka, bara typ två timmar per dag men ändå. Känns lite snopet att bara få lön för deltid och ändå sitter man här betydligt mer. Hoppas att det blir bättre framöver annars får jag se till att ändra på det!

Vagnen är på G

Nu är vagnen beställd, en fullt utrustad Brio Happy i grönt med vanliga gamla hederliga hjul. Jag diggare den skarpt och tror att vi kommer å bli väldigt nöjda!
Jag blev än mer övertygad när jag fikade med Lisa här om dagen, hon hade en vagn med helt vanliga rejäla hjul och var supernöjd. Medan hennes kompisar som har trehjulingar klagade en del.

Innan har jag velat fram och tillbaka om vi ska ha en trehjuling eller en sån med små svängbara hjul fram eller en vanlig som är lite klumpigare att köra runt i affärer med. Det är så irriterande när man måste vara antingen eller. Cityböna med lätta små svängbara hjul eller skogsmulle som trampar runt på promenader.
Nu blev det mer åt skogsmulle hållet men jag tror att den funkar bra även om jag svänger förbi ett café på Stureplan. Snygg är den i alla fall!

Vi beställde även en spjälsäng, bilbarnstol och har fixat ett skötbord. Jäklar vad det börjar kännas nära nu!
Kommer nog att bli en märklig känsla när vi sen monterar upp prylarna och bäddar sängen och viker in minis kläder i byrån som vi köpte på IKEA igår.
Det kanske är en bra förberedelse att ha alla grejer runt omkring sig och vänja sig sakta att det kommer in en till i vårt liv alldeles alldeles snart.

Vi är redoa att bege oss ut på stan för lunch och ett besök på moderna museet!

Läge för deltid

Dåså, den sista arbetsdagen med full tid är avklarad. Från och med måndag jobbar jag bara deltid och kommer att göra det ända fram till beräknad förlossning.
Jag pratade med min chef i förra veckan om att det börjar bli tufft med heltid och idag fick jag läkarintyg. Kändes som en stor lättnad, den sista tiden har det varit rätt tufft.

Nu ska jag börja köra sjukgymnastik för mina karpaltunnelprobelm och ryggen. Sen vore det fint att komma igång med simning när jag får lite tid över. Jag kommer nog i och för sig att utnyttja min sjukskrivning till att ta sovmorgon så gott det går. Sover som en kratta och vaknar allt som oftast mellan 03.00-04.00 och sen är det kört att somna och jag hamnar i komatillstånd när det är dags att gå till jobbet.

Oops nu börjar det bli tomt här på kontoret, jag ska nog också dra härifrån. Dags att samla ihop mina pinaler och dumpa alla åtta koppar som dräller runt på mitt bord. Städa upp inför helgen så är det sen rent och prydligt när jag återkommer på måndag!

Armarna räcker inte till!

Jag insåg idag att jag knappt når fram till tangentbordet, armarna räcker liksom inte till! Och det beror inte på att armarna krympt på något sätt utan att min mage tar emot i skrivbordskanten och då kommer jag inte ända fram. Jag är väldigt stor nu med andra ord.
När jag kommer till såna insikter, att jag verkligen har växt IGEN känns det lite läskigt. Jag tror hela tiden att jag inte kan bli större att kulmen är nådd, men det verkar visst som att man kan bli hur stor som helst. Suck...

Nu har jag i alla fall jobbat färdigt för idag och ska möta upp Lisa och förhoppningsvis hennes lilla Ebba. Ebba hade varit lite krånglig idag så Lisa kanske kommer utan bebis och det vore ju synd. Ja, dags att skynda som vanligt!

Täppa är inge kul..

Det var en envis täppa jag åkt på. Inte nog med att jag har haft en såkallad gravidtäppa ända sen augusti. Nu har jag åkt en riktigt förkylning som inte vill ge sig. Jag har snorat och fräst hela dagen. Det ska bli så himla skönt att få kunna andas igen där nångång i april!
Tydligen brukar gravidtäppan släppa direkt efter förlossningen, helt magiskt. Hoppas verkligen att det stämmer in på mig.

Idag pratade jag med min chef om att eventuellt gå ned i arbetstid, nu börjar det kännas tungt att jobba heltid. Ryggen värker hela tiden och jag sväller mer och mer, det känns som mina fotsulor är ovala. Jag kan nog inte hitta en endast del på kroppen som inte ömmar på ett eller annat sätt. Min nacke blir ju inte heller direkt bättre av att kroppen blir tyngre och tyngre och att jag sitter som en hösäck framför datorn hela dagarna.

För att piggna till en aning tog jag en promenad till Polarn o Pyret på lunchen. Tänkte kolla in deras rea och hoppades på att hitta nån form av åkpåse eller annat varmt ytterplagg för en nyfödd. Fanns inte mycket på just det området men en himla massa söta kläder. Jag kunde inte låta bli att köpa några plagg till. Man blir som helt sjuk, jag skulle kunna shoppa exakt hur mycket som helst.

Nä nu har jag suttit framför dator alldeles för länge även här hemma. Jag lovade direktör Petri att fixa mallar för bl. a. fakturor till hans nya alldeles egne företag. Nu är det gjort så nu ska jag joina Petri som redan ligger och värmer täcket.

StockPipe bilen

Den första firmabilen på plats! Nu kör Petri järnet med nya firman..

Snorigt värre

Jobbar idag men hann bara innanför dörren innan jag ångrade mig. Jag är inte helt kry än och sitter mest och snorar och harklar och väntar på att dagen ska ta slut. Och här är det visst en försenad julgransplundring i eftermiddag. Ullis fixar och donar med fiskdamm, tävlingar och gud vet allt. Blir nog en trevlig tillställning men jag orkar nog inte stanna mer än nödvändigt.

Igår fick jag finbesök på kvällskvisten minsann. Jennie dök upp så jag ryckte upp mig och fixade käk till oss. En riktigt trevlig kväll, vi satt och prata i flera timmar och tog igen lite förlorad tid kan man väl säga. Väldigt längesen vi kunde sitta så och prata bara hon och jag utan barn och annat löst folk.
Idag är hon på nån inredningsmässa och suger in inspiration till sitt hem. Den hade jag också gärna besökt men en annan måste ju jobba.

Jag skulle behöva lite inspiration till att barnanpassa vår lägenhet. Vi skulle behöva minst ett rum till för att jag ska få till det så som jag tänkt. Men nu blir det nog lägenhet minst ett år till så det är bara att gilla läget och göra det bästa för tillfället.
Än så länge har vi inte köpt en endaste pryl men det är hög tid att börja planera, fort går det så har vi blivit tre!

Te mest hela dagen

Stannade hemma idag, har ont i halsen och är liten och svag. Jag drack Roibos te med honung, en rostfralla och färskpressad apelsinjuice till frukost. Sen gick jag och la mig igen, sov två timmar, klev upp och drack mer te och la mig i sängen och läste, somnade och kravlade mig upp vid två. Sen har jag lodat runt i yllesockor och morgonrock hela dagen. Efter att jag tog en alvedon fick jag en stund av enerig. Bytte sängkläder och gardiner, slängde i en tvätt och packade bort julsaker som legat i hallen sen i förra veckan.
När Petri kom hem fixade jag blodpaltsmiddag. Mamma skickade med några paltar när vi lämnade Kuoksu efter jul, och när jag kom på att det låg i frysen och väntade blev jag alldeles lycklig och glad!

Och idag hörde jag att en av mina älsklings kusiner fått en liten pojke, himla så skoj! Måste ringa och kolla läget imorgon. Men nu ska jag ta en dusch och krypa i säng!

Förkyld

Nedrans, förkyld idag. Ont i halsen och trött...
Jag som tänkte vara duktig och promenera hem från jobbet i eftermiddag, men nu blir det inget med det.
En gammal arbetskollega från mitt förra jobb bor åt samma håll så vi brukar vara duktiga och promenera hem emellanåt. Ibland har vi varit så duktiga så vi har varit värda ett glas vin efter vägen (innan jag blev gravid dårå), riktigt trevligt.
I förra veckan när vi var på väg hem stannade vi till på söder och åt en Ceasarsallad och eftersom vi hade varit så duktiga och promenerat hela vägen slank även en hallonpaj ner. Nu händer ju inte det varje gång men ibland är det tillåtet.

Jag har även tid hos naprapaten idag, kanske inte helt bra med förkylning i kroppen. Försökte ringa dit och kolla om hon tycker att jag ska hoppa över behandlingen idag men där svarade ingen. Jag får väl gå dit och tycker hon det är dumt att bråka med musklerna kanske hon bara kan ge mig en lugn och fin massage. Och jag ska visst vara där om 25 min ser jag nu, dags att dra!

Emmaljunga, BRIO, Teutonia...

Första besöket i en barnvagnsaffär är gjort, vi var ut och spanade under helgen. Inte för att vi blev nåt klokare men nu är det bara att spana vidare. Givetvis finns det en miiiiljaaard olika modeller och varianter, Emmaljunga, BRIO, Teutonia, Chicco, Buggaboo, Urbandjungel...
Den jag gillade bäst av de vi tittade på var en vagn från BRIO. Den verkade ha alla bra funktioner som man behöver, något stora hjul kanske. Bra när jag ska ut och promenera bort alla ofrivilliga kilon som lagt sig som en extra kropp över min vanliga kropp. Men lite osmidig när man ska ut på stan och dra runt på vagnen i tunnelbanan, frågan är vilket jag kommer att göra mest. Hänga runt på stan och åka tunnelbana eller röra mig i naturen och promenera?

På kvällen var vi på 30-års fest och där fanns en del mammor, det blev en hel del barnvagns snack och jag fick massor av tips på olika märken och modeller. Gjorde mig snarar ännu mer förvirrad men det är roligt att prata av sig lite med andra som är eller har varit i samma situation.

Klockan är 11:55 och jag ska rusa ut och fixa lunch, min mage skriker efter käk!

Cravings

Jag får väldigt ofta frågan om vad jag har haft för cravings under graviditeten. Det första människor runt ikring frågar när de får höra att man är gravid är ”men hur mår du då, mår du bra?” tätt efter kommer ”vad har du haft för cravings?”
Och den som frågar har väldigt höga förväntningar på att få höra något galet man frossat i under graviditeten. Typ äckliga grejer som murbruk, sura disktrasor, att man inte kan sluta tänka på fettdrypande chorizos och tvingar upp sin andre hälft mitt i natten för att springa på korvmojen.
Jag får ju då göra alla besvikna och meddela att jag inte haft några galna cravings, nästan lite tråkigt. Ibland funderar jag på att ljuga ihop en liten historia för att låta lite fränare.

En liten craving var väl att jag åt enormt mycket apelsiner under de fyra första månaderna när jag mådde konstant illa, men det var ju en rätt fräsch craving.

Jag har däremot känt avsmak för rätt mycket grejer som jag annars gillar. När Petri kom och la sig helt nyduschad och mysig höll jag på att få nervsammanbrott av hans deodorant. Ändå är den typ så mild en deo kan vara, men lukten stack i min känsliga näsa så jag blev på dåligt humör.
Ostbågar har också varit enormt påfrestande, annars är jag en stor missbrukare av ostisar men bara tanken på en båge har gjort mig illamående.
Även choklad, hmmrrr... jag det har jag lite svårt för än. Ibland går det men när jag tänker på choklad börjar jag små hulka.
En skum grej var att jag under en period inte kunde dricka vatten, helst inte kolsyrat. Det blev som en klump i halsen och ville bara vända tillbaka. Tack och lov är den perioden över.

Just nu är det rätt lugnt, eller jaa lugnt kanske man inte ska säga just nu vill jag äta allt å andra sidan. Är hungrig konstant, nä nu måste jag kolla kakburken i köket!

Upp och ner idag

Imorse var det dags för ett besök hos barnmorskan igen, blodprover, blodtryck, kolla hjärtljud, vägning och mätning av magen. Allt såg bra ut och jag fick en del svar på frågor jag gått och grubblat på.

Idag låg mini med huvudet ner, kändes läskigt. Så ligger de väl när det är dags att komma ut tyckte jag. Men barnmorskan var lugn och sa att än så länge kan den vrida och vända hur mycket som helst eftersom det finns så mycket plats fortfarande.
Jag tror att mini vände sig igår när jag var ut och promenerade för det trycker på vid svanskotan och jag får en molande värk mot skinkan och sen ner mot låret. Tydligen kan de trycka på Ischiasnerven när barnet ligger med huvudet ner och då får man ont just där när man promenerar.
Ja då har jag en förklaring på det också. Naprapaten som jag var till i tisdags visade även ett gäng med fina stretchövningar just för ben, bak och rygg. Gäller bara att göra övningarna nu också.

Att mini låg med huvudet ner redan igår märktes nog även när pappa Petri plockad fram stetoskopet. På kvällarna roar han sig med att lyssna på bebisen när den sparkar och lever om men igår var det lite svårt att få kontakt. Men det är klart, fibblade han med stetoskopet där huvudet var just då så kunde han ju inte höra mycket till sparkar.
Eller så var den bara så trött för tillfället och orkade inte kommunicera med papsingen precis just då.

v. 27+4

Jag växer med besked! Ställde mig motvilligt på vågen imorse, kisade så jag såg inte exakt vad den hamnade på men jag har gått upp en del kan jag säga. Barnmorskan lär inte hoppa av glädje när jag väger mig där på torsdag, suck..
Men jag har ett fint halsband i dag, fick det i julklapp av Freddan och Mia, tycker väldigt mycket om den!

Paltkoma

Mamma har gjort blodpalt, oj så gott! Nu har dock bakslaget kommit, paltkoma...
Jag åt nog en för mycket, men det var det värt.

Idag har vi tittat på skidor och Charlotte Kalla, hon är ju helt grym i skidspåret. Åkningen idag var riktigt imponerande, roligt att det äntligen kommit fram några duktiga skidtjejer. Och än roligare att Kalla kommer från grannbyn, Tärendö.
Jag blev så himla sugen på att åka skidor när vi satt och kollade på Tour de Ski idag. Istället blev det en promenad runt byn, med stavar. Jag och magen kommer inte i några skidkläder just nu och skidorna är inte preparerade, skorna ligger i något förråd och jag lär nog bli irriterad när jag inte kan åka på som vanligt. Jag är inte helt smidig med magen och känner att det är läge att ta det lugnt, efter en promenad värker ryggen och jag blir stel och öm på alla möjliga märkliga ställen.
Bara fogarna håller och inte blir värre, jobbigt om jag inte ens kan ta mig ut på promenader de sista tre månaderna.

Det här med att gå med stavar funkar riktigt bra. Och det är inte vilka stavar som helst jag hittade i förrådet. Mina gamla 80-tals slalomstavar i chockrosa, det syns när jag struttar runt byn kan jag ju säga.
Jag har alltid fnissat lite åt promenadfreaken när det går med sina stavar och ser allmänt löjliga ut. Det har jag fått äta upp under julen, jag har kommit igång ordentligt med mina 80-talare och ser antagligen fånigast ut av alla när jag drar ut på promenad. Inte minst eftersom jag ser ut som en klumpig Michelingubbe som vankar fram. Den enda varma jackan jag får på är Fredriks gamla jätte dunjacka och täckbyxorna får jag snöra runt med snoddar eftersom det inte går att stänga. Men det funkar i alla fall och himla skönt att komma ut på promenad, bli rosig om kinderna och andas frisk Norrlandsluft!

Gott nytt!

Pang bom... så var det 2008!
- 20 grader och nyårsmiddagen är avklarad.
Grannarna kom över på mat som jag och mamma fixade, verkade uppskattat.
Mamsing och papsing hade även trettioårig bröllopsdag så det var flott värre.

Dessvärre däckade Björn vid förrätten, en tugga sen var han tvungen att gå hem. Magsjukan hade slagit till. Pappa har varit förkyld i några dagar och till varmrätten segnade han och var tvungen att gå och lägga sig, nu ligger han i feber. Pålle blev också lite lätt grön i ansiktet när det var dags för raketer så han och Klara åkte hem till sitt efter Petris raketshow.

Det har varit en väldigt lugn afton, ovanligt lugn, men det var skönt för min del eftersom jag tappar orken snabbt i mitt gravida tillstånd.

Petris raketer och bomber gjorde stor succé, jäkligt synd att dimman drog in just till tolvslaget. Det sköts raketer runt omkring men vi såg bara våra egna eftersom dimman låg som en tjock gröt runt hela byn.

Nu ska jag lägga mig i soffan, krama på Petri, glotta på TV och prata lite med skrutten i magen.
Ha ett värsta bästa braiga 2008!